| 1. |
- Kullberg, Christian, 1957-, et al.
(författare)
-
Genus i socialt arbete
- 2012. - 1
-
Ingår i: Genus i socialt arbete. - Malmö : Liber. - 9789147098309
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Broberg, Anders G, 1950, et al.
(författare)
-
Stöd till barn som bevittnat våld mot mamma - Resultat från en nationell utvärdering
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barn som bevittnar våld mot en förälder som de är beroende av för sitt välbefinnande utsätts för en form av våld. Barn behöver – i synnerhet under den tidiga barndomen – föräldrar som prioriterar barnets behov framför sina egna. När barnets ena förälder – eller någon annan som bor med familjen – slår eller förgriper sig på den andra föräldern blir barnet känslomässigt övergivet och skyddslöst. Barn kan bevittna våld mot en primär omsorgsgivare under kortare eller längre peri-oder i sitt liv, men ofta innebär det ett liv begränsat av olika typer av makt, övergrepp och förtryck. Sådana upplevelser medför en ökad risk för att barnet utvecklar problem såsom posttraumatisk stress, depression, beteendeproblem och problem med sociala relationer – både inom familjen och med kamrater. Sedan 2007 är socialtjänstens ansvar, för att barn som bevittnat våld får det stöd och den hjälp de behöver, förtydligat i Socialtjänstlagen. Det viktigaste stödet för barn som bevittnat våld mot sin mamma är skydd från fortsatt utsatthet. Internationellt sett är den vanligaste formen av stöd till barn, utöver sådant skydd, samtal i grupp. Det finns dock stora skillnader mellan vilka mål programmen är tänkta att uppnå, vilket medför att utvärderingsstudier använder varierande mått för att bedöma vad som är ett ”lyckat utfall”. Detta försvårar i sin tur jämförelser av utvärde-ringar av dessa program. I Sverige är den vanligaste typen av insats fortfarande indivi-duella samtal, även om gruppverksamheter för barn har blivit vanligare de senaste 10 åren. Kunskapen om effekterna av de metoder som utvecklats inom och utom social-tjänsten för att stödja barn som bevittnat våld mot mamma är fortfarande begränsad internationellt och i Sverige är den i stort sett obefintlig. Göteborgs universitet fick 2008 i uppdrag av Socialstyrelsen att utvärdera effekten av insatser riktade till barn som bevittnat våld mot sin mamma. Syftet med utvärderingen var att studera förändringar i barns hälsa och välbefinnande efter stödinsatser, med ut-gångspunkt i mammors och barns beskrivningar.
|
|
| 4. |
- Akner Koler, Cheryl, et al.
(författare)
-
Nanoformgivning genom haptiska, estetiska laborationer
- 2012
-
Ingår i: Dokumentation och presentation av konstnärlig forskning. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173072052 ; , s. 113-125
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nano design through haptic and aestethic laboratory experiments.
|
|
| 5. |
- Andersson, Elin, et al.
(författare)
-
Nationell kartläggning av farmakologiska rutiner och information i samband med tonsilloperation
- 2013
-
Ingår i: Ventilen. - Stockholm : Riksföreningen foer Anestesi och Intensivvård. - 0348-6257. ; 4:48, s. 16-17
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien är en del i ett större nationellt projekt med syfte att kartlägga smärtbehandling vid tonsillkirurgi i samband med utformning av nationella farmakologiska riktlinjer. De vanligaste postoperativa komplikationerna vid tonsillkirurgi är postoperativt illamående och kräkningar (PONV), smärta, blödning och dehydrering. Tonsillkirurgin utförs idag antingen som dagkirurgiskt ingrepp eller som slutenvårdsingrepp med en vårdtid på ca ett dygn. Därmed sker den postoperativa vården i hemmet. Ett flertal studier har beskrivit patienternas upplevelse av höggradig smärta efter tonsillkirurgi. Obehandlad smärta leder till svårigheter att svälja och därmed otillräckligt dryckes- och matintag, vilket leder till dehydrering, ökad blödningsbenägenhet, sämre läkningsförmåga samt negativa postoperativa beteendeförändringar hos barnet.Syftet var att i en nationell studie kartlägga farmakologiska rutiner och informationen i samband med tonsilloperation hos barn och ungdomar.
|
|
| 6. |
- Ericsson, Elisabeth, 1959-, et al.
(författare)
-
Farmakologisk behandling av smärta och illamående i samband med tonsillotomi och tonsillektomi på barn och ungdomar
- 2013
-
Ingår i: Nationellt kvalitetsregister Öron-, Näs- och Halssjukvård. - Hisings Backa : Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- och halssjukvård. ; , s. 64-71
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Premedicinering kan göras enligt sjukhusets vanliga rutiner. En möjlig kombination som oral premedicinering (= start av multimodal smärtbehandling) är paracetamol (40 mg/kg), klonidin (2–3 mikrog/kg) och betametason (0,2 mg/kg, max 8 mg) enligt kroppsvikt eller 4 mg vid vikt under 50 kg, 8 mg vid vikt över 50 kg som ges cirka 90 minuter innan anestesistart.Alternativt ges ovanstående läkemedel i samband med inledningen av anestesin men med doseringsförslag som anges under smärtbehandling per operativt nedan.Smärtbehandling peroperativtParacetamol bör ges intravenöst (20 mg/kg) och intravenöst betametason (0,2 mg(kg) om inte det ingått i premedicineringen. Vid slutet av operationen ges en dos av COX hämmare (diklofenak 1 mg/kg rektalt eller intravenöst, alternativt ibuprofen 5–7 mg/kg rektalt). Om klonidin inte givits som premedicinering kan en intravenös dos ges vid inledningen av anestesin, 1 mikrog/kg intravenöst. Med klonidin kan övriga underhållsanestetika ofta reduceras med cirka 25%. För att minska den tidiga smärtan kan också kompresser indränkta med bupivacain 5 mg/ml läggas på sårområdet i cirka 5 minuter.Initial postoperativ smärta behandlas med intravenösa opioider, paracetamol och klonidin titrerat till för individen acceptabel smärtnivå. Smärtskattning ska göras med ålderadekvat instrument.Illamående, profylax och behandlingI samband med anestesiinledningen ges betametason samt vid indikation ondansetron 0,1 mg/kg för att förbygga postoperativt illamående. Behandling kan ske med ondansetron 0,1 mg/kg, prometazin 0,1 mg/kg (licenspreparat) eller droperidol 30 mikrog/kg. En kombination av antiemetika ger bättre effekt. En fördel är att inducera anestesin med propofol om intravenös infart finns.Smärtbehandling i hemmetParacetamol 24 mg/kg x 4 i tre dygn och därefter minska till 18 mg/kg x 4 (paracetamolmixturen är 24 mg/ml vilket innebär att den initiala behandlingen blir 1 ml/kg x 4 om mixturen används). Kombinera paracetamol med COXhämmare ibuprofen 5–7mg/kg x 4 eller diklofenak 1–1,5 mg/kg x 3. Vid blödningsrisk kan selektiv COX-2 hämmare användas, celecoxib 2 mg/kg x 2, som alternativ till ibuprofen och diklofenak. COX hämmare och paracetamol utgör basen i analgetikabehandlingen och ska ges regelbundet.För ytterligare smärtbehandling kan t. ex klonidin ges i dosen 1–2 mikrog/kg x 3 per os. Opioider kan behövas i vissa fall men insättning bör göras efter kontakt med ÖNH kliniken. Ur praktisk synvinkel rekommenderas att doser av klonidin- eller opioidmixtur (oxikodon eller morfin) dras upp i sprutor med engångsdoser när analgetika skickas med vid utskrivningen. Antalet doser som skickas hem med patienten bestäms av behovet och lokala rutiner. När smärtan avklingar kan man börja sätta ut analgetika: först opioider, därefter klonidin, paracetamol och sist COX hämmare. (Enstaka doser av COX hämmare ger en bättre analgetisk effekt än enstaka doser av paracetamol).Smärtbehandling kan behövas upp till 2–3 veckor efter tonsillektomi, och drygt en vecka efter tonsillotomi. Vid tonsillotomi räcker det oftast med paracetamol kombinerat med COX-hämmare. Som förslag i nationella riktlinjer föreslås en behandlingslängd med COX-hämmare i kombination med paracetamol i 3–5 dygn vid tonsillotomi och 5–8 dygn vid tonsillektomi.
|
|
| 7. |
-
Frivillig barnlöshet : Barnfrihet i en nordisk kontext
- 2010. - 1
-
Ingår i: Frivillig barnlöshet. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175042299 ; , s. 389-399
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varför avstår vissa från att skaffa barn, hur reagerar omgivningen på detta och hur vanligt är det? Forskarna har vidare studerat skillnaderna mellan mäns och kvinnors barnfrihet och beskriver också hur media skildrar frågan.De nordiska länderna har en politisk ambition att underlätta kombinationen yrkesarbete och föräldraskap. Det finns en strävan att skapa ett "barnvänligt" samhälle. Trots detta väljer omkring 5% av männen och kvinnorna i Sverige att inte skaffa barn.Flera av de intervjuade barnfria beskriver ett socialt tryck. Att aktivt välja att inte skaffa barn är ett livsval som ifrågasätts. Främst kvinnorna upplever kritik och blir anklagade för att vara kalla, egoistiska och "konstiga". Det är problematiskt för många att hantera omgivningens reaktioner. I vårt samhälle finns fortfarande en stark kärnfamiljsnorm som gör att de frivilligt barnlösa kan uppleva sig som ifrågasatta och osynliggjorda i samhället, säger forskarna.
|
|
| 8. |
- Mårtensson, Fredrika, et al.
(författare)
-
Den nyttiga utevistelsen? Forskningsperspektiv på naturkontaktens betydelse för barns hälsa och miljöengagemang
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna syntes är ett försök att överblicka forskning om hälsoeffekter av barns utevistelse och utelekar. De fyra forskarna bidrar med sina olika perspektiv: Mårtensson skriver om barns lek i staden och om stadsplanering. Lisberg Jensen ger ett humanekologiskt perspektiv och reder ut de olika argument som anförs för nyttan med barns utevistelse. Söderström, som är läkare, skriver om positiva och negativa hälsoeffekter av barns utevistelse. Öhman, i sin tur, ger ett pedagogiskt perspektiv och skriver om lärande och naturkontakt. Författarna har också skrivit en gemensam syntestext, där de diskuterar det komplexa ämnet barns naturkontakt.
|
|
| 9. |
- Näslund, Shirley, 1971-
(författare)
-
Födandets sociala utformning : språkliga och kroppsliga praktiker i förlossningsrummet
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis explores the social construction of birth by analyzing the interaction between the participants present in the delivery room. The data is drawn from 79 video recordings of birth. Six are unedited research recordings and the remaining 73 were edited for pedagogical, documentary and entertaining purposes. The theoretical and analytical perspective is Conversation Analysis. With this microanalytic method, a detailed insight is given to the interaction in the delivery room which should be of linguistic, anthropologic and midwifery interest.The thesis demonstrates how different situations are shaped during labor and the first 15 minutes after birth. It reveals how the identities child, girl, boy, mother, father, woman and man are constructed and negotiated in the unfolding interaction between the participants. In this sense, the thesis uncovers the construction of family roles in the delivery room during a delicate interaction between the private persons and the institutional representatives. The latter are charged with the complex task of safeguarding the physical wellbeing of mother and child while also promoting the development of parental identities. The thesis highlights the existence of a social birth work; the institutional interactants make use of a range of linguistic resources to demarcate the progression from second stage labor to birth and to position the newborn as an endeared social creature. Birth is an important liminal situation and is therefore forcefully spoken forth, and, as the thesis shows, enhanced with more or less ritual utterances and actions. Birth is also a matter of bodies, the body in labor, the supporting body of the partner and the appearance of the body of the newborn. The thesis gives insight into how these bodies are managed and stylized in interaction. Further the thesis makes visible the midwife’s use of interactional resources to instill strength into the body of the woman in labor. The results are discussed in light of the socio-cultural circumstances for hospital birth in Sweden.
|
|
| 10. |
- Becevic, Zulmir, et al.
(författare)
-
Barns perspektiv på jämställdhet i skola - en kunskapsöversikt
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport är en kunskapsöver sikt över forskningen om barns perspektiv på jämställdhet i skolan . Kunskapsöversikten har tagits fram av fil dr. Kjerstin Andersson, fil. dr. Ann Nehlin, doktorand Mehek Muftee och doktorand Zulm ir Becevic, samtliga verksamma vid Tema barn, Linköpings universitet. Forskning med barns perspektiv handlar om att låta barnen själva komma till tals, även om barnens utsagor givetvis måste tolkas av den vuxne forskaren. Det är viktigt att inte glömma bort barns röster och åsikter. Författarna påminner oss om att barn enligt FN:s barnkonvention och svensk lag har rätt att göra sin röst hörd i alla frågor som berör dem. Denna rapport ingår i en serie av forskarrapporter från DEJA. Syftet med DEJA:s forskarrapport er är att bidra med ny kunskap samt sammanställa och sprida kunskap och därigenom stimulera diskussionen om jämställdhet och genus i skolan. Författarna står själva för innehållet i rapporterna. Ytterligare information om vår delegation finns på webbplatsen www.jamstalldhetiskolan.se.
|
|
