| 11. |
|
|
| 12. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Inledning
- 2008
-
Ingår i: Språkutveckling och forskningscirklar - utvärderingar av insatser i regi av Malmö Stads Resurscentrum för mångfaldens skola.
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 13. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Inramad skola: ramfaktorer, frames och analys av sociala interaktionsdynamiker i skolan
- 2014
-
Ingår i: Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang : utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet - utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. - 9789174738629 - 9789174738636 ; , s. 391-412
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Inramad skola beskrivs två olika ramperspektiv: å ena sidan Dahllöfs och Lundgrens pedagogiska och utbildningssociologiska ramfaktor-perspektiv, å andra sidan Goffmans frame- eller inramningsperspektiv som befattar sig med social interaktion. Perspektiven sätts i arbete i en analys av inramningar av den obligatoriska skolan baserad på styrdokument, närmare bestämt skolan som institution, som organisation/rörelse respektive som seminarium. De spänningar som finns mellan såväl dessa tre inramningar som mellan dem och olika nyansförskjutna inramningar analyseras sedan med hjälp av Goffmans frame-perspektiv. Avslutningsvis visas att ramfaktor- och frame-perspektiven med fördel kan kombineras i en analys av olika sociala interaktionsdynamiker i skolan, vilka i sin tur kan användas för att förklara och förstå variation mellan och i skolor i en rad olika avseenden.
|
|
| 14. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Introduktion till lärarutbildningen
- 2018
-
Ingår i: Blivande lärare och deras lärare : introduktion till lärarutbildningen - introduktion till lärarutbildningen. - 9789147128464 ; , s. 12-20
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 15. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Materialistisk och normativ ekonomism
- 1997
-
Ingår i: Alternativ till ekonomismen?. - 9189078225 ; 1997:5, s. 57-71
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 16. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet
- 2014
-
Ingår i: Vetenskapliga perspektiv på lärande, undervisning och utbildning i olika institutionella sammanhang : utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet - utbildningsvetenskaplig forskning vid Lunds universitet. - 9789174738629 - 9789174738636 ; , s. 9-22
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärarhögskolan i Malmö var en del av Lunds universitet fram till 1998, då den inordnades i nystartade Malmö högskola. I samarbete med Högskolan Kristianstad blev Lunds universitet 2011 återigen ansvarigt för en lärarutbildning, en ämneslärarutbildning som startade med examenstillstånd i ämnena engelska, historia, samhällskunskap och svenska. Föreliggande antologi syftar till att spegla utbildnings-vetenskaplig forskning vid eller associerad med Lunds universitet. Givet det faktum att Lunds universitet inte haft ansvar för lärarutbildning sedan 1998, kan de 24 forskningstexter som här presenteras ses som ett slags naturligt experiment som kan lockas att säga något om vad frånvaron av lärarutbildning har inneburit för den utbildningsvetenskapliga forskningen. Hur utvecklades den utbildnings-vetenskapliga forskningen vid Lunds universitet under de 15 åren utan egen lärarutbildning?
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
- Borsgård, Gustav, 1984-
(författare)
-
Litteraturens mått : politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete
- 2021
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingens syfte är att undersöka politiska implikationer av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete i förhållande till det ideal om mätbar kunskap som präglar samtidens utbildningspolicydiskurser. Det som står i fokus är 2011 års gymnasiereform, som tolkas mot bakgrund av en genomgripande förändring av den globala och europeiska utbildningspolicydiskursen från och med millennieskiftet. Avhandlingen undersöker hur subjekt, samhälle och relationen däremellan förstås av aktörer inom policy, forskning och av lärare. Analysen är uppdelad i en transnationell nivå, en nationell nivå och en didaktisk nivå. Avhandlingen visar också hur policydiskurser rekontextualiseras mellan de olika nivåerna.Vad gäller den transnationella nivån visar avhandlingen hur EU:s utbildningspolicy lägger stor vikt vid utbildningens samhällsekonomiska funktion samtidigt som demokratiska aspekter av utbildning tonas ned. EU framhäver även värdet av entreprenörskap och kopplar kreativitetsfrämjande aspekter av konst och humaniora till arbetsmarknaden och ekonomisk tillväxt. I ramverket till OECD:s PISA-studier lyfts reading literacy fram som viktigt för såväl kritiskt tänkande som ekonomisk utveckling. Läsningen av skönlitteratur specifikt definieras dock som en individuell angelägenhet och fritidsaktivitet. Genom att anlägga ett psykologiskt perspektiv på skönlitteraturen och lyfta fram den som en individuell – snarare än samhällelig eller strukturell – angelägenhet sker en av avpolitisering av litteraturläsningens emancipatoriska värde.Vad gäller den nationella nivån visar avhandlingen hur skolans syn på demokrati och litteratur har genomgått förändringar sedan 1940-talet. Framför allt har demokratin gradvis kommit att förstås som ett ”fullbordat” projekt, snarare än som någonting som kan utvecklas eller fördjupas. Med hjälp av Gert Biestas tre dimensioner av medborgarfostran gör avhandlingen en kritisk genomgång av tongivande teorier om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete, och argumenterar för att merparten av teorierna fokuserar på medborgarfostran som socialisering snarare än subjektivering. Med andra ord innebär demokratiarbetet en anpassning till, snarare än en kritik av, det omgivande samhället. Avhandlingen använder sig också av Peter Dahler-Larsens begrepp konstitutiva effekter för att visa hur 2011 års gymnasiereform tonade ned demokratiska aspekter av litteraturundervisning i förhållande till den föregående läroplanen.Vad gäller den didaktiska nivån använder sig avhandlingen av kvalitativa lärarintervjuer som visar hur lärares didaktiska val ramas in av styrdokumenten och olika administrativa uppgifter. Avhandlingen argumenterar för att lärarnas tolkning av styrdokumenten innebär ett rekontextualiseringsfält inom vilket lärarna förhandlar med läroplanens bestämmelser. I flera fall väljer lärarna att bortse från aspekter av styrdokumenten för att i stället grunda sina didaktiska val på den egna lärarerfarenheten. Det avslutande kapitlet argumenterar för att en viktig politisk implikation av idén om litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete – i synnerhet när den kombineras med strävan efter mätbarhet – är att utbildningens subjektiveringsdimension marginaliseras. Avhandlingen argumenterar för att utbildning skulle kunna handla mindre om fastslagna värden och mätbara kompetenser, och mer om elevers behov av att lära sig hantera icke-vetande.
|
|
| 19. |
- Ekström, Anders, 1965-, et al.
(författare)
-
Pengarna eller humaniora?
- 1997
-
Ingår i: Dagens Nyheter. - Stockholm. ; :21/10
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 20. |
|
|
