| 61. |
|
|
| 62. |
- Andersson, Elias, et al.
(författare)
-
Gendered Agricultural Space and Safety: Towards Embodied, Situated Knowledge
- 2014
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 19, s. 303-315
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The changing conditions, technologies, and labor markets have shifted the gender division of labor on the farm. Women have taken on off-farm labor, but also increased their involvement in agriculture. The work and occupational risks of women have received less attention and are to great extent invisible. The spatial division between on-farm, off-farm, and domestic work is one contributing factor to the situation. The different situations and contexts of agriculture increase the need for knowledge regarding the processes and positions of farming. Through analyzing the literature on the topic, this study examined the gendered understanding of occupational health and safety in Western agriculture and how the embodied positions on the farm can affect women's exposure to risks and their knowledge about injury prevention. The findings are being discussed and framed in a dialogue with a gender theoretical framework, with the aim to produce a more comprehensive understanding of health and safety in agriculture through improving and refining methods. The review stresses the need of further gender research and the incorporation of qualitative methods, to increase the knowledge and understanding of the gendered relations, bodies, and situated knowledge of agricultural spaces.
|
|
| 63. |
- Andersson, Elias, et al.
(författare)
-
Gendered time in Swedish family farming : operationalising an agrarian typology using the Swedish Farm Accountancy Data Network
- 2016
-
Ingår i: Journal of Family Business Management. - 2043-6238. ; 6, s. 310-329
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Purpose - The agricultural sector has undergone extensive changes in the 20-30 years since the peak academic debate on family farming. Still today, the understanding and concept of family farming has political implications in the processes of rural and agricultural policy. The purpose of this paper is to study the development of agrarian structure by analysing the gendered and family relations of family farming. Design/methodology/approach - This paper examines the concept of the family farm and its utilisation and diversity in the current Swedish agricultural sector from a gender perspective, using empirical data from the Farm Accountancy Data Network. The paper operationalises a situated agrarian typology and examines the gendered position and temporalities of family farms in Sweden, based on patterns of labour use. Findings - A workable, fruitful typology of the agrarian structure suitable for future comparative studies is revealed. It also demonstrates the gendered time in the farm labour process, the different temporalities involved and their interconnection between gender, family and various spheres. The spatial and geographical implications, as well as the increased dependence on family and hired labour in different farm types, are emphasised. Originality/value - The focus of this study contributes to the understanding of spatial-temporal relations of family farm business and organisation in general and in Sweden particularly. It also provides empirical basis for developing and gender mainstreaming rural and agricultural policies.
|
|
| 64. |
- Andersson, Elias, et al.
(författare)
-
Lantbrukets arbetsmiljö ur ett genusperspektiv
- 2013
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Till följd av den ökad kommersialisering och ändrade styrningsmekanismer så har jordbrukssektorn, i olika delar av västvärlden, genomgått en omfattande omstrukturering under de senaste decennierna. Industrialiseringen av jordbruket har medfört en ökad mekanisering av produktionen, något som har förändrat arbetets fysiska, psykiska och sociala förutsättningarna och gett upphov till nya risker och hälsofaror. På många håll i världen har produktionsenheterna växt i kölvattnet av den ökade globaliseringen och konkurrensen över nationsgränserna. Dessa förändrade omständigheter har i många fall genererat en ökad ekonomisk stress på lantbrukarna och deras familjer.
|
|
| 65. |
- Andersson, Maria, et al.
(författare)
-
Transport av dräktiga djur, transport av unga djur och åldersbestämning av foster
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De flesta lantbruksdjur transporteras endast enstaka gånger i livet och har därför sällan möjlighet att vänja sig vid transporter på ett sätt som skulle förebygga stress och bidra till en god transportupplevelse. Att skapa förutsättningar som minimerar påverkan på djuren och underlättar drivning av djuren är därför av stor vikt. Livdjurstransport eller transport till slakt kan vara en mycket stressfylld situation för djur. EFSA har under 2022 publicerat tre olika utlåtanden om transport av nötkreatur, små idisslare och gris. EFSA har i sina utlåtanden identifierat följande relevanta välfärdsrisker: social stress i samband med omgruppering, stress då djuren hanteras av ovarsamma människor eller av människor som de inte är vana vid, stress på grund av värme eller kyla, skador, rörelsestress (orsakat av fordonets rörelser), predationsstress (specifikt hos får som drivs med hund), hunger, törst, respiratoriska problem (specifikt hos nötkreatur), begränsade rörelsemöjligheter, svårigheter att vila och sensorisk överstimulering. Sammantaget kan dessa välfärdsrisker leda till ackumulerad och hög stress, rädsla, smärta, obehag och utmattning hos djuren.Nötkreatur, grisar och får är sociala djur som lätt stressas om de separeras från sin grupp. Att ta hänsyn till deras naturliga flockbeteende genom att t.ex. inte driva djur enskilt utan i grupp (undantag för vuxna handjur som ofta behöver hanteras enskilt) är därför viktigt både före, under och efter transport. Omgrupperingar och social stress riskerar att leda till aggressioner och oönskade beteenden då djuren kan komma att skada sig själva eller varandra.Djurs tidigare erfarenheter av att bli hanterade av människor påverkar deras upplevelse och stressnivå vid hantering i samband med transport. En mer vänlig hantering av djuren tidigt i livet kan underlätta hanteringen i samband med transport. Djurens rädsla utgör en välfärdsrisk, både för djuren själva och för den transportör som ska hantera dem. Utlastningsutrymmen och drivvägar behöver vara väl designade för att få ett bra flöde när djuren lastas respektive lastas av och den som hanterar djuren behöver ha god kunskap om djurens naturliga beteenden.Hunger och törst kan uppstå hos djur under tiden från lastning till transport och urlastning. Risken för att djuren ska uppleva hunger och törst ökar med längre transporttider. Unga djur har ett naturligt tätare födointag vilket man kan behöva ta hänsyn till vid transport genom att erbjuda djuren möjlighet att äta och dricka oftare än äldre djur. I nuläget finns det inga optimala lösningar på hur man ska kunna tillgodose behovet av vatten eller annan utfodring på transport då intaget även påverkas av stress och sociala faktorer utöver vana vid utrustningen.Djurtätheten på transportfordonet är en viktig faktor som påverkar djurens möjligheter att hålla balansen och att kunna ligga ned och vila, men även risken för skador och död. Behovet av att kunna ligga ned under transport ökar med transportens längd och huruvida djuren ligger ned är kopplat till vilket utrymme som ges, där större utrymme leder till att fler djur ligger ned.Sen dräktighet räknas som ett tillstånd då det inte är lämpligt att transportera ett djur eftersom transport under denna period kan leda till negativa konsekvenser för djurets välfärd och risker för avkomman. Dräktighet innebär ökad sårbarhet både fysiskt och fysiologiskt. För dräktiga djur innebär därför den stress som förflyttning, lastning, ny miljö, okända människor, rörlig och ostabil transport, transportfordonets förutsättningar, samt avsaknad av foder och vatten under längre perioder, en större påfrestning med en ökad risk för negativa konsekvenser, än för icke-dräktiga djur. Dräktiga djur har en ökad metabolism och värmeproduktion, framförallt under sen dräktighet, vilket gör dräktiga djur mer känsliga för värmestress än icke-dräktiga djur. Vidare blir fysisk ansträngning jobbigare för det dräktiga djuret beroende både på den ökade tyngden och dess påverkan på rörelseapparaten. Även cirkulationssystemet blir mer ansträngt med en förhöjd hjärtfrekvens som följd. Vid värmestress ökar dessutom andningsfrekvensen påtagligt.Kortisol har en viktig roll i slutet av dräktigheten och för att initiera förlossning. I slutet av dräktigheten stiger kortisolnivåerna i moderdjurets blod till följd av att fostrets kortisolproduktion ökar. Förhöjda kortisolnivåer till följd av stress och fysisk ansträngning i samband med lastning, hantering, omgruppering, transport och nya miljöer kan orsaka abort eller för tidig igångsättning av förlossningen. Flera studier visar att det även finns risker under andra delar av dräktigheten. Transport ökar till exempel risken för embryonala förluster under tidig dräktighet hos gris, framför allt under vecka två till fyra, vilket är en kortisolkänslig period. För nötkreatur finns det risk för embryonala förluster vid transporter under dräktighetens första två månader och studier på får har visat på negativa effekter på lamm och ökad risk för fosterdöd vid förhöjda kortisolnivåer hos tackan. Det finns även en risk för epigenetiska effekter hos fostren vid stress hos moderdjuret, vilka kan komma att påverka avkomman senare i livet.När hondjuren ökar i vikt genom fostertillväxt och ökad volym av fostervätskor, påverkas deras rörlighet och förmåga att hålla balansen vilket kan göra att både lastning och transport försvåras samt innebära en ökad risk för halkskador och fläkningsskador. Eventuella led- och klövproblem kan dessutom förvärras eller försvåra rörelsemöjligheterna, även om uppenbar hälta inte alltid kan ses. Den ökade storleken gör att dräktiga djur kräver större plats under transporten, både för att djuren i sig är större, men också för att de ska kunna parera rörelser och hålla balansen. Dräktiga grisar minskar sin aktivitetsnivå och har större behov av att ligga ned och vila vilket behöver tillgodoses under transport.I slutet av dräktigheten, oklart exakt när, sker en uppmjukning av vävnaderna i bäckenregionen vilket är mer påtagligt för nötkreatur än för små idisslare och suggor. Uppmjukningen kvarstår även en tid efter förlossningen. Uppmjukningen ger försämrad stabilitet vid rörelse, vilket innebär risker vid både lastning och transport. Det är därför viktigt att man tar hänsyn till detta och har god tidsmarginal vid transport av dräktiga eller nyförlösta djur, så att djuren inte riskerar att transporteras under den tid som bäckenet är instabilt.Den vetenskapliga evidensen för EU:s regel om 90 % av den förväntade dräktighetstiden som gräns för transport av dräktiga djur förefaller oklar. Rådet ställer sig bakom konklusionen i EFSA:s utlåtande om transport av nötkreatur, små idisslare och gris, om att vetenskapliga belägg för den exakta nu gällande gränsdragningen saknas, samtidigt som det är tydligt att långt gången dräktighet är en riskfaktor för negativ djurvälfärd under transport. I de aktuella utlåtandena finns dock flera studier citerade som visar på sårbarhet för de dräktiga djuren och deras foster under en period som i många fall är längre än de sista 10 % av dräktighetstiden samt att det finns en ökad sårbarhet även under andra delar av dräktigheten och att både moderdjur och foster kan påverkas negativt av att transporteras.Det finns risk för att den stress som en transport innebär kan leda till att det sent dräktiga djuret aborterar eller att förlossningen sätts igång under eller strax efter transport. Då det således föreligger risker för foster och moderdjur vid transport av dräktiga djur under stora delar av dräktighetsperioden anser Rådet att transport av dräktiga djur (nötkreatur, får och gris) om möjligt bör undvikas.Vid transport av unga kalvar, smågrisar och lamm måste hänsyn tas till flera faktorer, såsom ålder, immunförsvarets utveckling, djurens allmänna hälsostatus, huruvida djuren är avvanda eller inte, social stress, etc. Unga djur är generellt känsligare än vuxna djur, och påverkas än mer av att utsättas för hunger och törst, kalla och varma transporter, och begränsade möjligheter att vila under transport. Under perioden då det passiva immunförsvaret går ned samtidigt som det aktiva immunförsvaret är under uppbyggnad är djuren extra känsliga för infektioner.Hur väl ett ungt djur klarar en transport beror bl.a. på längden på transporten (ju längre transport desto större risk för djurens välfärd), samt djurets ålder och vikt. Tiden mellan två och fyra veckor är en känslig ålder för transport av kalvar. Enligt EFSA bör inte kalvar transporteras tidigare än vid fem veckors ålder och de bör väga minst 50 kg. För lamm rekommenderas att djuren transporteras först efter avvänjning. Vidare behöver hänsyn tas till djurens behov av foder och vatten, så att deras närings- samt vätskebehov tillgodoses. Hänsyn behöver även tas till på vilket sätt de är vana vid att inta foder och vatten, och om djuret hålls på liknande sätt i transporten som de är vana vid, exempelvis i samma grupp eller tillsammans med sin mamma. Det kan vara klokt att utfodra djuren innan transport för att minska risken för hunger under transporten. Vid mjölkgiva till kalv behöver tid ges för digestion innan transport för att minska risken för diarré.Icke avvanda djur upplever en större stress runt transport än avvanda djur (vid transport utan moderdjur) och det är därför bättre att företrädesvis transportera djuren efter avvänjning. Unga djur är heller inte motoriskt färdigutvecklade, vilket kan påverka deras balans under transport samt vid på- och avlastning. Yngre djur ligger ned oc
|
|
| 66. |
- Arendt, Richard G., et al.
(författare)
-
JWST NIRCam Observations of SN 1987A : Spitzer Comparison and Spectral Decomposition
- 2023
-
Ingår i: Astrophysical Journal. - : American Astronomical Society. - 0004-637X .- 1538-4357. ; 959:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- JWST Near Infrared Camera (NIRCam) observations at 1.5–4.5 μm have provided broadband and narrowband imaging of the evolving remnant of SN 1987A with unparalleled sensitivity and spatial resolution. Comparing with previous marginally spatially resolved Spitzer Infrared Array Camera (IRAC) observations from 2004 to 2019 confirms that the emission arises from the circumstellar equatorial ring (ER), and the current brightness at 3.6 and 4.5 μm was accurately predicted by extrapolation of the declining brightness tracked by IRAC. Despite the regular light curve, the NIRCam observations clearly reveal that much of this emission is from a newly developing outer portion of the ER. Spots in the outer ER tend to lie at position angles in between the well-known ER hotspots. We show that the bulk of the emission in the field can be represented by five standard spectral energy distributions, each with a distinct origin and spatial distribution. This spectral decomposition provides a powerful technique for distinguishing overlapping emission from the circumstellar medium and the supernova ejecta, excited by the forward and reverse shocks, respectively.
|
|
| 67. |
- Austeng, Dordi, et al.
(författare)
-
Incidence of and risk factors for neonatal morbidity after active perinatal care : extremely preterm infants study in Sweden (EXPRESS)
- 2010
-
Ingår i: Acta Paediatrica. - : Wiley. - 0803-5253 .- 1651-2227. ; 99:7, s. 978-992
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims: The aim of this study was to determine the incidence of neonatal morbidity in extremely preterm infants and to identify associated risk factors. Methods: Population based study of infants born before 27 gestational weeks and admitted for neonatal intensive care in Sweden during 2004-2007. Results: Of 638 admitted infants, 141 died. Among these, life support was withdrawn in 55 infants because of anticipation of poor long-term outcome. Of 497 surviving infants, 10% developed severe intraventricular haemorrhage (IVH), 5.7% cystic periventricular leucomalacia (cPVL), 41% septicaemia and 5.8% necrotizing enterocolitis (NEC); 61% had patent ductus arteriosus (PDA) and 34% developed retinopathy of prematurity (ROP) stage >= 3. Eighty-five per cent needed mechanical ventilation and 25% developed severe bronchopulmonary dysplasia (BPD). Forty-seven per cent survived to one year of age without any severe IVH, cPVL, severe ROP, severe BPD or NEC. Tocolysis increased and prolonged mechanical ventilation decreased the chances of survival without these morbidities. Maternal smoking and higher gestational duration were associated with lower risk of severe ROP, whereas PDA and poor growth increased this risk. Conclusion: Half of the infants surviving extremely preterm birth suffered from severe neonatal morbidities. Studies on how to reduce these morbidities and on the long-term health of survivors are warranted.
|
|
| 68. |
|
|
| 69. |
|
|
| 70. |
- Björnsson, Claes-Ingvar, et al.
(författare)
-
HEATING FROM FREE-FREE ABSORPTION AND THE MASS-LOSS RATE OF THE PROGENITOR STARS TO SUPERNOVAE
- 2014
-
Ingår i: Astrophysical Journal. - 0004-637X .- 1538-4357. ; 787:2, s. 143-
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- An accurate determination of the mass-loss rate of the progenitor stars to core-collapse supernovae is often limited by uncertainties pertaining to various model assumptions. It is shown that under conditions when the temperature of the circumstellar medium is set by heating due to free-free absorption, observations of the accompanying free-free optical depth allow a direct determination of the mass-loss rate from observed quantities in a rather model-independent way. The temperature is determined self-consistently, which results in a characteristic time dependence of the free-free optical depth. This can be used to distinguish free-free heating from other heating mechanisms. Since the importance of free-free heating is quite model dependent, this also makes possible several consistency checks of the deduced mass-loss rate. It is argued that the free-free absorption observed in SN 1993J is consistent with heating from free-free absorption. The deduced mass-loss rate of the progenitor star is, approximately, 10(-5) M-circle dot yr(-1) for a wind velocity of 10 km s(-1).
|
|
