| 1. |
- Godhe, Michael, 1964-, et al.
(författare)
-
Från Frankenstein till Blade Runner
- 2010
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Fyra radioprogram för Vetenskapsradion Forum, våren 2010. Från deras hemsida: "Dessutom startar en ny serie om science fiction, en genre som förr ansågs oseriös men som nu har vuxit till att bli en av vår tids populäraste uttrycksformer. Science fiction uppmärksammas också alltmer av forskarna, och ett tecken på det är den kommande antologin ”Möjliga världar – tekniken, vetenskapen och science fiction” i vilken en mängd forskare skriver om science fiction ur olika perspektiv. Under några veckor framöver kommer bokens redaktörer, Michael Godhe och Jonas Ramsten vid Linköpings universitet, att berätta om allt från Frankenstein till Blade Runner. Programledare är Urban Björstadius."
|
|
| 2. |
- Godhe, Michael, 1964-, et al.
(författare)
-
Introduktion
- 2010
-
Ingår i: Möjliga världar. - Stockholm : Carlsson Bokförlag. - 9789173313247 - 9173313246 ; , s. 9-21
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har Harry Martinsons Aniara gemensamt med filmen Blade runner? Båda ingår i genren science fiction, en genre som har vuxit till en av vår tids mest vitala och populära uttrycksformer. Redan på 20-talet uppkom sf-klubbar inom vilka fans brevväxlade och även träffades på riktigt. det dröjde dock länge innan science fiction kom att uppmärksammas i den akademiska världen. Genren ansågs länge mestadels vara en oseriös och spekulativ verklighetsflykt. Sakta men säkert börjar nu science fiction bli accepterad som forskningsfält inom den akademiska världen. Den används bland annat för att illustrera filosofiska frågor, för att diskutera hur vetenskapliga teorier fungerar eller för att problematisera den teknovetenskapliga utvecklingens betydelse för samhälle och kultur. I den här antologin visar 12 forskare från skilda ämnesområden på hur rikt och fruktsamt science fiction är som forskningsfält. Boken är indelad i fyra delar: Vad är science fiction? De eviga frågorna, Nya perspektiv, och framtiden. Bokens redaktörer Mikael Godhe och Jonas Ramsten är båda verksamma vid Campus Norrköping, Linköpings universitet och undervisar vid Kultur, samhälle och mediegestaltning.
|
|
| 3. |
- Godhe, Michael, 1964-
(författare)
-
"Literature of Estrangement" : Några linjer i feministisk utopi- och sf-forskning
- 2010
-
Ingår i: Möjliga världar. - Stockholm : Carlsson Förlag. - 9789173313247 - 9173313246 ; , s. 157-178
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har Harry Martinsons Aniara gemensamt med filmen Blade runner? Båda ingår i genren science fiction, en genre som har vuxit till en av vår tids mest vitala och populära uttrycksformer. Redan på 20-talet uppkom sf-klubbar inom vilka fans brevväxlade och även träffades på riktigt. det dröjde dock länge innan science fiction kom att uppmärksammas i den akademiska världen. Genren ansågs länge mestadels vara en oseriös och spekulativ verklighetsflykt. Sakta men säkert börjar nu science fiction bli accepterad som forskningsfält inom den akademiska världen. Den används bland annat för att illustrera filosofiska frågor, för att diskutera hur vetenskapliga teorier fungerar eller för att problematisera den teknovetenskapliga utvecklingens betydelse för samhälle och kultur. I den här antologin visar 12 forskare från skilda ämnesområden på hur rikt och fruktsamt science fiction är som forskningsfält. Boken är indelad i fyra delar: Vad är science fiction? De eviga frågorna, Nya perspektiv, och framtiden. Bokens redaktörer Mikael Godhe och Jonas Ramsten är båda verksamma vid Campus Norrköping, Linköpings universitet och undervisar vid Kultur, samhälle och mediegestaltning.
|
|
| 4. |
- Godhe, Michael, 1964-, et al.
(författare)
-
Tintin, tekniken och politiken
- 2010
-
Ingår i: Tintinism. - 2000-2521. ; Årsbok 2010, s. 43-60
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tintin har lästs och beundrats av miljoner. Barn, ungdomar och vuxna över nästan hela jorden. Tintin är en fantastisk fantasifigur - visst! Men Tintin speglar också en tid; kanske formade Hergé, hans skapare, också den med sin kraftfulla gestaltskapande förmåga.
|
|
| 5. |
-
Möjliga världar : Tekniken, vetenskapen och science fiction
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har Harry Martinsons Aniara gemensamt med filmen Blade runner? Båda ingår i genren science fiction, en genre som har vuxit till en av vår tids mest vitala och populära uttrycksformer. Redan på 20-talet uppkom sf-klubbar inom vilka fans brevväxlade och även träffades på riktigt. det dröjde dock länge innan science fiction uppmärksammades i mer akademiska kretsar. Genren ansågs länge endast vara en oseriös och spekulativ verklighetsflykt. Sakta men säkert börjar nu science fiction bli accepterad som forskningsfält inom den akademiska världen. Den används bland annat för att illustrera filosofiska frågor, för att diskutera hur vetenskapliga teorier fungerar eller för att problematisera den teknovetenskapliga utvecklingens betydelse för samhälle och kultur. I den här antologin visar 12 forskare från vitt skilda ämnesområden på hur rikt och fruktsamt scince fiction är som forskningsfält. Boken är indelad i fyra delar: Vad är science fiction? De eviga frågorna, Nya perspektiv, och framtiden.
|
|
| 6. |
- Ramsten, Jonas, 1966-, et al.
(författare)
-
Efterord
- 2010. - 1
-
Ingår i: Möjliga världar. - Stockholm : Carlsson Förlag. - 9789173313247 ; , s. 274-279
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad har Harry Martinsons Aniara gemensamt med filmen Blade runner? Båda ingår i genren science fiction, en genre som har vuxit till en av vår tids mest vitala och populära uttrycksformer. Redan på 20-talet uppkom sf-klubbar inom vilka fans brevväxlade och även träffades på riktigt. det dröjde dock länge innan science fiction kom att uppmärksammas i den akademiska världen. Genren ansågs länge mestadels vara en oseriös och spekulativ verklighetsflykt. Sakta men säkert börjar nu science fiction bli accepterad som forskningsfält inom den akademiska världen. Den används bland annat för att illustrera filosofiska frågor, för att diskutera hur vetenskapliga teorier fungerar eller för att problematisera den teknovetenskapliga utvecklingens betydelse för samhälle och kultur. I den här antologin visar 12 forskare från skilda ämnesområden på hur rikt och fruktsamt science fiction är som forskningsfält. Boken är indelad i fyra delar: Vad är science fiction? De eviga frågorna, Nya perspektiv, och framtiden. Bokens redaktörer Mikael Godhe och Jonas Ramsten är båda verksamma vid Campus Norrköping, Linköpings universitet och undervisar vid Kultur, samhälle och mediegestaltning.
|
|
