11. |
- Mehrstam, Christian, 1973
(författare)
-
Under pälsen: Främmandegöringspedagogik och antropomorfa serier
- 2010
-
Ingår i: Att bygga broar: Sjunde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Malmö den 18-20 november 2009. - Malmö : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 1651-9132. - 9197472204 ; , s. 122-131
-
Bokkapitel (refereegranskat)
|
|
12. |
- Milani, Tommaso M., 1973, et al.
(författare)
-
Civic orientation for adult migrants in Sweden – A multimodal critical discourse analysis of Swedish values and norms in the textbook About Sweden
- 2022
-
Ingår i: Fjortonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning : Didaktiska perspektiv på språk och litteratur i en globaliserad värld, Malmö 18–19 november 2020 / [ed] Pia Nygård Larsson, Cecilia Olsson Jers, Magnus Persson. - Malmö : Malmö universitet. - 1651-9132. - 9789178772841
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Drawing upon the analytical techniques of multimodal critical discourse analysis, this article investigates the book About Sweden, an educational material employed in courses on civic orientation for newly arrived migrants. The analysis is informed by the following research questions: (1) What are represented as typically Swedish values and norms in the textbook? (2) How are such norms and values portrayed through written language and visual images? Visually the book relies on specific representations of Swedish nature without people. We argue that such pictures of the Swedish landscape are not ideologically neutral but carry connotations that are historically linked to forms of Swedish nationalism. Moreover, we interpret the lack of people in line with Berggren and Trägårdh (2006) notion of statist individualism (statsindividualism), an ideology according to which a strong interventionist welfare-state is not necessarily incompatible with the maximisation of individual freedom. Our textual analysis illustrates the textual tensions between, on the one hand, the choice of specific norms and values as Swedish, and, on the other hand, aversion towards overt national identity labels. Finally, we illustrate how Swedish values and norms in the textbook are just one link in a longer intertextual chain that connects the book to other policy documents as well as Swedish politicians’ public statements in the context of current debates about migration in Sweden.
|
|
13. |
- Nord, Andreas, professor, 1976-, et al.
(författare)
-
Språkhandledares gränsarbete : Dilemman i språkhandledning inom högre utbildning
- 2023
-
Ingår i: Ämnesdidaktiska perspektiv på språk och litteratur. - Uppsala : Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. - 1651-9132. - 9789198695045 - 9789198695052 ; , s. 159-182
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- De flesta svenska lärosäten har i dag språkverkstäder med uppdraget att stötta studenterna i utvecklingen av akademiska språkliga praktiker. Trots att uppdraget har en stark koppling till universitetens kärnverksamheter utbildning och forskning organiseras verksamheterna i allmänhet i marginalen, inom ramen för service- eller stödfunktioner. I denna studie utforskas hur verksamma språkhandledare från språkverkstäder vid fyra lärosäten i kollegiala gruppsamtal talar om egna exempel från verksamheten, särskilt sådana som innebär professionella dilemman. Syftet är att synliggöra det ”gränsarbete” på olika nivåer som behöver utföras för att hantera yrkesutövandet genom att förhålla sitt eget handlande till andra intressenters handlande och förväntningar och verksamhetens underliggande villkor.Analysen visar att gränsarbete är centralt för språkhandledarnas professionella praktik, genom att många av de dilemman som deltagarna redogör för berör ansvarsrelationer och frågor om vad språkhandledaren ska göra – och inte göra – i relation till studenter, universitetslärare och i viss mån även i relation till organisatoriska förutsättningar. En vanlig gränsproblematik är t.ex. att behöva hantera att studenter kan utgå från en avvikande uppfattning om var gränserna går för vad språkhandledarna kan och ska bidra med än den språkhandledarna har. Till problematiken hör att möta förväntningar om att, som det uttrycks i materialet, ”rätta” eller ”fixa” texter.Resultaten relateras till tidigare forskning som diskuterat hur en s.k. autonom syn på litteracitet genomsyrar akademin och skapar en förståelse av litteracitet som individuell färdighet och språk som något som enkelt kan ”fixas”. Utifrån detta diskuteras hur språkverkstädernas marginaliserade position riskerar att bidra till att reproducera en sådan syn.
|
|
14. |
- Nord, Andreas, professor, 1976-, et al.
(författare)
-
Språkhandledares gränsarbete : Dilemman i språkhandledning inom högre utbildning
- 2023
-
Ingår i: Ämnesdidaktiska perspektiv på språk och litteratur. - Uppsala : Institutionen för nordiska språk, Uppsala universitet. - 1651-9132. - 9789198695052 - 9789198695045 ; , s. 159-182
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- De flesta svenska lärosäten har i dag språkverkstäder med uppdraget att stötta studenterna i utvecklingen av akademiska språkliga praktiker. Trots att uppdraget har en stark koppling till universitetens kärnverksamheter utbildning och forskning organiseras verksamheterna i allmänhet i marginalen, inom ramen för service- eller stödfunktioner. I denna studie utforskas hur verksamma språkhandledare från språkverkstäder vid fyra lärosäten i kollegiala gruppsamtal talar om egna exempel från verksamheten, särskilt sådana som innebär professionella dilemman. Syftet är att synliggöra det ”gränsarbete” på olika nivåer som behöver utföras för att hantera yrkesutövandet genom att förhålla sitt eget handlande till andra intressenters handlande och förväntningar och verksamhetens underliggande villkor. Analysen visar att gränsarbete är centralt för språkhandledarnas professionella praktik, genom att många av de dilemman som deltagarna redogör för berör ansvarsrelationer och frågor om vad språkhandledaren ska göra – och inte göra – i relation till studenter, universitetslärare och i viss mån även i relation till organisatoriska förutsättningar. En vanlig gränsproblematik är t.ex. att behöva hantera att studenter kan utgå från en avvikande uppfattning om var gränserna går för vad språkhandledarna kan och ska bidra med än den språkhandledarna har. Till problematiken hör att möta förväntningar om att, som det uttrycks i materialet, ”rätta” eller ”fixa” texter. Resultaten relateras till tidigare forskning som diskuterat hur en s.k. autonom syn på litteracitet genomsyrar akademin och skapar en förståelse av litteracitet som individuell färdighet och språk som något som enkelt kan ”fixas”. Utifrån detta diskuteras hur språkverkstädernas marginaliserade position riskerar att bidra till att reproducera en sådan syn.
|
|
15. |
|
|
16. |
- Ohlsson, Elisabeth
(författare)
-
Hur synliggör man ett ordförråd?
- 2020
-
Ingår i: Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning: Bildning, utbildning, fortbildning, Linköping, 22-23 november 2018. - Linköping : Linköpings universitet. - 1651-9132. - 9789179298449
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I kapitlet presenteras en licentiatstudie där gymnasieelevers produktiva vokabulär undersöks med kvantitativa och korpuslingvistiska metoder för att identifiera och se förekomst och användningsgrad av olika ordkategorier. Genom att visualisera resultaten i figurer synliggörs elevernas olika språkliga resurser. Materialet består av 520 texter skrivna på svenska av gymnasieelever vid fyra olika tillfällen under deras tre gymnasieår. Texterna är insamlade inom CLISS-projektets ram (Content and Language Integrated Learning in Swedish Schools) med 240 deltagande elever varav en grupp med språkklasser som haft engelska som undervisningsspråk (CLIL) och en grupp med kontrollklasser som haft svenska som undervisningsspråk (icke-CLIL). Resultaten redovisas som medelvärden för elevgrupperna CLIL och icke-CLIL samt för genus och analyseras även med SPSS, version 22. Studiens resultat visar att de deltagande eleverna, såväl CLIL som icke-CLIL, i liten utsträckning använder sig av de variabler som kännetecknar ett mer vetenskapligt sätt att skriva. Ingen tydlig progression uppvisas heller över tid av de olika variabelmätningarna. De pedagogiska implikationer som studien ger är flera; komplexiteten av hur ett ordförråd kan synliggöras behöver uppmärksammas liksom hur texttyper är sammansatta av olika vokabulär där ordens betydelse och funktion kan variera. Alla elever bör tidigt i skolan ges stöttning i att utveckla medvetenhet och förståelse för ordförrådet som en framgångsfaktor i all utbildning.
|
|
17. |
- Randahl, Ann-Christin, 1967, et al.
(författare)
-
Professionsspråk på Facebook
- 2020
-
Ingår i: Svenska med didaktisk inriktning, SMDI 14, 18-19 nov 2020. - Malmö : Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 1651-9132.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
18. |
|
|
19. |
- Widhe, Olle, 1971, et al.
(författare)
-
Högläsning som estetisk praktik. Att läsa tillsammans med äldre elever
- 2020
-
Ingår i: Bildning, utbildning, fortbildning. Trettonde nationella konferensen i svenska med didaktisk inriktning ; Linköping 22-23 november 2018 / redaktörer: Maritha Johansson, Bengt-Göran Martinsson, Suzanne Parmenius Swärd.. - Linköping : SMDI - Nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning. - 1651-9132. - 9789179298449 ; , s. 81-93
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Artikeln syftar till att undersöka situationer då lärare ägnar sig åt högläsning tillsammans med äldre elever. Materialet utgörs av ett fokusgruppssamtal med tre erfarna svensklärare i Västra Götaland, en från högstadiet och två från gymnasiet. Genom lärarnas samtal får vi kunskap om vad högläsning tillsammans med äldre elever kan innebära och vilken plats den kan tilldelas i undervisningen. Vårt resultat pekar mot att högläsning inte enbart hör hemma i undervisningen av yngre elever, ovana läsare, nyanlända elever eller elever med särskilda behov. Tvärt om visar det sig att lärarna ser många generella fördelar med högläsning och att den även tycks uppskattas av eleverna själva. Parallellt med detta visar undersökningen att högläsning inte bör reduceras till enbart en metod för att uppnå andra lärandemål. Med utgångspunkt i analysen av lärarnas samtal genereras här tre begrepp, högläsningskonvention, estetiskt delande och auditiv föreställning, vilka understryker att högläsning tillsammans med äldre elever kan tillskrivas en estetisk dimension med ett eget värde.
|
|