| 1. |
- Nordström, Jonas, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation : Upptag och integrering bland svenska aktörer och kvantifiering av de samhällsekonomiska effekterna
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under de senaste decennierna har flera internationella rapporter visat på en världsomfattande förlust av biologisk mångfald och funktionella ekosystem. Ett av de största hoten är förändrad markanvändning. Ett sätt att förebygga och lindra skada är att arbeta med skadelindringshierarkin och ekologisk kompensation. Enligt skadelindringshierarki skall exploatören sträva efter att (1) undvika, (2) minimera och (3) återställa den biologiska mångfalden eller avhjälpa negativ miljöpåverkan på plats. Därefter kan de eventuellt kvarvarande negativa konsekvenserna (4) kompenseras. Detta sista steg går i Sverige under namnet ekologisk kompensation.Ekologisk kompensation som idé utvecklades på 1970-talet och har sedan dess använts och utvecklats av offentliga organisationer och företag runt om i världen. I Sverige genomförs kompensationsåtgärder antingen med utgångspunkt i miljöbalken eller genom frivilliga åtaganden, oftast i relation till fysisk planering (så kallad frivillig ekologisk kompensation). Vid den lagstyrda kompensationen står biologisk mångfald i fokus, medan den frivilliga ekologiska kompensationen också fokuserar på bevarandet av ekosystemtjänster.Genom planmonopolet, ansvaret för allmännyttan, samt i flera fall betydande markinnehav, har svenska kommuner en framträdande roll i arbetet med båda typerna av ekologisk kompensation. Beroende på hur landets kommuner väljer att arbeta med ekologisk kompensation i samband fysisk planering kommer utfallet för skydd av biologisk mångfald och ekosystemtjänster att variera. Denna rapport fokuserar på kommuners arbete med ekologisk kompensation från två olika vinklar: användning av ekologisk kompensation i kommunal fysisk planering (del 1) och hur modeller kan ge stöd för beslut av kompensationsåtgärder (del 2).Vi studerarDel 1 består av en teoretisk bakgrund, en översiktlig aktörsanalys, två empiriska kapitel. Den teoretiska bakgrunden ger en övergripande beskrivning av konceptets grundläggande idéer och etiska, sociala, tekniska och styrningsrelaterade utmaningar som identifierats i den vetenskapliga litteraturen. Denna bakgrund används som en analytisk utgångspunkt för de empiriska kapitlen. I den översiktliga analysen av praktiken beskrivs svenska aktörers (myndigheter, företag och kommuner) arbete med ekologisk kompensation. I det första empiriska kapitlet kartläggs upptaget och användningen av konceptet ekologisk kompensation i översiktliga planeringsdokument (översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, grönplaner och naturvårdsplaner). I det andra empiriska kapitlet redovisas en intervjustudie genomförd med kommunala tjänstepersoner kring drivkrafter och barriärer i relation till kommunens arbete med ekologisk kompensation.I den andra delen av projektet beskrivs och demonstreras hur modellering kan användas för att kvantifiera förluster av ekosystemtjänster vid en exploatering, något som kan användas för att ta fram lämpliga kompensationsåtgärder. Som fallstudier studeras exploatering av två olika typer av markanvändning: bostadsnära natur (grönområden) som används för rekreation samt jordbruksmark. De ekosystemtjänster som studeras vid exploatering av jordbruksmark är Sveriges livsmedelsförsörjning och kolinlagring för att motverka klimatförändring. Studien visar även hur förluster av ekosystemtjänster kan översättas till samhällsekonomiska monetära värden för att underlätta beräkningar och finansiering av kompensationsåtgärder. För den bostadsnära naturen utvecklas en enkel modell som synliggör rekreationsvärden samt belyser fördelningseffekter vid ekologisk kompensation.Vi finnerDel 1Kartläggningen av de översiktliga planeringsdokumenten pekar på ett betydande upptag av konceptet i kommunerna. Skillnaden i hur långt kommunerna har kommit i användandet av konceptet varierar dock. Bland de 164 kommunerna som nämner ekologisk kompensation har tre av tio kommuner utvecklat planeringsverktyg i form av processverktyg, planeringsunderlag och beräkningsmodeller. Resterande kommuner har en varierande grad av integrering av konceptet i planerna; från hänvisningar till gällande lagstiftning, till skrivningar om att de ska ta fram planeringsverktyg. Det finns även en stor variation i hur kommunerna relaterar till konceptets grundläggande idéer och utmaningar.Intervjustudien visar att det finns flera sätt att se på kompensation ur ett kommunalt perspektiv, där vissa ser kompensation som något positivt och som en möjlighet att skapa en dialog med exploatörer, medan andra ser användningen som mer problematiskt. Vissa utmaningar framträder dock gemensamt i de studerade kommunerna; flera kommuner lyfter problemet kring bristande uppföljning av genomförda kompensationsåtgärder vilket skapar en osäkerhet kring långsiktigt säkerställande av naturvärden och ekosystemtjänster. Det är en mångfacetterad problembild som handlar såväl om osäkerheter kring om frivilliga åtgärder ens blir implementerade, om de får adekvat skötsel. I relation till detta nämner också tjänstepersoner i mindre kommuner att lokala politiker inte vill ställa för höga krav p.g.a. risken att avskräcka exploatören. Många tjänstepersoner nämner också att de skulle önska tydligare mandat både från den kommunala politiken och från nationell lagstiftning men också mer konkreta råd (underlagsmaterial och rådgivning) för hur de kan använda kompensationsåtgärder som ett verktyg inom ramarna för existerande lagstiftning.Del 2Vid exploatering av exempelvis jordbruksmark är det otydligt hur effekterna bör analyseras och eventuellt kompenseras. Studien visar att exploatering av jordbruksmark försämrar Sveriges potential till livsmedelsförsörjning i framtiden och ökar landets utsläpp av växthusgaser. Vi beskriver hur den negativa påverkan på livsmedelsförsörjningen kan beräknas och hur den kan kompenseras genom ekologisk intensifiering av kvarvarande jordbruksmark. Ökade utsläpp av växthusgaser behöver emellertid kompenseras med lämpliga kolfångståtgärder i närtid. Resultaten från vår fallstudie visar att exploatering av ett hektar jordbruksmark i Götalands södra slättbygder innebär ett nettokrav på exploatören på ca 2 miljoner kr för att finansiera kompensationsåtgärder. I fallstudien har vi bara undersökt två effekter av exploatering av jordbruksmark för att undersöka potentialen i modelleringsmetoden. Men andra ekosystemtjänster och biologisk mångfald i allmänhet kommer sannolikt att påverkas negativt vid en exploatering. Det beräknade nettokravet kan därför tolkas som ett minimumvärde.Vid kompensation av bostadsnära grönområden visar resultaten att tillgänglighet är den viktigaste faktorn vid beräkningar av rekreationsvärden, eller mer specifikt hur många som bor i närheten av eller passerar förbi grönområdet på väg till skola, arbete etc. Även om det finns skillnader mellan olika grupper i samhället beträffande hur ofta de besöker ett tätortsnära grönområde är dessa skillnader små i förhållande till tillgänglighetens (avståndets) betydelse för rekreationsvärdet. Det är dock viktigt att framhålla att det kommer att finnas vinnare och förlorare vid en rumslig flyttning av kompensationsåtgärder.De beräkningsmodeller som vi presenterar i denna rapport skulle kunna ge ett ökat stöd och beslutsunderlag vid ekologisk kompensation. För att göra de mer komplexa modellerna tillgängliga för användare skulle modellerna kunna tillhandahållas på nationell nivå. Även om bra modeller kan bidra till ett förbättrat beslutsunderlag är det av yttersta vikt att det finns bra stöd, vägledning, kvalitetskriterier samt goda uppföljningsmekanismer för ekologisk kompensation. I annat fall förlorar modellerna också sitt värde. De aspekter som är allra svårast att modellera är av intrikat ekologisk eller lokal art och ställer därför krav på kompetens och lokalkännedom hos den som använder modellerna.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hedlund, Katarina, et al.
(författare)
-
Värdering av ekosystemtjänster inom jordbruket – för effektivt beslutsfattande : Slutrapport för forskningsprojekt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekosystemtjänster kan bidra till att synliggöra värden i naturen som människor är beroende av för sin överlevnad och sin välfärd. Att utveckla markanvändning samt integrera värdet av ekosystemtjänster i lantbrukares produktionsbeslut är nödvändigt för att möta en ökad efterfrågan av jordbruksprodukter samtidigt som de svenska miljömålen ska uppnås.I projektet har verktyg utvecklats tillsammans med mottagare, vilket säkrar relevans och att värdet av ekosystemtjänster kan kommuniceras till rätt nivå för beslut; lokal, regional och nationell. Värderingsmodellerna (verktygen) har anpassats till lokal nivå (gård), regional nivå (Skåne) och nationell nivå (Sverige) för att kunna stödja beslut om skötsel av jordbruksmark från gård till myndighet för effektiv produktion av ekosystemtjänster.I rapporten undersöks hur värdet på ekosystemtjänster och naturkapital kan användas för att göra väl grundade beslut är viktigt för att bidra till bättre underlag för beslut om jordbrukspolicy. Studien visar på ett konkret sätt hur begreppet ekosystemtjänster kan komma till praktisk nytta. Den här rapporten är ett resultat från ett av sju projekt inom forskningssatsningen Värdet av ekosystemtjänster och har författats av forskare vid Lunds Universitet och SLU (Sveriges Lantbruksuniversitet). Projektet finansierades av Naturvårdsverkets miljöforskningsanslag.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna syntes är ett försök att överblicka forskning om hälsoeffekter av barns utevistelse och utelekar. De fyra forskarna bidrar med sina olika perspektiv: Mårtensson skriver om barns lek i staden och om stadsplanering. Lisberg Jensen ger ett humanekologiskt perspektiv och reder ut de olika argument som anförs för nyttan med barns utevistelse. Söderström, som är läkare, skriver om positiva och negativa hälsoeffekter av barns utevistelse. Öhman, i sin tur, ger ett pedagogiskt perspektiv och skriver om lärande och naturkontakt. Författarna har också skrivit en gemensam syntestext, där de diskuterar det komplexa ämnet barns naturkontakt.
|
|
| 6. |
- Dänhardt, Juliana, et al.
(författare)
-
Ekologiska fokusarealer i samverkan : Utvärdering av effekter på ekosystemtjänster, jordbruk och administration
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här studien utvärderar vi konsekvenserna av så kallat gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer enlig artikel 46:5 och 46:6 i EU:s direktstödsförordning. Genom bredare analyser beaktar vi även andra former av samverkan och justerade skötselvillkor. Att främja sammanhängande områden med ekologiskt fokus är en del av EU:s satsning på grön infrastruktur. Sverige tillämpar inte gemensamt genomförande i dagsläget. Ekologisk-ekonomisk modellering, workshop med jordbrukare och intervjuer med tjänstemän ligger till grund för studiens resultat. Fokus i våra analyser är effekter på pollinering och biologisk skadedjursbekämpning, båda ekosystemtjänster till nytta för jordbruket.Jordbrukare positiva till samverkan, tjänstemän befarar högre kostnaderGenerellt är de medverkande jordbrukarna positiva till samverkan. Tydligare och mer konkret koppling mellan godkända fokusarealer, skötselvillkor och miljönytta behövs dock för att skapa acceptans hos jordbrukarna. Tjänstemän med erfarenhet av samverkan är generellt positiva, medan personer utan erfarenhet är mer tveksamma. På svenska myndigheter befaras ökade transaktionskostnader, trots att fungerande exempel på samverkan i Europa finns. Vi rekommenderar att inspiration och kunskap hämtas från dessa lyckade exempel.Små miljöeffekter med dagens fokusarealerAtt med dagens regelverk införa gemensamt genomförande av ekologiska fokusarealer ger små miljöeffekter. Miljöeffekten förblir svag eftersom möjligheten att välja fokusarealer med låg miljöeffekt kvarstår, och eftersom generösa viktningsfaktorer minskar den faktiskt avsatta arealen av fokusarealer med högre miljönytta. Dessutom finns incitament att placera fokusarealerna på lågproduktiv mark, där behovet av fokusarealer som gynnar ekosystemtjänster är lägre. I dag godkänns också fokusarealer som ingår i det normala brukandet, vilket skapar dödvikt. Våra modeller visar att möjligheten till samverkan inte löser dessa problem.Bättre miljöeffekt med rätt fokusarealer och krav på kvalitetFör att uppnå en bättre miljöeffekt behövs en utformning av reglerna som premierar de mest miljöeffektiva fokusarealerna. Först och främst bör menyn av fokusarealer innehålla miljöeffektiva åtgärder. Dessutom bör viktningssystemet omvärderas så att den mest effektiva fokusarealen används som referens. Slutligen bör placeringen av ekologiska fokusarealer göras i ett landskapsperspektiv för att säkerställa fokusarealernas bidrag till grön infrastruktur. På gårdsnivå bör fokusarealerna genom information och rådgivning styras till platser där potentialen för miljönytta är störst, exempelvis intill grödor som gynnas av pollinering och biologisk skadedjursbekämpning. Ett effektivt sätt att gynna just dessa ekosystemtjänster vore att begränsa menyn av valbara fokusarealer till träda och obrukade fältkanter och samtidigt ha krav på att så in blommande växter.
|
|
| 7. |
- Hörnell Willebrand, Maria, et al.
(författare)
-
Spillningsinventering : En metodbeskrivning av datainsamling och analys för att studera renens habitatval i relation till vindkraftutbyggnader
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ekologisk information behövs för att hjälpa företag och myndigheter i plane??ring och bedömning vid etablering av nya vindkraftverk. I ekologiska studier är det viktigt att få en god uppfattning om hur djuren reagerar på ett ingrepp i naturen både på lokal och på regional skala. Med spillningsinventering kan man på ett enkelt sätt skaffa sig en helhetsbild av effekter på både lokal och regional skala för hela populationen. Spillningsinventering har länge använts som metod för att inventera och uppskatta populationsstorlekar hos vilda djur. Under senare delen av 1900??talet har det även börjat användas för att skatta habitatnyttjande eftersom det erbjuder ett billigare alternativ än t.ex. GPS??halsband. I Sverige används spillningsinventering i stor utsträckning för att uppskatta populationsstorleken hos klövvilt som älg och rådjur. Det finns olika metoder för att inventera spillning, i den här rappor??ten kommer vi att beskriva metodik för provyteinventering och för Distance Sampling i linjer och i punkter. Provyteinventering är en typ av stickprovstag?? ning där man inventerar all spillning på förutbestämda provytor. Provytornas placering i terrängen är vanligtvis systematisk slumpvis för att man ska täcka in all typ av terräng i inventeringen. Tätheten av spillning i de olika punk?? terna relateras sedan till olika miljöfaktorer som t.ex. vegetationstyp, topo?? grafi, och avstånd till vägar, vindkraftverk och kraftledningar, och i de fall det finns; täthetskattning av rovdjur. Den andra metoden som vi beskriver är Distance Sampling eller inventering av avstånd då man inventerar längs linjer i terrängen och skattar avstånden från linjen till de spillningshögar som man hittar. Tätheten av spillning längs linjen kan relateras till olika habitatfaktorer på samma sätt som för resultaten från en provyteinventering. På regional nivå kan det gå fortare att inventera med Distance Sampling??metoden men på en lokal nivå är det osäkert om det ger någon tidsvinst. Den här rapporten är i första hand en metodbeskrivning av spillnings?? inventering på ren. Informationen i den här rapporten kan användas som en del för att upprätta ett kontrollprogram där man vill kunna spåra om renarnas habitatval förändras i och med en vindkraftsetablering. Vi beskri?? ver även möjliga felkällor och/eller bias för metoden. Alternativa metoder till spillningsinventering nämns också i denna rapport men beskrivs inte närmare. I slutet av rapporten finns en fördjupad del där vi beskriver hur man statistisk kan analysera spillningsdata från provyteinventering, och mer generellt hur man kan behandla data från Distance??inventering
|
|
| 8. |
- Steinbach, Nancy, et al.
(författare)
-
Miljöpåverkan från svensk konsumtion - nya indikatorer för uppföljning. Slutrapport för forskningsprojektet PRINCE
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6842 Miljöpåverkan från svensk konsumtion - nya indikatorer för uppföljning Sammanfattning Projektet Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment (PRINCE) har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands, och att kvantifiera denna med indikatorer. För att kunna producera de föreslagna indikatorerna har projektet utvecklat en ny matematisk metod för att kombinera svenska miljöekonomiska data med en multiregional input-outputmodell, som är relativt lättarbetad och bevarar en flexibilitet som möjliggör ett byte till andra multiregionala modeller om så önskas. Baserat på detta har projektet konstruerat en ny indikatormodell, kallad PRINCE-modellen, och uppskattat en lång rad utsläpp och resursanvändning kopplat till svensk konsumtion med den. Detta inkluderar förutom växthusgasutsläpp och luftföroreningar, en rad naturresurser och utsläpp som tidigare inte har studerats lika mycket, såsom markanvändning, vattenanvändning, användning och utsläpp av kemikalier och växthusgasutsläpp från avskogning. För vissa variabler har projektet tagit fram indikatorer för ett visst år, och för vissa andra har vi producerat tidsserier för åren 2008-2014. För växthusgaser, utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar har utsläppen från svensk konsumtion minskat under denna tid. Även arealen mark som tagits i anspråk kopplat till den svenska konsumtionen har minskat något under denna tid, medan totala materialflöden ökat. Under denna tidsperiod har förädlingsvärdet, som är ett mått på ekonomisk aktivitet, ökat vilket visar på en absolut frikoppling mellan ekonomisk utveckling och utsläpp av växthusgaser (med reservation för att inga höghöjdseffekter av utsläpp från flyg har ingått i denna studie). Utsläppsminskningen är dock betydligt mindre än den som krävs för att vara i linje med globala överenskommelser om klimatet så frikopplingen har inte varit tillräckligt stor. Det svenska generationsmålet anger bland annat att de svenska miljöproblemen ska lösas utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige. För de indikatorer där en tidsserie producerats (växthusgaser, utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar) har andelen av utsläppen som sker i Sverige respektive utomlands kopplat till den svenska konsumtionen varit relativt oförändrad under den studerade tidsperioden. Då de totala utsläppen minskat så har även utsläppen som skett utomlands under perioden minskat något. Projektet har med indikatorernas hjälp studerat vilka geografiska områden där miljöpåverkan från svensk konsumtion är störst och vilka produktkategorier som ger stort utslag i uppföljningen. Resultaten är något olika för olika typer av miljöpåverkan men produkter från byggsektorn, livsmedel och jordbruksprodukter, samt hushållens direkta utsläpp bland annat från fossila bränslen är kategorier med stor miljöpåverkan. Miljöpåverkan kopplat till svensk konsumtion sker i många olika länder. Förutom i Sverige sker utsläppen bland annat i stora länder som Kina, Ryssland, Tyskland och USA men också i många andra länder som Sverige importerar ifrån. Projektet har också tagit fram en grupp med indikatorer som kan mäta kemikalieanvändningen och utsläpp på en övergripande nivå. De täcker både användning av farliga kemiska produkter och utsläpp av vissa farliga ämnen. Resultaten pekar bland annat på att både användning och utsläpp av farliga kemikalier i stor utsträckning sker utomlands. Till exempel sker endast 22% av användningen av farliga kemikalier och 20% av utsläppen av farliga ämnen, som ingår i indikatorn, för svensk konsumtions räkning inom Sveriges gränser. Kemikalieindikatorerna kräver ett visst fortsatt utvecklingsarbete, exempelvis med framtagande av tidsserier. Vidare har projektet tagit fram nya förslag på hur man kan följa upp miljöpåverkan av fiskkonsumtion beroende på typ av fisk som konsumeras och vilken fångstmetod som använts. Även fiskindikatorerna kräver fortsatt arbete innan de kan läggas till ordinarie uppföljningsprogram. Projektet har också undersökt metoder för att fördjupa analysen av miljöpåverkan av vattenanvändning i produktionen genom att urskilja vilka områden som har särskilda problem med vattenbrist. Detta är inte möjligt att göra med någon större precision i dagsläget. Två olika metoder provades inom projektet, en som använde vattenåtgång för jordbruksprodukter och en som använde data om vattenbrist per land. Slutligen har specialstudier även gjorts av viktiga produktgrupper som mat och dryck, IKT-sektorn (informations- och kommunikationsteknik), fossilbränsleanvändningen i sjöfarten med två olika metoder, samt socioekonomisk påverkan av svensk konsumtion i Kina. Baserat på resultaten har projektet genererat ett antal rekommendationer för hur arbetet med konsumtionsbaserade indikatorer kan drivas vidare: • SCB ändrar den tidigare beräkningsmetoden för att beräkna utsläpp från konsumtion och använder de multiregionala data som finns tillgängliga i EXIOBASE för att beräkna miljöpåverkan från import. • För utsläpp av växthusgaser samt för utsläpp till luft av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar: generationsmålet följs upp med den utvecklade PRINCE-modellen som kombinerar svensk miljöekonomisk data med multiplikatorer som beräknas med en multiregional input-outputmodell. • Det internationella arbetet med förbättrad tillgång till harmoniserad miljöstatistik stöttas. • Arbetet med vidareutveckling av indikatorer för användning av naturresurser (som markanvändning och dess koppling till avskogning och biologisk mångfald, vattenanvändning, materialflöden och energi) fortsätter bland annat avseende kopplingen mellan dessa flöden och miljöpåverkan, de svenska miljömålen och de globala hållbarhetsmålen. • Forsknings- och utvecklingsarbetet med kemikalieindikatorerna fortsätter och tidsserier tas fram för att så småningom kunna ta in dem i analysen av generationsmålet. • Metoderna som föreslagits för att bedöma miljöpåverkan från fiskkonsumtion vidareutvecklas. • Metoderna som föreslagits för att beräkna utsläpp från internationella transporter vidareutvecklas.
|
|
| 9. |
- Ek, Kristina, et al.
(författare)
-
Samhällsnyttans betydelse vid tillståndsprövningen av vindkraft
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten analyserar hur begreppet samhällsnytta hanteras i tillståndsprövningen av vindkraft. Lagstiftningen ger ett visst utrymme att beakta vindkraftens betydelse för den lokala/regionala ekonomin. Förutom att vindkraften påverkar samhällsekonomin genom att bidra till elproduktionen påverkar utbyggnaden även lokal eller regional ekonomi och sysselsättning samt andra näringar. Hur stora effekterna blir på sysselsättning och inkomster på lokal/regional nivå, beror bland annat på på det lokala utbudet av de tjänster och den kompetens som efterfrågas.Såväl positiva som negativa externa effekter uppstår vid utbyggnad av vindkraft, men det finns ett tydligare utrymme i lagstiftningen att beakta vindkraftens negativa effekter, än att ta hänsyn till de positiva effekterna. För att säkerställa att även vindkraftens positiva miljöeffekter ges utrymme i lagstiftningen föreslår författarna att regelverket ändras, så att en bedömning av den miljömässiga nyttan av vindkraften - och andra liknande verksamheter – måste göras i prövningen av tillstånd. Detta skulle öka såväl transparensen och rättssäkerheten i besluten som den vägledande kapaciteten.
|
|
| 10. |
- Mansikkasalo, Anna, et al.
(författare)
-
Industrins energieffektivisering - styrmedlens effekter och interaktion
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Energieffektivisering kan bidra till att flera miljökvalitetsmål kan nås, t ex Begränsad klimatpåverkan, Friskluft, Enbart naturlig försurning och Ingen övergödning. Denna rapport syftar till att öka kunskapen om hur olika styrmedel i klimat- och energipolitiken påverkar industrins energieffektivisering. Kompletterar eller motverkar styrmedlen varandra? Bland annat studeras prövning och tillsyn enligt miljöbalken, programmet för energieffektivisering i industrin (PFE), energiskatterna och handeln med utsläppsrätter. Författarna till rapporten betonar betydelsen av en effektiv prissättning på energi. Olika typer av s.k. informationsmisslyckanden kan samtidigt motivera införande av t.ex. olika informativa styrmedel. Författarna analyserar avslutningsvis också vilka förändringar i PFE och miljöbalken som skulle kunna leda till en mer renodlad styrning för energihushållning.
|
|
