SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "WFRF:(Lundqvist Peter) ;pers:(Lundqvist Peter)"

Sökning: WFRF:(Lundqvist Peter) > Lundqvist Peter

  • Resultat 41-50 av 292
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
41.
  • Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare)
  • Förebyggande av arbetsskador inom lantbruket : "Säkert Bondförnuft" ur ett lantbrukarperspektiv
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Arbetsolycksfall är en stor kostnad och medför stora problem för såväl samhälle, företag och individer. En av de mest utsatta branscherna är lantbruket i Sverige, såväl i många andra delar av världen där sektorn har likartade problem. Finansiering via EU:s landsbygdsprogram gav möjligheter att jobba förebyggande i en stor landsomfattande satsning ”Säkert Bondförnuft” som administreras av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och som genomförts i samarbete med Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) samt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) . På uppdrag av LRF har en utvärdering av satsningen Säkert Bondförnuft gjorts avseende det första verksamhetsåret 2010. I uppdraget ingick att särskilt utvärdera lantbrukarnas perspektiv vad gäller de två huvudaktiviteterna a) Kursen Tre träffar till Säkert Bondförnuft och b) Individuellt gårdsbesök. Utvärderingen genomfördes i form av telefonintervjuer med lantbrukare som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviter samt en kontrollgrupp som inte deltagit. Resultaten visade bl a att de tillfrågade lantbrukarna var i mycket hög omfattning nöjda med sitt deltagande i Säkert Bondförnufts aktiviteter. Resultaten indikerade att något fler kursdeltagarna var nöjda i relation till de som haft ett Individuellt gårdsbesök. Vidare framkom att lantbrukare som haft gårdsbesök i mycket hög grad (>90%) vidtagit åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på sin gård. även de som deltagit i kursen Tre träffartill Säkert Bondförnuft har genomfört många åtgärder. Kontrollgruppen rapporterade att knappt 20 % gjort arbetsmiljöförbättringar. Det framgick också av intervjusvaren att sex av tio lantbrukare upplevde att arbetsmiljö och säkerhet blev viktigare efter att man deltagit i Säkert Bondförnufts olika aktiviteter. En stor andel av lantbrukarna upplevde att man efter deltagandet i Säkert Bondförnufts aktiviteter fått tillräckliga kunskaper för att de själva eller tillsammans med andra på gården skulle kunna fortsätta bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och/eller andra arbetsmiljöförbättrande åtgärder. I de fall då man inte upplevde att man hade tillräckliga kunskaper efterlyste man mer rådgivning på gårdsnivå, ytterligare arbetsmiljöutbildning, bättre rådgivningsmaterial samt praktisk träning av färdigheter t ex gällande användning av motorsåg, fyrhjulingar, djurhantering samt stresshantering. Lantbrukarna som intervjuades fick även svara på korta frågor kring deras attityder till risker och säkerhetsfrågor i lantbruket. Kontrollgruppen fick samma frågor som de som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. De allra flesta är överens om att investeringar i säkerhet lönar sig – något mer övertygade var de som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. På frågan om det ingår i lantbrukaryrket att utsätta sig för risker fanns en stor spridning bland de olika grupperna. Att få säkerheten regelbundet kontrollerad på gården var kursdeltagarna mycket övertygade om, även de som haft gårdsbesök tyckte detta var viktigt. De som deltog i Landjas undersökning (före Säkert Bondförnufts uppstart) hade inte alls samma inställning till detta. Att man tummar på säkerheten ibland var en något vanligare uppfattning i kontrollgruppen och att man var mer medveten om riskerna för olycksfall jämfört med andra lantbrukare var en klart vanligare uppfattning bland dem som haft Individuellt gårdsbesök än de som deltagit i kursen. Slutligen var de som deltagit i kursen Tre träffar till Säkert Bondförnuft mer övertygade om vikten av att ha en krisplan jämfört med andra lantbrukares uppfattning. Detta var en ettårig uppföljning av satsningen Säkert Bondförnuft och det är viktigt att göra förnyade uppföljningar, dels av samma lantbrukare, för att se om det blir långsiktiga effekter av insatserna och dels följa upp nya grupper av lantbrukare som deltagare som tagit del av aktiviteter som genomförts 2011 och 2012. Detta är en unik satsning som det är synnerligen viktigt att fortsätta utvärdera. Resultaten tyder på att satsningen Säkert Bondförnuft är en viktig satsning som bör fortsätta efter utgång av nuvarande verksamhetsperiod 2013.
  •  
42.
  • Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare)
  • Förebyggande av arbetsskador inom lantbruket : utbildning av handledare inom "Säkert Bondförnuft"
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • De många arbetsolycksfallen inom lantbruket är ett stort problem för sektorn, med svåra konsekvenser för drabbade individer och företag, men medför också stora kostnader för samhället. Regeringens satsning på att förebygga olycksfall inom lantbruket genom medel från EU:s landsbygdsprogram under en 5-årsperiod var en unik företeelse – aldrig förr har det funnits möjlighet att göra en så stor och samlad insats mot lantbrukets olycksfall. Uppdraget från Regeringen innebar att Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) fick huvudansvaret för utbildningen av handledare och att Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) fick i uppdrag att stödja utbildningen. Utbildningen skulle planeras och genomföras i samråd med Lantbrukarnas riksförbund (LRF). En projektgrupp för satsningen tillsattes med representanter från LRF, JTI och SLU för att planera och genomföra satsningen som fick namnet ”Säkert Bondförnuft” – för att betona att stor del av lösningen ligger i lantbrukarens eget huvud gällande attityder och kunskaper. En omfattande process genomfördes för att utveckla såväl konceptet för utbildningen av handledare och för att finna rätt upplägg av hur handledningen skulle genomföras i mötet med lantbrukarna, deras familjer och anställda. Det koncept som utarbetades för arbetsmiljöhandledning resulterade i tre former av aktiviteter: a) kursen ”Tre Träffar till Säkert Bondförnuft”, b) Individuellt gårdsbesök av handledare samt c) Gårdsvandringar (större allmän informationsaktivitet). Utbildningen av handledarna baserades på metoden och pedagogiken Framtidsverkstad, vilken identifierades som ett lämpligt sätt att utveckla deltagarens egna förmågor och kreativitet för att vidare skapa former för att förmedla kunskaper till lantbrukare. Närmare 150 handelare utbildades i den första fasen under fem kursomgångar som vardera bestod av tre kurstillfällen. Vid varje kurstillfälle fick deltagarna besvara enkla kursvärderingar, vars resultat användes för fortsatt kursutveckling. Deltagare med grundläggande behörighet för högskolestudier hade också möjlighet att med vissa kompletteringar bli godkända på en poänggivande SLU-kurs i arbetsmiljöhandledning inom jordbruket.
  •  
43.
  • Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare)
  • Hur skapas attraktiva och hälsosamma arbetsplatser inom äggproduktionen?
  • 2011
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Föreliggande projekt har haft som övergripande målsättning att verksamma inom svensk äggproduktion, oavsett ålder, kön och kroppskonstitution skall klara sitt arbete med bibehållande av god hälsa och skall känna arbetet som utvecklande och positivt. Övergripande syfte har varit att visa vad som krävs av respektive produktionssystem gällande teknik, miljöfaktorer, arbetsledning och individuell medarbetare för att den övergripande målsättningen skall kunna uppnås. Efter samråd med företrädare för branschen och arbetsmarknadens parter inriktades projektet på en studie av samtliga verksamma på värphönsföretag med minst 5000 värphöns. Företagsstorleken valdes med målsättningen att få med en stor andel företag, där man hade både aktiva företagare och anställda. Med utgångspunkt från resultaten från enkätstudierna genomfördes kompletterande fältstudier för att stärka viktiga delar i studien. Undersökningen visar att variationen är stor gällande antalet anställda, där något företag hade 30 anställda medan flertalet företag endast hade ett fåtal eller inga anställda alls. Den åldersmässiga fördelningen visade att producenter och anställda var ungefär lika gamla (47 år), yngre än den genomsnittlige svenske lantbrukaren. Resultaten visade bl a att mindre än en tredjedel av äggproducenterna var anslutna till företagshälsovård. Närmre 20% av dem hade drabbats av arbetsrelaterade hälsobesvär eller olycksfall under det senaste året, motsvarande siffra bland de anställda var drygt 30%. Producentrelaterade problem var att man inte fick tillräckligt med sömn och vila (28%), att kraven i arbetet påverkade hem- och familjeliv på ett negativt sätt (38%) och att det var svårt att sätta gränser mellan arbete och privatliv (69%). Däremot rapporterades att man i hög grad upplevde att man hade stöd från erfarna kollegor eller någon annan person. Såväl producenter som anställda rapporterade besvär i skuldror/axlar och ryggens nedre del. Producenterna utförde också arbetsmoment som leder till ökade besvär, framförallt i knän. Besvär i rörelseorganen var framför allt påtagliga för dem som samlade in fellagda ägg i flervåningssystem, satte in höns, utförde daglig utgödsling i oinredda burar, utgödsling vid omgångsslut i ekologiskt och flervåningssystem. En hög andel upplevde besvär i samband med utslaktning. För en del innebar besvären att man inte kunnat utföra det dagliga arbetet. Ungefär 70% av producenterna tillämpade systematiskt miljöarbete i verksamheten. Det var äggproducenterna själva som i huvudsak ansvarade för att fel och brister åtgärdades i verk-samheten, följt av att både producent och anställd tillsammans delade på ansvaret. Knappt hälften angav att de hade ett skyddsombud i verksamheten. Handlingsplan för olika kris-situationer saknades hos de flesta producenter. Övervägande delen av producenterna samlade sin personal var 14 :e dag för att informera om verksamheten. Knappt 20 % rapporterade att de gjorde det varje vecka. Flertalet anställda upplevde att de var nöjda med den information som gavs på arbetsplatsen. Omkring två tredjedelar av de anställda rapporterade att de kände sig delaktiga och fick god inblick vid genomgång av verksamhetens produktionsresultat. Nästan samtliga anställda rapporterade att man hade möjligheter till kontakter med arbets-kamrater under arbetsdagen. Detsamma gällde även om att komma bra överens med arbets-kamrater och överordnad. Majoriteten upplevde också att man får gehör för sina idéer från sina arbetskamrater och att arbetskamraterna sätter värde på det egna arbetet. Något färre upplevde att de fick gehör för sina idéer från sin närmsta chef/överordnad. Endast ett fåtal menade att det fanns en utvecklingsplanering för arbetslaget. Värphönsproducenterna arbetade för arbetsrotation, lika så gällande pauser och raster vid fysiskt ansträngande arbete för personalen. Dock visade det sig att det endast i liten utsträckning förekom organiserad flextid. En satsning på flextid kan vara en framgångsrik faktor för att öka attraktionen för att arbeta i företag med värphönsproduktion. Rollen som företagare är ett de viktigaste problemen i värphönsproducenternas arbetssituation. Att ha strikta rutiner för avstämning av produktionsresultat, målsättning och handlingsplan för verksamheten och att göra dessa väl kända för de anställda är viktigt. Många producenter arbetar målmedvetet för detta. De flesta producenterna verkade överlag nöjda med sina medarbetare. Producenterna hade också behov av att kompetensutveckla sig själva, speciellt inom ledarskap och ekonomi. Flertalet producenter, oavsett system, ansåg att inhysningssystemet bidrar till att man har en bra översikt i stallet t ex då det gäller djurtillsyn, utfodring etc. Svaren varierade dock mer när det gällde tillgängligheten att nå allting i stallet. Här visade det sig att de producenter som arbetade i flervåningssystem var något mindre nöjda. De flesta producenter använde skydds-utrustning i det dagliga arbetet. Det mest förekommande hjälpmedlet för insamling av fellagda ägg i frigående system, var att nyttja en korg. De flesta som arbetade med höns i flervåningssystem använde en käpp som hjälpmedel för att t ex dra till sig ägg eller döda höns. Flertalet av de producenter som arbetade med frigående höns, upplevde att de var tvungna att böja sig när de samlade in ägg, vilket kunde leda till besvär i rörelseorganen. En del producenter uppgav att insättning av höns i stallet kunde upplevas som fysiskt/psykiskt ansträngande. De angav t ex att arbetsmomentet bidrog till tunga lyft och mycket bärande, ensidiga arbetsställningar med besvär i rygg och axlar. Arbetsmomentet innebar även stort arbetskraftbehov. Foderhantering skedde i huvudsak helt mekaniserat med undantag för ekologiskt system som i något större utsträckning delvis gjorde detta manuellt. En del producenter tyckte att påfyllning av sandbad var både fysiskt och psykiskt mödosamt. I frigående golvsystem var det relativt vanligt att den dagliga utgödslingen hanterades helt mekaniserat. I ekologiskt system gjorde man det ofta både mekaniserat och manuella moment. Några producenter med frigående system tyckte att arbetet med den dagliga utgödslingen var tungt, dammigt och tidskrävande. På frågan om hanteringen av utgödsling vid omgångsslut upplevdes som fysiskt/psykiskt ansträngande svarade majoriteten av de som arbetade i ekologiskt system och flervåningssytem att så var fallet. Något färre rapporterade detta från frigående golvssystem. Majoriteten producenter med frigående höns upplevde att uppsamling/utplockning av djur till slakt var besvärande, detta t ex gav irritation i luftvägarna och det var mycket klättrande på inredningen, stressigt och dammigt. I flervåningssystem upplevde man även att det är fysiskt/psykiskt påfrestande eftersom djuren jagas, skräms och blir rädda. I system med inredda burar upplevdes arbetet som monotomt, slitsamt för armar, händer och knä. Stress och damm var också mer påtagligt i detta system. Olika former av hjälpmedel användes för att underlätta sysslorna vid ägghantering i packrummet. Denna studie ger starkt stöd för att man bör tänka på arbetsmiljön redan i planeringsstadiet, t ex vid en ny- eller ombyggnation, inte minst för att underlätta arbetsställningar och arbetsrörelser och därmed minska risken för belastningsskador. Till exempel skall utrustning vara placerad på ett sådant sätt att den lätt går att kontrollera och hantera. Dagligt skötselarbete, rengöringsarbete och insättning respektive utslaktning av höns, skall inte behöva innebära arbetsställningar som leder till arbete över axelhöjd eller arbete som innebär att huka sig eller klättra på inredningen. Några system som t.ex. flervåningssystemet och inredda burar, svarade för många inrapporterade hälsobesvär. Insamling av ägg, utslaktning och rengöring är tunga arbeten och många duktiga äggproducenter och anställda riskerar att behöva sluta i förtid på grund av förslitningsskador. Ett nära utvecklingsarbete vore önskvärt där utvecklare av inhysningssystem vid företag, djurmiljö- och arbetsmiljöforskare tillsammans kunde utveckla system som vore optimala både ur djurmiljö-, arbetsmiljö- och ekonomisynpunkt. Systematiskt arbetsmiljöarbete, management och arbetsorganisation samt teknikutveckling är några åtgärder som värphönsproduktionen bör sätta under lupp. Undersökningen bör följas upp med praktisk information och utbildningsinsatser
  •  
44.
  •  
45.
  • Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare)
  • Lantbrukarperspektiv på "Säkert Bondförnuft" : Uppföljning av en nationell satsning för att förebygga personskador i lantbruket
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Arbetsolycksfall är en stor kostnad och medför stora problem för såväl samhälle, företag som individer. En av de mest utsatta branscherna är lantbruket i Sverige, men också i många andra delar av världen där sektorn har likartade problem. Finansiering via EU:s landsbygdsprogram gav möjligheter att jobba förebyggande i en stor landsomfattande satsning "Säkert Bondförnuft" som administrerades av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och som genomförts i samarbete med Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) samt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) . I studien ingick att särskilt belysa lantbrukarnas perspektiv på inställningen till arbetsmiljöfrågor och om de vidtagit arbetsmiljöförbättringar inom sitt företag efter att ha deltagit i någon av de två huvudaktiviteterna 2012: a) Kursen "Tre träffar till Säkert Bondförnuft" eller b) Individuellt gårdsbesök, samt en kontrollgrupp som inte deltagit i någon av dessa aktiviteter. En särskild uppföljning gjordes också av en grupp lantbrukare som deltog i aktiviteter 2010 avseende deras arbetsmiljöarbete 2012. Projektet genomfördes i form av strukturerade frågor via telefonintervjuer med lantbrukare som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. Resultaten från 2012 aktiviteter visade bl. a. att de tillfrågade lantbrukarna i hög grad vidtagit åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på sin gård. Det framgick också av intervjusvaren att sex-sju av tio lantbrukare upplevde att arbetsmiljö och säkerhet blev viktigare efter att man deltagit i Säkert Bondförnufts olika aktiviteter. En stor andel av lantbrukarna upplevde att man efter deltagandet i Säkert Bondförnufts aktiviteter fått tillräckliga kunskaper för att de själva eller tillsammans med andra på gården skulle kunna fortsätta bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och/eller andra arbetsmiljöförbättrande åtgärder. I de fall då man inte upplevde att man hade tillräckliga kunskaper efterlyste man mer rådgivning på gårdsnivå, ytterligare arbetsmiljöutbildning och bättre rådgivningsmaterial. Lantbrukarna som intervjuades fick även svara på korta frågor kring deras attityder till risker och säkerhetsfrågor i lantbruket. Kontrollgruppen fick samma frågor som de som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. De allra flesta är överens om att investeringar i säkerhet lönar sig – något mer övertygade var de som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. En betydande andel av de medverkande lantbrukarna i uppföljningen från 2010, visade att många av dem fortsatte med arbetsmiljöinsatser även två år efter att ha deltagit i Säkert Bondförnuft aktiviteter, vilket indikerar att det kan finnas en långvarig effekt av en rådgivningsinsats av detta slag.
  •  
46.
  • Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare)
  • Ledarskap och säkerhet
  • 2011
  • Ingår i: Grön Entreprenör, Naturupplevelse och hälsa - forskningen visar vägen. - 9789157690364 ; , s. 135-145
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)
  •  
47.
  • Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare)
  • Migrant workers in Swedish agriculture and horticulture : Part 1: perspectives of employers
  • 2012
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Aim Finding competent work force is a challenge for many farmers and owners of companies within agriculture and horticulture. This is even more a great issue when it´s a matter of finding seasonal workers. During a number of years there has been an increasing share of the work force with a non-Swedish background. But they are not immigrants which are becoming integrated in rural areas – they are migrant workers from other countries. The working conditions for these migrant workers are not well documented and their own experiences and attitudes and not yet studied. There is also lacking knowledge about the perspectives of the Swedish co-workers and the owners / managers on farms with migrant workers.With economical support from the Swedish Farmers Foundation for Agricultural Research (SLF) these issues are studied during 2012-2013. Methodology The project has started with a short up-date on other relevant studies, published reports and papers as well as connections with other researchers in this area – both national and international. A web-based survey among employers has been done in the first part of this project.In the following part there will be work-place studies with in-depth interviews involving migrant workers as well as Swedish co-workers and employers in order to get a base-line of knowledge for further actions. Results The initial web-based survey to employers was responded by almost 4000 farm employers. About 20% of the responders said that they used migrant workers during 2011, the majority from a country within the European Union (EU). The main reason for using migrant workers was lack of Swedish workers and financial reasons. The migrant workers were used for in many different work operations such as: animal production, weeding, planting and harvesting of field crops, forestry work, construction and maintenance of farm buildings. The major problems were related to language issues, such as: communication, information, misunderstandings etc. The employers wanted further support with information about regulations, information material on different languages and other issues on a web-page or as a practical “hand-book”. Conclusion and Perspectives The final results will be presented and discussed at a work-shop with involved stakeholders, organizations, authorities, researchers and other in order to create an action plan, a webpage or a “hand-book” for employers and managers as well as a research plan for further research. Further international collaboration including EU-funded projects is important to establish a sustainable labor market.
  •  
48.
  • Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare)
  • Migrant workers in Swedish agriculture : Attitudes, possibilities and challenges
  • 2012
  • Ingår i: Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie. - 1654-5427. ; 2012, s. 19-
  • Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Objectives Finding competent work force is a challenge for many farmers and owners of companies within agriculture and horticulture. This is even more a great issue when it´s a matter of finding seasonal workers. During a number of years there has been an increasing share of the work force with a non-Swedish background. But they are not immigrants which are becoming integrated in rural areas – they are migrant workers from other countries. The working conditions for these migrant workers are not well documented and their own experiences and attitudes and not yet studied. There is also lacking knowledge about the perspectives of the Swedish co-workers and the owners / managers on farms with migrant workers. With economical support from the Swedish Farmers Foundation for Agricultural Research (SLF) these issues are studied during 2012-2013. Methods The project has started with a short up-date on other relevant studies, published reports and papers as well as connections with other researchers in this area – both national and international. A web-based survey among employers has been done in the first part of this project. In the on-going part there are work-place studies with in-depth interviews involving migrant workers as well as Swedish co-workers and employers in order to get a base-line of knowledge for further actions. Results The initial web-based survey to employers was responded by almost 4000 farm employers. About 20% of the responders said that they used migrant workers during 2011, the majority from a country within the European Union (EU). The main reason for using migrant workers was lack of Swedish workers and financial reasons. The migrant workers were used for in many different work operations such as: animal production, weeding, planting and harvesting of field crops, forestry work, construction and maintenance of farm buildings. The major problems were related to language issues, such as: communication, information, misunderstandings etc. The employers wanted further support with information about regulations, information material on different languages and other issues on a web-page or as a practical “hand-book”. The final results will be presented and discussed at a work-shop with involved stakeholders, organizations, authorities, researchers and other in order to create an action plan, a webpage or a “hand-book” for employers and managers as well as a research plan for further research. Further international collaboration including EU-funded projects is important to establish a sustainable labor market.
  •  
49.
  • Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare)
  • Safe Farmer Common Sense'-A National Five-Year Education-Based Program for Prevention of Occupational Injuries in Swedish Agriculture-Background, Process, and Evaluation
  • 2020
  • Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 25, s. 221-230
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • Background: This paper provides background and a process description for a national initiative ('Safe Farmer Common Sense') on prevention of occupational injuries in Swedish agriculture. Methods: This initiative, which received investment funding of 65 million SEK (6.5 million USD) from the European Union (EU) over the 5-year period 2009-2013, was jointly developed by researchers, agricultural organizations, authorities, and politicians. The program had a farmer-centered perspective and included short courses, on-farm visits by supervisors, and a number of education events and awareness-promoting activities. Results: Our analysis showed that the concept was successful, since it involved farmers to a greater extent and prompted a high proportion of these to introduce injury prevention measures on their farms compared with a control group. The analysis also confirmed that these activities continued two-three years after participation in the program. Conclusion: The program was not found to have any major effect on the number of occupational injuries, although the level of occupational fatalities was lower during the intervention period. Thus the investment can be questioned as regards the limited impact on the number of work-related injuries in Swedish agriculture and may have been too short to have a lasting effect.
  •  
50.
  • Alwall Svennefelt, Catharina, et al. (författare)
  • Utvärdering av projektet “Regionala arbetsmiljöutvecklare 2007-09”
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med studien har varit att göra en oberoende utvärdering av projektet ”Regionala arbetsmiljöutvecklare” som bedrivits under perioden 2007 – 2009. Målet med projektet har varit att ge lantbruksföretag en kvalificerad rådgivning inom arbetsmiljö, hälsa och säkerhet. Uppdragsgivare och finansiärer av studien har varit Lantbrukarnas riksförbund (LRF) samt Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA). Studien inleddes med en intervju av projektledarna från LRF och SLA. Detta följdes av en intervju med en av de rådgivare som arbetat i projektet. Baserat på dessa intervjuer utarbetades och testades två frågeformulär som dels sändes med post till samtliga arbetsmiljörådgivare och dels till ett urval av 111 lantbrukare som haft besök av rådgivarna. Lantbrukarna erhöll och besvarade ett webb-baserat frågeformulär. Resultaten baserades på svar från samtliga 7 rådgivare och 70 (63%) av de tillfrågade lantbrukarna. Undersökningen bland rådgivarna visade att de upplevde att det var svårt att motivera lantbrukarna; att boka upp rådgivningsbesök, såväl som att köpa extra tjänster utöver den 2-timmars gratis rådgivning som erbjöds. Lantbrukarna som haft besök av rådgivarna var överlag nöjda med besöket och den gratis två-timmars rådgivningen. Den viktigaste orsaken till att man bokat rådgivning var att man upplevt en arbetsskada på sin gård eller att man ville ha råd om barnsäkerhet. Nio av tio lantbrukare uppgav att man vidtagit olycksfallsförebyggande åtgärder efter besöket av rådgivaren. Endast 20% hade köpt några tilläggstjänster av rådgivaren, då man upplevde gratisrådgivningen som tillräcklig för att driva säkerhetsarbetet vidare på egen hand. Resultaten visar att gratis arbetsmiljörådgivning kan vara en effektiv metod för att aktivera säkerhetsarbetet inom lantbruket. Motivationsaspekten är fortfarande ett problem, men erfarenheten av olycksfall eller egna barn på gården tyder på större förståelse och motivation för att intressera sig för arbetsmiljörådgivning och förebyggande säkerhetsarbete
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 41-50 av 292
Typ av publikation
tidskriftsartikel (158)
konferensbidrag (52)
rapport (45)
annan publikation (21)
doktorsavhandling (5)
licentiatavhandling (4)
visa fler...
forskningsöversikt (2)
bokkapitel (2)
samlingsverk (redaktörskap) (1)
bok (1)
proceedings (redaktörskap) (1)
visa färre...
Typ av innehåll
refereegranskat (168)
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (91)
populärvet., debatt m.m. (33)
Författare/redaktör
Fransson, Claes (46)
Alwall Svennefelt, C ... (39)
Sollerman, Jesper (38)
Pinzke, Stefan (37)
Mattila, S. (22)
visa fler...
Mattila, Seppo (20)
Larsson, Josefin (19)
Elias-Rosa, N. (19)
Pastorello, A. (19)
Göransson, Eva (19)
Nilsson, Kerstin (18)
Lunner Kolstrup, Chr ... (18)
Fraser, M. (17)
Kankare, E. (16)
Sonneborn, George (14)
Kirshner, Robert P. (13)
Spyromilio, Jason (13)
Wheeler, J. Craig (13)
Stritzinger, M. D. (12)
Benetti, S. (11)
Taddia, Francesco (11)
Smartt, S. J. (10)
Kotak, R. (10)
Leibundgut, Bruno (10)
Tomasella, L. (10)
Valenti, S. (9)
Wheeler, J. C. (9)
Cappellaro, E. (9)
Reynolds, T. M. (9)
Challis, Peter (9)
Filippenko, Alexei V ... (9)
Inserra, C. (8)
Young, D. R. (8)
Svensson, Måns (8)
Albin, Maria (8)
Chevalier, Roger (8)
Smith, Nathan (8)
Lindahl, Cecilia (8)
Lundqvist, Peter, 19 ... (8)
Harmanen, J. (8)
Spyromilio, J. (7)
Matsuura, M. (7)
Ceccato, Vania, Prof ... (7)
Smith, K. W. (7)
Bohgard, Mats (7)
Wang, Lifan (7)
Björnsson, Claes-Ing ... (7)
Terreran, G. (7)
Dong, Subo (7)
visa färre...
Lärosäte
Sveriges Lantbruksuniversitet (140)
Stockholms universitet (115)
Lunds universitet (28)
Kungliga Tekniska Högskolan (23)
Chalmers tekniska högskola (5)
Umeå universitet (4)
visa fler...
Uppsala universitet (4)
Malmö universitet (2)
RISE (2)
Karolinska Institutet (2)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Högskolan i Borås (1)
visa färre...
Språk
Engelska (222)
Svenska (70)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Lantbruksvetenskap (119)
Naturvetenskap (109)
Samhällsvetenskap (63)
Medicin och hälsovetenskap (52)
Teknik (13)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy