SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;lar1:(umu);mspu:(report);lar1:(uu)"

Sökning: swepub > Umeå universitet > Rapport > Uppsala universitet

  • Resultat 11-20 av 49
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
11.
  •  
12.
  •  
13.
  •  
14.
  • Bergman, Mats A., 1964- (författare)
  • When should an incumbent be obliged to share its infrastructure with an entrant under the general competition rules?
  • 2003
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • According to the essential facilities doctrine, competition law requires an infrastructural monopoly to provide access. Under the "Bronner criterion", proposed by the EC Court, the doctrine is only applicable when an infrastructural duopoly is non-viable. This paper uses a simple model to illustrate that, from a welfare point-of-view, the Bronner criterion may provide too little monopoly protection for the incumbent in high-risk new markets, while requiring too much investments from the entrant in moderately mature markets.
  •  
15.
  • Bergman, Mats, 1964-, et al. (författare)
  • An econometric analysis of the European Commission’s merger decisions
  • 2003
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Using a sample of 96 mergers notified to the EU Commission and logit regression techniques, we analyse the Commission's decision process. We find that the probability of a phase 2 investigation and of a prohibition of the merger increases with the parties' market shares. The probability increases also when the Commission finds high entry barriers or that post-merger collusion is easy. We do not find significant effects of political variables, such as the nationality of the merging firms or the identity of the commissioner.
  •  
16.
  •  
17.
  • Fazlhashemi, Mohammad, 1961- (författare)
  • Akademiskt lärarskap : Utvärdering av högskolepedagogisk utbildning vid Malmö högskola
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Syftet med rapporten har varit att på uppdrag av Malmö högskola utvärdera den högskolepedagogiska utbildning som ges vid högskolan. Rapporten granskar styrkor och svagheter i verksamheten och avslutas i enlighet med uppdraget med ett antal förslag på hur verksamheten skall fortsätta i framtiden.
  •  
18.
  • Flinkfeldt, Marie, 1982-, et al. (författare)
  • På tal om pengar : Problembeskrivningar, hjälp och bemötande när barnfamiljer ringer till Försäkringskassan
  • 2019
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Den här rapporten redovisar resultat från forskningsstudien “På tal om pengar: Problembeskrivningar, hjälp och bemötande när ekonomiskt utsatta barnfamiljer ringer till Försäkringskassan”. I studien har samtalsanalys och tematisk analys använts för att kvalitativt undersöka inspelade telefonsamtal till Försäkringskassans kundtjänst. Samtalen rör familjeförmånerna bostadsbidrag, underhållsstöd, föräldrapenning och barnbidrag. Försäkringskassans förmåner är viktiga för familjer som lever i ekonomisk utsatthet, men de ofta komplicerade regelverken och processerna gör att socialförsäkringen kan upplevas som svår att navigera i. När kunder i sådana lägen kontaktar Försäkringskassans kundtjänst för information eller vägledning är det viktigt att de både får relevant hjälp och bemöts på ett bra sätt. Kunders tillit och förtroende för Försäkringskassan har också i tidigare studier kopplats till handläggares bemötande.Forskningsstudien bidrar med ny kunskap i framför allt två avseenden.1. För det första visar den att kunder i de flesta fall inte behandlar ekonomisk utsatthet som relevant att berätta om för handläggaren, trots att socialförsäkringens olika förmåner generellt sett är viktiga för att komma tillrätta med sådana svårigheter. Att människor befinner sig i en ekonomiskt utsatt position räcker med andra ord inte för att de ska lyfta fram detta när de ringer till Försäkringskassan. I samtal som rör bostadsbidrag och underhållsstöd förekommer dock tal om ekonomisk utsatthet i ungefär en fjärdedel respektive en tredjedel av samtalen. Den ekonomiska utsattheten fungerar i dessa fall som en samtalsresurs och kunder förhåller sig till den ekonomiska utsatthetens moraliska dimensioner.Tidigare forskning har visat att när personer som lever i ekonomisk utsatthet söker hjälp hos socialtjänsten är moral, förtjänthet och hur stort behovet är aspekter som står på spel. Det visar sig bland annat i hur klienter pratar om sin situation i samtal med socialtjänsten. Försäkringskassans verksamhet framhålls gärna som annorlunda i detta avseende, bland annat eftersom socialförsäkringsförmånerna är mindre stigmatiserade och handläggarnas utrymme för individualiserad bedömning är mer begränsat. Den här forskningsstudien visar dock hur ekonomisk utsatthet trots detta synliggörs, förklaras och problematiseras i samtal till Försäkringskassan. Även om de flesta samtal till Försäkringskassans kundtjänst är rutinartade serviceutbyten, innebär detta att handläggare regelbundet ställs inför svåra berättelser om ekonomiskt utsatta situationer. Det gäller särskilt handläggare som tar emot samtal som rör förmåner som riktar sig till eller i stor utsträckning berör ekonomiskt utsatta barnhushåll, såsom bostadsbidrag och underhållsstöd. Det kan till exempel handla om att föräldrar säger att deras inkomster är otillräckliga, att de inte har råd att betala sin hyra, att barnen drabbas om pengarna inte räcker till mat, och att det finns litet utrymme för oförutsedda utgifter. Det förekommer också att kunder är känslosamma, oroliga och uppgivna när de beskriver sin situation.Genom att lyfta fram en ekonomiskt utsatt situation när de ringer till Försäkringskassan behandlar kunder utsattheten som relevant och meningsfull information för myndigheten, oberoende av om utsattheten faktiskt har någon reell inverkan på beslut. Analysen i den här rapporten visar också att kunder i dessa beskrivningar förhåller sig till liknande moraliska dimensioner som tidigare visats genomsyra kontakter med socialtjänsten. Bland annat handlar det om att visa att den ekonomiska situationen inte är deras fel, att de är ekonomiskt ansvarsfulla och att de prioriterar nödvändiga kostnader och sätter barnens behov främst. Det kan med andra ord finnas anledning att nyansera distinktionen mellan socialförsäkringens mer byråkratiska processer och det sociala arbetets praktik.2. För det andra identifierar studien mönster i handläggares bemötande och kartlägger hur väl olika strategier fungerar, både när det gäller att hantera kunders tal om ekonomisk utsatthet och att förklara beslut som innebär en ekonomisk påfrestning.När handläggare ställs inför beskrivningar av svåra ekonomiska situationer är den vanligaste responsen att fokusera på att ge relevant service. I de flesta fall bemöts därför inte den ekonomiska utsattheten i sig. Hur handläggare hanterar tal om ekonomisk utsatthet – och hur väl deras strategier i sin tur fungerar – är emellertid något som varierar beroende på vilken funktion som den ekonomiska utsattheten har i samtalen. I de flesta fall fungerar ekonomisk utsatthet som en resurs för att hantera det legitima i att söka Försäkringskassans hjälp och service. Det gäller särskilt när ekonomisk utsatthet tas upp i början av samtalen. Handläggarnas typiska respons i detta läge är att påbörja service (till exempel svara på en fråga som ställts eller kontrollera en uppgift). Genom att göra detta bekräftar handläggarna på ett effektivt sätt att kundens ärende är legitimt.Läget är dock ett annat när kunden redan fått den efterfrågade servicen, särskilt i de fall där serviceutfallet är negativt för kunden (till exempel om kunden får veta att han eller hon inte kommer att få några fler utbetalningar). Beskrivningen av ekonomisk utsatthet är då ett sätt att göra motstånd mot beskedet. När handläggarna i de analyserade samtalen bemöter kundens tal om ekonomisk utsatthet i detta läge är strategin att ge vidare service (till exempel att upprepa eller utveckla förklaringar) utan att på något sätt uttrycka empati något som snarare leder till problem i samtalet. Problemen visar sig bland annat i verbaliserat motstånd från kunden, långa tystnader och höjda röster. I de fall när handläggare enbart uttrycker empati, utan att ge vidare service, behandlar kunder dock detta som otillräckligt. Den strategi som visar sig fungerar bäst i det här sammanhanget är istället att ge fortsatt service, men ‘bädda in’ den i empatiska uttryck. På så sätt visar handläggaren att han eller hon förstår kundens perspektiv och den fortsatta servicen framstår som att den har kundens bästa för ögonen. Detta kan göra upprepade negativa besked lättare att acceptera, då de ges en mindre konfrontativ karaktär. Sammantaget är en empatisk ”inbäddning” av service en strategi för att bemöta kunders tal om ekonomisk utsatthet som är förknippad med mer välfungerande samtal.Ett annat vägval som handläggare i Försäkringskassans kundtjänst ställs inför är hur de bäst förklarar beslut, regelverk eller handläggningsprocesser. En särskilt viktig situation är när personer som har haft bostadsbidrag får ett återkrav, eftersom detta ofta är förenat med ekonomiska påfrestningar. Om de inte förstår varför de ska betala tillbaka pengar kan de ringa kundtjänsten. Analysen indikerar att handläggares strategier för att förklara dessa beslut fungerar olika väl. Medan en regelorienterad förklaring redogör för regelverket på ett generellt sätt, förhåller sig en kundorienterad förklaring till det specifika ärendet och de uppgifter som finns där används som en resurs i förklaringen. Inom den kundorienterade modellen sker förklaringen också stegvis, vilket underlättar för kunden att följa med och även invända om någon detalj skulle vara felaktig eller svår att förstå. Utfallet för de båda förklaringsmodellerna skiljer sig åt på ett tydligt sätt. Den regelorienterade förklaringen möts överlag av motstånd och svaga uppvisade tecken på förståelse, medan kunder i respons till den kundorienterade förklaringen snarare uppvisar att ny förståelse nåtts.Genom att visa hur handläggarnas strategier i de analyserade kundtjänstsamtalen i olika utsträckning är förenade med tecken på ett välfungerande samspel mellan handläggaren och kunden, bidrar studien med kunskap som kan användas för att utveckla Försäkringskassans kundtjänstverksamhet.
  •  
19.
  • Foka, Anna, 1981-, et al. (författare)
  • Digital gender: a manifesto : report on the research workshop: digital gender: theory, methodology, and practice
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • While early day Internet research often hailed “Cyberspace” as an arena where individuals would be liberated from the social shackles of their biological gender, a growing body of research makes evident the exaggerations present within these romanticized claims. Though the online gender divide is rapidly eroding, the Internet remains rooted in society at large. While digital technologies can challenge normative views, they therefore often maintain status quo. Consequently, there is a need to revisit old claims and challenge traditional notions of ”Digital Gender”. In this vein, this manifesto reports and synthesizes findings and discussions from an international workshop titled ”Digital Gender: Theory, Methodology and Practice”, held at Umeå University, Sweden, in early 2014. Against this backdrop, we chart out a new agenda for research on how the digital intermingle with the social in the production of gender. In particular, we argue that scholars must move past the idea of Internet as a separate – virtual – realm and direct attention to the increasingly complex ways that digital technologies permeate social practices, altering the very fabric of society itself. On the one hand, we stress the need for research that focuses on how particular Internet technologies help maintain as well as challenge normative views of gender. On the other hand, we stress the need to uncover how particular material properties of digital technology affect the (un)making of such views. Overall, we also stress the need for scholars of gender to move beyond binary oppositions and to be appreciative of intersectionality in their analyses of digital gender construction.
  •  
20.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 11-20 av 49
Typ av publikation
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (42)
populärvet., debatt m.m. (6)
refereegranskat (1)
Författare/redaktör
Hammarström, Anne (4)
Willander, Erika, 19 ... (4)
Agnidakis, Paul, 197 ... (3)
Ottosson, Jan, 1958- (3)
Jacobsson, Maritha (3)
Müller, Dieter K., 1 ... (2)
visa fler...
Fazlhashemi, Mohamma ... (2)
Strandin Pers, Annik ... (2)
Lagerqvist, Maja, 19 ... (2)
Sahovic, Dzenan, 197 ... (2)
Björling, Nils (1)
Lindmark, Magnus, 19 ... (1)
Andersson, Tommy (1)
Sharma, D (1)
de Bernardi, Cecilia (1)
Eriksson, Rikard, 19 ... (1)
Lundberg, Johan, 196 ... (1)
Bergquist, Ann-Krist ... (1)
Eriksson, Madeleine, ... (1)
Nordlund, Christer, ... (1)
Söderberg Kovacs, Mi ... (1)
Lundgren, Anna Sofia ... (1)
Höglund, Kristine (1)
Gunnarsdotter, Yvonn ... (1)
Hansen, Kjell (1)
Stiernström, Arvid (1)
Waldenström, Cecilia (1)
Högdahl, Karin (1)
Heimer, Gun, 1952- (1)
Samuelsson, Christin ... (1)
Wene, Clas-Otto (1)
Hilding-Rydevik, Tui ... (1)
Näsman, Elisabet, 19 ... (1)
Blom Johansson, Moni ... (1)
Harms-Ringdahl, Mats (1)
Waxell, Anders (1)
Wadbro, Eddie (1)
Hansson, Kristina (1)
Johansson, Olof, 195 ... (1)
Östh, John, 1968- (1)
Andersson, Fredrik, ... (1)
Pettersson, Thomas, ... (1)
Johansson, Lennart (1)
Larsson, Göran, 1970 (1)
Andersson-Skog, Lena ... (1)
Andersson-Skog, Lena (1)
Ottosson, Jan (1)
Lucas, Steven, 1965- (1)
Silver, Lars (1)
Stockman, Max (1)
visa färre...
Lärosäte
Språk
Svenska (32)
Engelska (17)
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (35)
Humaniora (13)
Medicin och hälsovetenskap (5)
Naturvetenskap (2)
Lantbruksvetenskap (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy