| 1. |
- Berndt, Adele, 1966-, et al.
(author)
-
Mobilapplikationer inom dagligvaruhandeln Konsumtionens medialisering genom nya digitala tjänster
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet “Medialiserad shopping” utforskar den växande andelen digitala element inom detaljhandeln, samt hur nya tekniska verktyg förändrar shopping som vardagsrutin och kundupplevelse. Materialet belyser hur kunderna upplever den nya teknikens roll och visar samtidigt på de driv krafter som ligger bakom digital innovation bland detaljhandlare. Rapporten sammanfattar det arbete som utförts inom projektet och tar upp frågor kring utvecklingen och användningen av digitala medier inom omnikanalhandeln. Under 2015–2016 genomförde forskare vid Jönköping University och Göteborgs universitet en serie studier av matvarubutikernas omnikanalmiljö i vilka kunder och andra intressenter deltog. En rad olika metoder för datainsamling användes, till exempel enkäter som besvarades av cirka 500 kunder, djupintervjuer och deltagande observationer av konsumenter, kunddagböcker och fler än 150 videoobservationer. • Kvantitativa data visar på ett växande antal användare av shoppingappar, men att användningsgraden ökar långsammare än förväntat. • Appanvändning och besöksfrekvens går hand i hand, vilket kan tolkas som att appanvändarna är mer butikslojala än genomsnittskunden. • Vidare ser inte kunderna appen som ett sammanhållet teknologiskt servicepaket, utan väljer ut de funktioner som motsvarar deras specifika behov och struntar i resten. • Än så länge har introduktionen av den nya tekniken inte förändrat beteendemönstren i någon större utsträckning. Funktionerna är normalt sett utformade så att de härmar redan existerande verktyg och kundvanor. I den mån kunderna använder mobila enheter i butiken handlar detta enbart om att ersätta gammal teknik, som till exempel papper och penna för att hålla reda på inköpslistan eller handenheten vid självskanning. • Kvalitativa data insamlade genom intervjuer med, observationer av och dagböcker skrivna av konsumenter visar att mobiltelefonen uppfyller en rad emotionella och praktiska funktioner under shoppingen, men att detaljhandlarna inte alls har tagit fasta på de emotionella aspekterna. • När det gäller detaljhandlarna beskriver rapporten tre huvudsakliga drivkrafter som påverkar apputvecklingen: i) handlarnas uppfattning av konkurrensmiljön, ii) utvecklingen av kunders köpbeteenden, samt iii) organisatoriska begränsningar, det vill säga i vilken utsträckning organisationens försörjningskedjor och distributions- strukturer tillåter att handlaren skapar nya tjänster baserat på mobil teknik.
|
|
| 2. |
- Dellve, Lotta, 1965, et al.
(author)
-
Ledarskap i äldreomsorgen: Att leda integrerat värdeskapande i en röra av värden och förutsättningar
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Det övergripande syftet med denna rapport är att beskriva chefers etiska värderingar, dilemman och organisatoriska förutsättningar för att bedriva ett värdebaserat ledarskap i såväl kommunal som privat äldreomsorg. Det empiriska materialet består av en omfattande enkätstudie till nästan 500 studerande inom ramen för den nationella ledarutbildningen för chefer inom äldreomsorgen vid Högskolan i Borås under perioden 2013 till 2015. Utbildningen gavs på uppdrag av Socialstyrelsen och omfattade 30 högskolepoäng med två års studier på kvartsfart. Samtliga studerande var yrkesverksamma som chefer och ledare inom kommunal eller privat äldreomsorg i södra Sverige. Metoder som använts i bearbetning och analys av materialet är deskriptiva, jämförande och analytiska med regressionsmodeller och SEM-analys. Resultatet visar på att cheferna – oavsett utbildningsbakgrund, värderade följande etiska värden högst: att inte skada, respekt för individen och rätten till konfidentialitet. Värdedilemman i chefsarbetet är dock vanligt och sammanlänkat med andra utmaningar i arbetet, särskilt med utmaningar som rör hantering över organisationsnivåer (buffertproblem och containerproblem) och av olika ansvarsområden (logikkonflikter). Inom privat verksamhet skattade de medverkande cheferna värdekonflikter och andra utmaningar i lägre grad än chefer inom kommunal verksamhet. De flesta chefer var nöjda med hur de kunde fullfölja sitt ansvar för utveckling av verksamheten avseende värdegrund, kvalitet, processer, dagligt arbete, brukarmedverkan, brukarsäkerhet och arbetsmiljö. De flesta skattade också att de arbetade i mycket hög grad med strukturering och utveckling av dessa frågor. Stödresurser minskade upplevelsen av värdekonflikter, men det fanns skillnad i betydelsen relaterat till chefers grundprofession. Det organisatoriska stödet var också tydligare för chefer inom privat verksamhet. Organiserade stödresurser hade stor betydelse för hållbart integrerat och värdeskapande ledarskap samt för aktiva ledningsstrategier. Även sambandet mellan hållbart ledarskap och aktiva ledarstrategier modererades av grundprofession, där sambandet var moderat negativt för chefer med social grundutbildning. Det tycks således finnas ett utbildningsbehov bland äldreomsorgens chefer och behov av ett utvecklat stöd från arbets- givaren då det varierar avseende omfattning, inriktning och nivå mellan kommunal och privat verksamhet. Sammanfattningsvis har chefer i äldreomsorgen många olika värden, på olika nivåer och utifrån olika perspektiv att förhålla sig till i sitt ledarskap. Att hantera och utveckla förståelse för dessa är utmanande i chefskapet och värdedilemman är vanliga. Majoriteten av cheferna i denna studie beskriver dock generellt en aktiv och god hantering och organisering av dessa. Konstateras att en integrerad förståelse och hantering, samt goda organisatoriska stödresurser tycks bidra till mer hållbart och värdeskapande ledarskap.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Gustafsson, Jan-Eric, 1949, et al.
(author)
-
School, Learning and Mental Health : A systematic review
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från en systematisk översikt av forskning om skola, lärande och barns psykiska hälsa. Kungliga Vetenskapsakademiens Hälsoutskottet har givit uppdraget att genomföra en sådan översikt till en arbetsgrupp som har arbetat med uppdraget från hösten 2008 till mars 2009. Det första syftet med översikten är att genomföra en kartläggning av forskning inom det breda fält som behandlar frågor om skola, lärande och barns och ungdomars psykiska hälsa. Det andra syftet är att genomföra en narrativ syntes av forskning som undersökt orsaksförhållanden mellan psykisk hälsa å ena sidan och skolresultat och lärande å den andra sidan. Det tredje syftet är att redovisa resultat från forskning som har studerat svenska barns och ungdomars erfarenheter och upplevelser av skola och undervisningssituationer. För att uppnå de första två syftena genomfördes systematiska litteratursökningar i bibliografiska databaser av artiklar publicerade i vetenskapliga internationella tidskrifter inom olika discipliner. Det tredje syftet undersöktes med litteratursökningar av kvalitativa svenska studier i bibliografiska databaser. Slutsatser På grundval dels av kartläggningen av forskning om skola, lärande och psykisk hälsa, dels av de två fördjupade översikterna kan följande slutsatser dras: • Omfattningen av forskning som undersöker relationerna mellan olika aspekter av skola och psykisk hälsa är begränsad och i synnerhet gäller detta forskning som undersöker organisationsfaktorer och undervisnings-faktorer, aktiviteter, läroplaners utformning, resurser, specialpedagogiskt stöd, och olika former av betyg och bedömning. • Tidiga svårigheter i skolan och i synnerhet läs- och skrivsvårigheter kan orsaka internaliserande och externaliserande psykiska problem. • Svårigheter i skola och psykiska problem tenderar att vara stabila över tid. • Skolrelaterade hälsoproblem tenderar att minska när eleverna börjar på gymnasiet och får tillgång till nya områden av aktiviteter, roller och valmöjligheter. • Att genomföra stora ansträngningar utan att detta leder till resultat är relaterat till utveckling av depression. Problem i skolan med skolresultat och prestationer orsakar inter-naliserande symptom för flickor under tonåren. • Det finns samband mellan olika typer av psykiska problem och de är också relaterade till ett brett spektrum av somatiska och psykosomatiska symptom. • Internaliserande och externaliserande psykiska problem har negativa effekter på skolprestationer genom mekanismer som är delvis ålders- och genusspecifika. • Kompetenser och prestationer i skolan är relaterade till psykisk hälsa. • Goda resultat i skolan har en positiv effekt på självuppfattning. • En god självuppfattning bidrar inte direkt till bättre resultat, men andra faktorer som är relaterade till självuppfattning (motivation och upplevd inre/yttre kontroll) påverkar lärande och resultat • Relationer med klasskamrater och lärare bidrar till processer som kopplar skolmisslyckande till psykisk ohälsa. Relationer med kamrater och lärare kan också skydda mot utvecklingen av psykiska problem. • Jämförelser med klasskamrater påverkar självuppfattningen, med effekter som varierar beroende på gruppsammansättning och typ av skola.
|
|
| 5. |
- Hirsh, Åsa, et al.
(author)
-
Uppdragsutbildning - Ett ömsesidigt lärande i samverkan
- 2022
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Uppdragsutbildning bedrivs vid många lärosäten som en lite undanskymd verksamhet vid sidan om grunduppdragen utbildning och forskning. Vid Högskolan för lärande och kommunikation, Jönköping University har uppdragsutbildning under många år fungerat som en sorts fönster ut mot de verksamheter vi utbildar våra studenter för. Lärarutbildare som håller i våra uppdragsutbildningar vittnar om möten med yrkesverksamma som stimulerar och leder till reflektioner som inte är möjliga med studenter som ännu saknar denna erfarenhet. Detta ger även en fördjupad förtrogenhet med det som våra studenter kommer möta efter sin utbildning hos oss. I den här boken delar kollegor vid högskolan med sig av de erfarenheter de fått i olika möten med yrkesverksamma. Detta är något vi tar med oss in i våra utbildningar och kan ses som en kunskapsproduktion i termer av högskolans beprövade erfarenhet och vetenskapliga grund.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Klerfelt, Anna, 1957
(author)
-
Teknologi och barns läroprocesser i förskola, fritidshem och skola - en svensk sammanfattning och reflektion över den europeiska studien STEPS, 'Study of the impact of technology in primary schools'
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Projektet STEPS Forskningsprojektet STEPS är sprunget ur en tidigare studie, ”The ICT impact report”, 2006. I denna studie undersöktes pedagogisk verksamhet för elever i de senare åren i skolan. Ett av studiens resultat var att det fanns en kunskapsbrist vad gäller yngre barns lärande med stöd av it. Detta ledde till att Europeiska Kommissionen initierade STEPS-studien. Projektet omfattar 30 länder, 27 länder inom den Europeiska unionen, samt Norge, Lichtenstein och Island. Resultaten från studien är samlade i delrapporter som kan laddas ner från Europiska Kommissionens hemsida: http://eacea.ec.europa.eu/llp/studies/study_impact_technology_primary_school_en.php. För Sveriges del är det intressant att granska och presentera likheter och skillnader i hur it används som pedagogiskt verktyg i verksamheter för yngre barn i vårt land gentemot de övriga 29 länderna i Europa. Projektledningen har i sina rapporter markerat vissa områden där Sverige visar prov på framsynthet, men även områden där Sverige i ett europeiskt perspektiv står still och där svensk verksamhet har potential att utvecklas. Dessa resultat behöver komma till svenska pedagogers kännedom, men kanske framför allt till beslutfattares och skolledares vetskap för att kunna diskuteras och förhoppningsvis leda till förändringar i verksamheten. Intentionen i den svenska rapporten blir därför att granska vår egen verksamhet och förstå vad vi kan utveckla i Sverige genom att inspireras och lära oss av hur andra länder använder it, men även att värdera och tydligt kunna formulera inom vilka områden svensk pedagogisk verksamhet befinner sig i framkant. STEPS projektet bygger på både kvantitativa och kvalitativa data. Under 2006 producerades analyser från enkäter och intervjuer av 30.000 lärare och skolledare i 27 länder. Detta material har uppdaterats genom kvalitativa delar genomförda i tre steg. Följande material har lämnats in till STEPS projektledning från alla de medverkande länderna: • Nationell landsöversikt • Review av fyra forskningsstudier som speglar teknologi i förskola, förskoleklass, fritidshem och skolans tidigare år • Skolbeskrivningar samt fallstudier av praktiker för att hämta illustrativa exempel För att komma svenska läsare tillgodo har det europiska materialet bearbetats och ett urval har gjorts med avseende på att intressera svenska läsare. Genom Skolverkets försorg har webbsidor utformats där de svenska beskrivningarna av fallstudierna illustrerade med videoklipp och stillbilder finns publicerade. I projektet gjordes en översikt för varje land och här presenteras den svenska landsöversikten. I den kan vi alltså läsa om vårt eget land i en direkt jämförelse med de andra länderna i Europa. Den svenska delen av studien har finansierats av Skolverket.
|
|
| 9. |
- Nordén, Anna, 1981
(author)
-
Payment Types and Participation in Payment for Ecosystem Services Programs: Stated Preferences of Landowners
- 2014
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Because the effectiveness of payment for ecosystem services (PES) programs depends on landowners’ engagement, understanding the relationship between the type of payment and participation is a key issue. This paper reports on a choice experiment that quantifies landowners’ preferences for cash and educational in-kind payment. The main results indicate a positive correlation between participation in a PES contract and the magnitude of the cash payment, while participation seems uncorrelated with the magnitude of the educational inkind payment. In addition, we investigate the mix of payment types and heterogeneity in preferences, which can help policymakers design strategies to increase participation.
|
|
| 10. |
- Pramling, Ingrid, 1946, et al.
(author)
-
Först var det roligt, sen blev det tråkigt och sen vande man sig. Barns möte med skolans värld. (Rapport nr 9)
- 1995
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I projektet "Att utveckla barns förståelse för sin omvärld" har en "läroplan" utvecklats, byggd på att utveckla grundläggande förståelse inom olika innehållsområden som barn sedan möter i skolan. Denna "läroplan" har sedan prövats i praktiken i sex olika barngrupper under två år. Principer för att utveckla lärandet har också explicitgjorts. En utvärdering av hur barnen har utvecklats inom de olika innehållsområden, med avseende på deras förståelse för sitt eget lärande och i frågan om deras förmåga att lära sig något nytt (från en saga) har gjorts. Samma utvärdering är också gjord med sex jämförelsegrupper. Resultaten visar en klar trend mot att försöksbarnen inte bara förstår de olika innehållsområden bättre, utan också har en större medvetenhet om sitt eget lärande, samt är bättre på att fånga budskapet i en ny saga. Barnen som varit med om den omvärldsorienterade pedagogiken i förskolan följs nu i ett nytt projekt upp i skolan, "Barns möte med skolan". Syftet med projektet är att beskriva och utvärdera barns möte med skolans värld samt att studera, hur barn som gått i en "traditionell", dvs den vanligast förekommande förskoleverksamheten respektive en fenomenografiskt inspirerad förskoleverksamhet klarar skolan. Barns möte med skolan studeras med andra ord både i relation till det de varit med om i förskolan men också mer allmänt hur detta möte kan te sig ur barns perspektiv. Intresset fokuseras på tre olika delar som samtidigt är relaterade och integrerade i varandra: 1) Uppföljning av hur tidigare studerade barn klarar skolan, 2) Hur barn tänker om sitt lärande och innehållet i skolan och förskolan, 3) Hur mötet med skolan rent allmänt ter sig för barn. Projektet består av många mindre studier. Nästan alla barn har testats i både första och andra klass. En grupp barn har intervjuats om hur de ser på skillnaderna mellan förskolan och skolan. Fyra klasser har varit inblandade i ett inlärningsförsök där de fått se på en videofilm för att utröna huruvida de förstått budskapet i denna eller inte. Slutligen ingår en observationsstudie där 14 barn följts under en hel termin i fem olika klassrum. Resultaten tyder på att barnen som varit med i försöksverksamheten, klarar testerna bättre i första klass än övriga barn i samma klasser, vilka utgör jämförelsebarn. I andra klass är skillnaderna mindre mellan barnen i försöksgruppen och jämförelsbarnen. Dessa kvarstår dock med avseende på att uttrycka sig i skrift och inom de svårare delarna av matematiktestet. Inom inlärningsförsöket förstår försöksbarnen budskapet i filmerna bättre än jämförelsebarnen. Men det kanske mest intressanta är att barnen i försöksgruppen sällan svarar att de inte vet, utan börjar att formulera sig och pratar sig då fram till ett svar. I intervjustudien är det tydligt för barnen vari skillnaderna mellan förskola och skola består. I förskolan finns det frihet att välja och leka. I skolan är det arbete och brist på valfrihet. Å andra sidan så lär man sig det "rätta" sättet i skolan, det menar många barn att de inte gjorde i förskolan, där kunde man t.ex skriva lite slarvigt. I observationerna blir barns utsagor än mer tydliga. Skolans värld är artskild från förskolans. Det som poängteras i alla dokument inom området, att det skall vara en kontinuitet mellan förskola och skola ser vi bara i ett enda klassrum. I de övriga är villkoren diametralt olika. Det som uppmuntrades i förskolan med självständighet, att tänka och uttrycka sig verbalt, motarbetas i vissa av de observerade klassrummen. De olika kunskapsynerna i förskolan och i skolan, där man i förskolan ger barn förutsättningar att utvecklas bryts i skolans värld av att lärarna verkar uppfatta tystnad, instruktion och kontroll som en förutsättning för lärande.
|
|
