| 1. |
- Herlitz, Johan, et al.
(author)
-
Så skapas världens bästa ambulanssjukvård
- 2011
-
In: Göteborgsposten. - 1103-9345. ; :2011-05-14
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Tiden från larm till dess att ambulans kommer har ökat dramatiskt de senaste tio åren i Västra Götaland. Samtidigt bedöms allt fler i behov av snabb utryckning. Kompetens finns att råda bot på detta – om den tillåts styra utvecklingen, skriver bland andra professor Johan Herlitz.
|
|
| 2. |
- Axelsson, Christer, et al.
(author)
-
Nationella regler krävs för ambulanssjukvård
- 2011
-
In: Svenska Dagbladet. - 1101-2412.
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Ambulanssjukvården i Sverige saknar nationella riktlinjer. En konsekvens av detta är brister i tillgängligheten vilket fått allvarliga konsekvenser för flera personer under den senaste tiden. En av dem är Maximilian och hans mamma som blev påkörda på trottoaren av en 23-årig förare som hade tappat kontrollen över sin bil. Det tog nästan en timme innan pojken flögs till sjukhus med helikopter från olycksplatsen på Tjörn utanför Stenungsund. Maximilian blev bara tio veckor.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Herlitz, Johan, 1949-, et al.
(author)
-
Prehospital akutsjukvård: ett potentiellt forskarutbildningsämne : populärvetenskaplig rapport från de första 82 doktorsavhandlingarna i Sverige
- 2022
-
Reports (pop. science, debate, etc.)abstract
- Syfte: Att beskriva prehospital akutsjukvård som ett potentiellt forskarutbildningsämne utifrån avhandlingar som skrivits och försvarats i Sverige inom detta kunskapsområde.Metod: Systematisk och manuell sökning har gjorts via MEDLINE (PubMed) och kontakt med lärosäten.Resultat: Totalt har 80 doktorsavhandlingar och två licentiatavhandlingar identifierats inom kunskapsområdet prehospital akutsjukvård. Avhandlingarna har försvarats under tidsperioden 1982–2021. Produktiviteten har succesivt ökat med 31 avhandlingar som försvarats under den senaste femårsperioden. Flest avhandlingar har skrivits vid Göteborgs Universitet (n=27) Karolinska Institutet (n=22) och Umeå Universitet (n=9). Avhandlingarna har skrivits av 51 sjuksköterskor, 28 läkare, en statistiker, en socionom, en präst och en folkhälsovetare (en avhandling redovisade två professioner; sjuksköterska och läkare). Kvinnor har varit författare i 48%. Avhandlingarna har delats in i följande övergripande kunskapsområden med i några fall även tillhörande undergrupper: A. Akut sjukdom, A1) Prognostiska faktorer (n=25) samt A2) Patient och anhörigperspektiv (n=8); B. Katastrof (n=6); C. Etik och värderingar (n=3); D. Vård- och arbetsmiljö (n=2); E. Kompetens, lärande och utbildning, E1) Ambulanssjuksköterska (n=5) samt E2) Hjärt-lungräddning (n=2 ); F. Trauma och smärta, F1) Skador och räddning (n=4 ), F2) Smärta (n=1) samt F3) Hypotermi (n=4); G. Akuta vårdprocesser och prioritering, G1) Resursutnyttjande (n=1) samt G2) Larmcentral och samverkan (n=8); H. Vårdande bedömning och beslut, H1) Vårdande förhållningssätt (n=3), H2) Diagnostisk bedömning och beslutsstöd (n=6) samt H3) Identifikation av sjukdom och vårdnivå (n=4).Konklusion: Antalet doktorsavhandlingar inom prehospital akutsjukvård är i ökande. Majoriteten av författarna är sjuksköterskor. Avhandlingarna täcker ett brett spektrum av kunskapsområden, men prognostiska faktorer vid Akut sjukdom är dominerande. Könsfördelningen är acceptabel. Patient- och anhörigperspektivet är sparsamt belyst liksom vissa patientgrupper, t.ex. infektioner och trauma. Forskningen inom kunskapsområdet inleddes med fokus på överlevnad vid hjärtstopp utanför sjukhus. Under åren har forskningsområdet vidgats till allt bredare problemområden; vård på rätt vårdnivå är ett sådant exempel.
|
|
| 7. |
- Herlitz, Johan
(author)
-
Secondary Prevention After Coronary Artery Bypass Graft Surgery
- 2004
-
In: Scandinavian Cardiovascular Journal. - : Informa Healthcare. - 1401-7431 .- 1651-2006. ; 38, s. 69-74
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- There is insufficient knowledge about secondary prevention after coronary artery bypass grafting (CABG). Most of it is gathered from patients suffering from myocardial infarction and angina pectoris, only a minority of whom have undergone CABG. Whereas it seems clear that these patients should give up smoking and reduce low‐density lipoprotein (LDL) cholesterol, there is uncertainty about the optimal antiplatelet regimen and antithrombotic treatment. There are some data indicating the benefit of behaviour modification. There is room for improvement and more knowledge when it comes to secondary prevention after CABG.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ågård, A, et al.
(author)
-
Informed consent : Are there ethically justified conditions for exceptions?
- 2002
-
In: Heart. - : BMJ Group. - 1355-6037 .- 1468-201X .- 0007-0769. ; 87:2, s. 105-106
-
Journal article (pop. science, debate, etc.)abstract
- Are good clinical practice and informed consent inseparable? This depends, to some extent at least, on what is meant by “inseparable”. Does this refer to a logical relation, on the assumption that “good clinical practice” by definition includes informed consent, to an empirical generalisation about current medical practice, or a normative statement about how it ought to be? Different arguments pro and contra are relevant depending on whether the statement is interpreted as a logical statement, an empirical generalisation, or as a normative statement.We do not dispute the moral ground for the requirement of informed consent in general,1 and we agree with the statement that “the clinical duty to obtain proper informed consent is now widely believed to be an essential component of good clinical practice”. Neither do we dispute that improved training in communication skills and more time for doctors to communicate with their patients would be a good thing—and probably make more patients participate in the decision process.2What we wished to do in our paper3 was to discuss whether there might not be situations in which exceptions from the general requirement of informed consent would be acceptable. We hope that such a debate could help to define stringent and precise conditions when such exceptions could be morally and legally acceptable. One general assumption we share is the idea that such an exception is reasonable, if insisting on the requirement of informed consent causes more harm than good. In its turn, this presupposes a discussion of criteria of harm and benefit and who should decide about the relative magnitude of harm and benefit. Verification after the event by the patients in question could in certain situations be worth investigating. If there is a verification by the patients concerned, in the sense that they afterwards confirm that they think that an exception from the general requirement was ethically justified, then the concept of an exception from the general main rule is supported by referring to what the patients themselves want. If autonomy is taken seriously, references to what the patients say they want cannot be dismissed lightly.Our ambition with the study published3 was not to suggest any radical changes regarding the informed consent procedure when a patient is suffering from an acute myocardial infarction and is a potential research subject, nor to draw any general conclusions from the results obtained. Instead, we wanted to elucidate the possible problems and disadvantages associated with the process of obtaining informed consent in this particular situation. Primarily we wanted to stimulate the debate on the following two issues:1. Does a patient in the midst of a life crisis have to put his/her signature on a consent form in order to be included in an intervention trial?2. Are there ethically justified alternatives to informed consent when a researcher wants to include a patient in a study, who is not capable of giving a free and informed consent in research?We stated: “All possible measures to increase the autonomy of the patients under the prevailing circumstances should be carried out”. Thus, we do not suggest that all patients with acute myocardial infarction should be treated as incompetent. However, what we have tried to do in our study is to bring forth and highlight empirical evidence, which seems to show that in this particular situation some patients do not have the capacity to give a true informed consent for study participation.Professor Doyal adds another argument, to the effect that even if the patients afterwards do not remember anything, this does not reduce the moral importance of relevant information disclosure. The main question is what is meant by “relevant information disclosure”, and who decides what this is. Suppose (a) that it is left to the patient to decide what is relevant information disclosure, (b) that additional information does not change the decision of the patient, and (c) they do not want this additional information, which conclusion should be drawn from this?We claim that it is time to adjust the informed consent procedure to the patients' capacity in this particular situation. Moreover, the patient should be spared the “actual demand” of signing the consent form in the early phase of an acute myocardial infarction.
|
|
