| 1. |
- Almemark, Mats, et al.
(författare)
-
Biologisk behandling av ett blekeriavlopp i kombination med ultrafiltrering
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett kombinerat klorstegs- och alkalistegsavlopp behandlades i laboratorieskala i en anaerob reaktor som på utflödessidan var kopplad till en ultrafilteranläggning på så sätt, att biomassa och högmolekylära föreningar kvarhölls och koncentrerades i reaktorn. Permeatet från ultrafiltret behandlades vidare i en aktvslamreaktor. Systemet visade goda behandlingsresultat, ca 80 % COD- och ca 80 % AOX-reduktion samt ca 90 % BOD7-reduktion. (Motsvarande resultat före aktivslambehandlingen var 63+-6 % för COD, 76+-2 % för AOX och 40-50 % för BOD7). Det intressantaste resultatet är emellertid observationen, att betydande andelar av de mängder organiska föreningar, som kvarhölls av ultrafiltreringsmembranet, deklorinerades och bröts ner i den anaeroba reaktorn, som även producerade biogas. Försök att driva systemet utan tillsats av närsalter ledde till en långsam utarmning av de biologiska reaktorernas innehåll av Kjeldahlkväve och totalfosfor.
|
|
| 2. |
- Antonsson, Ann-Beth
(författare)
-
Handledning för inköp och användning av gasvarnare för toxiska gaser
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gasvarnare används i många olika branscher för att varna för tillfälliga läckage eller andra utsläpp av gaser. Gasvarnare är speciellt avsedda för gaser som har kraftiga akuta effekter, t ex för att de är kraftigt irriterande till frätande eller för att de har en kraftig akut giftverkan. I rapporten ges råd och anvisningar om - i vilka situationer gasvarnare kan användas, - vilka olika typer av gasvarnare som finns, -vilka krav som kan ställas vid inköp av gasvarnare samt - var gasvarnare bör placeras. Gasvarnare är en viktig länk i en säkerhetskedja som ska fungera när det oväntade eller oförutsedda inträffar. Därför måste gasvarnare vara tillförlitliga. För detta krävs väl fungerande kontroll, kalibrering och underhåll av gasvarnare. I rapporten finns även råd om hur drift och underhåll av gasvarnare kan skötas.
|
|
| 3. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Hinder för fungerande arbetsmiljöåtgärder. Erfarenheter från 16 ambitiösa men misslyckade tekniska åtgärder.
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Baserat på 16 fall av tekniska arbetsmiljöåtgärder som inte används, har slutsatser dragits om varför åtgärderna inte används och vad som kan göras för att i framtiden undvika att investera i arbetsmiljöåtgärder som inte används. Skälen till att arbetsmiljöåtgärderna inte används kan struktureras enligt en åtgärdstrappa, som beskriver vilka beslut som tas när arbetsmiljöåtgärder ska genomföras. Följande hinder för fungerande arbetsmiljöåtgärder har identifierats: Steg 1, känna till problemet. I en del fall analyseras inte risken speciellt noggrannt. Åtgärdsarbetet påbörjas med andra motiv än att minska en speciell risk. Om inte arbetsmiljöproblemet är noggrannt analyserat, blir åtgärdsarbetet svårt. Steg 2, acceptera problemet. I en del fall har företaget tvingats genomföra en åtgärd pga en föreskrift.Ibland lever man pliktskyldigast upp till föreskriften, men accepterar inte problemet. Motivationen att använda åtgärden minskar. Ibland har personalen inte samma uppfattning om risken som de som genomför åtgärden. Om personalen inte accepterar att det föreligger en risk är de knappast heller benägna att använda sig av åtgärden, om de kan välja att inte använda den. Steg 5, acceptera lösningen. I en del fall är den tekniska åtgärden tekniskt undermålig eller leder till problem vid användandet,som gör att personalen väljer att inte använda åtgärden. Det kan t ex vara att det tar extra tid att använda åtgärden, att man måste göra extra handgrepp som ytterligare kan öka monotonin i ett redan monotont arbete, att åtgärden stör arbetet, t ex genom att man ser sämre, att åtgärderna inte är anpassade till människans fysiska förutsättningar, t ex handstorlek, att åtgärden inte kan användas utan att arbetets organisation förändras eller att det tar lång tid att vänja sig vid åtgärden och att lära sig arbeta effektivt med den. Det räcker inte att personalen initierat åtgärden och deltagit i planeringen av den, för att dessa problem ska undvikas. Steg 8, genomföra åtgärden. Här kan tekniska brister i utformningen av åtgärden förekomma. Vanligast är dock att introduktionen av åtgärden är bristfällig. Detta förstärks för nyanställd personal, som lär sig arbetet av sina arbetskamrater och då också lär sig att inte använda åtgärden. Generellt sett gäller att ju fler frihetsgrader som finns i användandet av åtgärden och ju större krav användandet ställer på den enskilda användaren, desto större är risken för att åtgärden inte kommer att användas. För att minska risken för att tekniska arbetsmiljöåtgärder genomförs och sedan inte används, föreslås att speciellt vikt läggs vid att kontrollera punkterna under steg 1, 2, 5 och 8 ovan och att speciellt steg 5 detaljgranskas. För genomförda arbetsmiljöåtgärder som inte används, kan formulären i bilaga 2 användas för att analysera orsakerna till att åtgärderna inte används.
|
|
| 4. |
- Antonsson, Ann-Beth, et al.
(författare)
-
Soffan och miljön. En översiktlig studie av hur en soffa kan påverka miljön,från tillverkningen av de olika materialen i den, tills den blivit avfall. Ett exempel på en livstidsanalys.
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är alltmer uppenbart att påverkan på miljön inte enbart beror på utsläppen från enskilda industrier. Miljön påverkas i hela kedjan från utvinning av råvaror, produktion och konsumtion av en vara, fram tills varan blir avfall. Även transporter, energiförbrukning och effekter på arbetsmiljön är viktiga faktorer i bedömningen av den totala påverkan på miljön. I framtiden kommer bedömningen att innefatta allt fler av dessa steg. Det är enbart mot bakgrund av sådana totalbedömningar, som det går att jämföra mijöeffekter, t ex av olika varor eller olika produktionsmetoder. En beskrivning av miljöpåverkan från olika delar av varans livstid, gör det också möjligt att prioritera åtgärderna, så att de sätts in där de gör störst nytta. Som ett enkelt exempel på vad som kan innefattas i en livstidsanalys, har IVL på uppdrag av Miljödepartementet, gjort en översiktlig livstidsanalys av en soffa som exempel på hur en vardagsvara kan påverka miljön, från vaggan till graven.
|
|
| 5. |
- Axelsson, Håkan, et al.
(författare)
-
Mätning av aromatiska kolväten med DOAS. En studie av tillförlitlighets- och interferensproblem.
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- DOAS-tekniken är en optisk fjärranalysmetod för mätning av luftföroreningar. I det projekt som här avrapporterats har tekniken utvärderats m a p mätning av lätta aromatiska kolväten. Projektet har omfattat såväl litteratur, labb och fältstudier av absorptionsegenskaper som interferenseffekter. Resultaten visar att de lätta aromatiska kolväten har ett gemensamt absorptionsband i nära UV (250-280 mm ) som med fördel kan användas i en DOAS-tillämpning. Utnyttjande detta band, kan flera av aromaterna mätas med en detektionsgräns på några µg/m3. Dock föreligger kraftiga interferenseffekter mellan i synnerhet komponenter med likartad kemisk struktur. Detta problem kan i vissa fall hanteras m h a multipel regressions analys. En förutsättning för detta är dock att inga 'okända' interferande ämnen (lös aromater) förekommer i mätsituationen.
|
|
| 6. |
- Bengtsson, Leif, et al.
(författare)
-
Är återluft lönsamt? En jämförelse av säkra återluftssystem och värmeväxlare för värmeåtervinning ur industriell ventilationsluft.
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Av ett säkert återluftssystem krävs en effektiv rening av hälsovådliga luftföroreningar från den recirkulerade frånluften och en kontinuerlig övervakning av halten luftföroreningar i tilluften. Reningsgraden för olika ämnen och reningstekniker kan variera avsevärt. För att reglera halten luftföroreningar i tilluften kan en större eller mindre andel uteluft tillsättas utöver den minimumnivå som alltid krävs. Instrument lämpliga för kontinuerlig övervakning finns i begränsad utsträckning på marknaden då halterna som skall mätas är låga (1/20 av hygieniska gränsvärdet). Oljedimma är med dagens teknik svår att rena och övervaka då den består av en vätskefas och en gasfas. Lämpligheten för återluft i snickerier, där det idag för övrigt är mycket vanligt, beror av halten terpener i återförd luft. Eventuellt kan rening från terpener ur frånluften vara aktuell. Vid förekomst av organiska lösningsmedel kan återluft vara tekniskt möjligt. Det kan dock vara problematiskt då lösningsmedlen är beredningar vars innehåll kan varieras. Enligt ställda normer bör återluft inte förekomma i lokaler med svetsning. Om återluft skall vara lönsamt krävs en hög andel återluft i tilluften och minimala investeringskostnader. I de fall som rening av frånluften eller tilluften krävs oberoende om man har återluft eller ej kan investeringskostnaden för installation av återluft vara mycket liten. Alternativet med värmeväxlare innebär alltid en stor investeringskostnad, men också hög tillgänglighet och inga, eller mycket små, problem med återföring av luftföroreningar.
|
|
| 7. |
- Bergqvist, Carina, et al.
(författare)
-
Kvävebudget för Sollefteå kommun
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kvävebudgeten för Sollefteå kommun tar enbart med de kväveposter som kan ha någon betydelse för miljön. Intransporten av kväve till kommunen är större än uttransporten. Orsaken till detta är den stora depositionen och troligen kommunens läge. Sollefteå ligger långt nedströms längs Ångermanälven och älvens lopp har där blivit lugnare och bredare. Detta innebär att sedimentation och denitrifikation minskar halterna av kväve i älven. Med tanke på den stora transporten av kväve i älvarna är kommunens egna utsläpp mycket små. Även om man plockar bort all mänsklig påverkan i kommunen och endast naturlig skog finns kvar, kommer transporten i älvarna att minska ytterst lite. Dock finns det anledning till vissa åtgärder. Lokalt sett finns förhöjda halter av kväve i vattendrag, t ex vid Rödsta avfallsupplag. Ångermanälven rinner ut i Bottenhavet som anses vara kvävebegränsad i sin produktion. För att minska utflödet av kväve till havet, vilket kan vara viktigt för att undvika eutrofiering, måste alla källor minskas. Optimala åtgärder för att minska kväveutflödet i Ångermanälven kan inte föreslås i den här rapporten. För detta behövs en utredning angående hela Ångermanälvens avrinningsområde.
|
|
| 8. |
- Ekengren, Östen, et al.
(författare)
-
Förbättrat borttagande av komplexbundna metaller i industriella avloppsvatten med omvänd osmos
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Komplexbunden koppar förekommer bland annat i sköljvatten från mönsterkortsindustrin. Det är svårt att avskilja komplexbunden koppar med kemisk fällning. I det här projektet har vi därför undersökt möjligheterna att avskilja den komplexbundna kopparn med omvänd osmos. I laboratorieförsök utprovades några olika membran på sköljvatten från två företag i Stockholmsområdet. Kopparhalten i det behandlade vattnet var
|
|
| 9. |
- Ekengren, Östen, et al.
(författare)
-
Kombination av ultrafiltrering och omvänd osmos-filtrering av blekeriavlopp
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Massaproducenterna har vidtagit ett flertal interna åtgärder vilket kraftigt reducerat utsläppen av klorerad organisk substans. Avloppsvatten från massafabrikerna innehåller därefter en begränsad mängd klorerad organisk substans. Som externreningsmetod används i Sverige framförallt den luftade dammen. Andra metoder som används är aktiv slam kemfällning, adsorptionsmetoder och membranteknik. Goda behandlingsresultat har tidigare redovisats vad avser mambranbehandling av det alkaliska E-steget. I det här projektet utförda försök bekräftar dessa goda resultat. I den är rapporten redovisas resultat från laboratorieförsök där en kombination av ultrafiltrering och omvänd osmos utprovats på olika delavlopp. För ett totalt blekeriavlopp ger en kombination avskiljningsvärden avseende COD och AOX på 85-92 % respektive 98-99,9 %. Filtratflödeskapaciteten för RO-membran var ca 15-65 l/m2*h då volymreduktionen var 80-96 %. Förutom tubmembran ingår även ett försök med spiralmembran.Även vid kombinationsbehandling av ett alkalisteg erhålles höga avskiljningsvärden och resthalter av COD på 50-100 mg/l samt AOX 0,01-0,9 mg/l
|
|
| 10. |
- Enell, Magnus, et al.
(författare)
-
Miljökonsekvensutredning angående provborrning efter olja på Klints bank, öster om Gotland
- 1990
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- IVL har på uppdrag av Gotlandsolja AB genomfört en miljökonsekvensutredning angående provborrning efter olja på Klints bank, öster om Gotland i Östersjön. Med utgångspunkt från bl a fysikalisk-kemiska och biologiska förhållanden i området har ett försök gjorts att beskriva de miljökosekvenser som kan komma att uppstå i samband med oljeprovborrning i området. Miljökonsekvensutredningen gäller inte för en framtida oljeproduktion i området. Den aktuella formationen ligger grunt och den oljemängd som maximalt kan nå havsytan till följd av självtryck har beräknats till ca 10 000 ton. Statistik visar att sannolikheten för en utblåsning är en på 4000 provborrningar. Av dessa upphör 70 % av sig själva eller blir stoppade efter några timmar. Sannolikheten för ett oljeutsläpp med varaktighet >1 dygn är en på 13 000. Riskerna med en provborrning efter olja måste ställas i relation till olycksriskerna med fartygsburna oljetransporter. I rapporten diskuteras de fysikalisk-kemiska och biologiska konsekvenserna som kan uppstå i samband med en ev. utblåsning.
|
|
