SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "swepub ;mspu:(report)"

Sökning: swepub > Rapport

  • Resultat 52161-52170 av 87260
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
52161.
  •  
52162.
  •  
52163.
  • Ouchterlony, Ulla, 1944- (författare)
  • IT-programmets projekttermin, termin 5 1997-2008
  • 2010
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det är en unik kurs som sträcker sig över en hel termin, där samarbete sker mellan lärare från sju institutioner och studenter från tre program, nämligen IT-programmet, Psykologprogrammet och Ekonomprogrammet. De kunskaper som krävdes för projektets genomförande inhämtades under terminens gång i form av delkurser. Dessa examinerades individuellt och flera olika examinationsformer användes. Projektarbetet examinerades gruppvis i form av muntliga redovisningar och en skriftlig rapport. Jag var ansvarig för terminen under tolv år, 1997-2008.  När jag gick i pension ändrade  projektterminen inriktning. Avsikten med denna rapport är att beskriva hur terminen fungerade under de  år som jag var ansvarig.
  •  
52164.
  •  
52165.
  •  
52166.
  • Oudhuis, Margareta (författare)
  • Gunvors-projektet
  • 2000
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • GUNVORS-projektet har utgjorts av ett samarbete mellan tre arbetsplatser; Gunnareds sjukhem avdelning 66 och 68, Svenska Arbetsgivareföreningens lokalkontor i Göteborg och Volvo Lastvagnar. Projektet har främst genomförts av en arbetsgrupp på fem personer bestående av anställda på respektive arbetsplats, en extern heltidsanställd projektledare samt en s k styrgrupp på fem personer, av vilka tre innehaft ledande befattningar och två varit fackliga representanter på arbetsplatserna ifråga. Huvudsyftet har varit att utveckla en modell för förändringsarbeten där alla anställda är delaktiga. För att åstadkomma detta ville man använda sig av ett nerifrånperspektiv, etablera nätverk och utveckla samverkan mellan de tre arbetsplatserna samt tillämpa kunskapen genom att projektgruppen skulle omsätta sina teoretiska kunskaper i praktisk verksamhet och därefter presentera och sprida resultaten. Föreliggande externa utvärdering utgörs främst av en måluppfyllelsemodell kompletterad med en bieffektsmodell; modeller som därefter modifierats något för att bättre överensstämma med det projekt som här utvärderas. Angreppssättet har utgjorts av en kombination av olika kvalitativa tekniker, så kallad metodtriangulering. De kvalitativa inslagen har förutom eget deltagande i en del aktiviteter och möten under projektets gång utgjorts av intervjuer med ett antal strategiskt valda personer samt av protokoll från de olika gruppernas möten plus annan dokumentation. Resultatet vad gäller huvudsyftet visar att man endast delvis uppnått målet att finna en modell för aktivt förändringsarbete där alla är delaktiga. Orsakerna till den bristande måluppfyllelsen kan sammanfattas enligt nedan: • Oklarheter i uppläggningen av projektet, det vill säga man skulle varit mycket klarare och tydligare i vad man ville och beskrivit det på ett mer lättfattligt sätt • Oklarheter om innebörden av nerifrån-perspektivet • Oklarheter i ansvarfördelningen • Oklarheter i ledningsfunktionen • Bristande kommunikation mellan de olika grupperna inom projektet • Bristande resurser i form av kunskaper, tid och stöd Samtidigt kan konstateras att projektet tagit väldigt olika vägar på de skilda arbetsplatserna. Det är därför viktigt att skilja på projektet som ett samarbetsprojekt och på vad man trots bristerna i detta faktiskt har uppnått. På Gunnared avdelning 68 har man exempelvis prövat några olika modeller som kan användas för en s k GUNVORS-modell med allas deltagande i förändringsarbeten. Även ett internt projekt som SAF genomförde gav en hel del uppslag som kan användas i samma syfte. Projektet har alltså delvis lyckats med sin huvuduppgift. På Volvo och Gunnared avdelning 66 har dock projektet inte satt några större avtryck. När det gäller slutligen gäller bieffekter kan ett ökat självförtroende noteras hos dem som aktivt medverkat i projektet. Hos vissa har dessutom deltagandet utöver en ökad självkänsla lett till en förhöjd kunskapsnivå, vilket i sin tur bidragit till personlig växt och mognad. En annan bieffekt har varit att man inte bara fått en ökad förståelse för varandras arbetsvillkor utan även för sina egna. Därtill har en ökad sammanhållning på avdelning 68 uppnåtts. Även på SAF har samarbetsklimatet på arbetsplatsen förbättrats avsevärt i och med det interna projekt som genomfördes. Möjligen kan projektet även få vissa negativa bieffekter till konsekvens för vissa andra deltagare i och med bristen på resultat av projektmedverkan.
  •  
52167.
  • Oudhuis, Margareta, et al. (författare)
  • Spelar värderingar någon roll för arbetsmiljön? En studie om konsekvenser vid övergång till utländskt ägande och vid generationsskiften i företag
  • 2006
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Research shows that values held by company managers affect both working with working environment issues and the working environment itself. The questions this study is trying to answer are as follows: - Which values regarding working environment and working environment issues exist today and in the future? - Are values important for the working environment and when working with working environment issues? These research questions will be answered by two different studies: - The shift from Swedish to foreign management after takeovers of Swedish companies. Interviews were made with managers and safety delegates at two different case companies, one with American ownership and the other with British ownership. - The shift from older to younger generation in family companies. Interviews were made with managers at two different case companies, one small company and one multinational company. The first study shows a forceful change of values within the American company followed by a decrease in the psycho-social environment. In the British owned company notably no such changes had occurred. One reason for the different outcomes appeared to be that while top management in the British owned company was Swedish the American company was run by American top management. The conclusion drawn from the comparison between these two companies is that values held by management are of great importance. The second study focusing the shift of generations in family companies showed that in spite of many differences between the two case companies, such as line of business, size and age, there were many similarities in what took place after the shift. Improvements were made regarding efficiency, profit, health and well-being of staff. The management values had changed in a direction Hofstede found is in line with the contemporary Swedish values, such as an increase of delegation and involvement. In summary, our study as well as other research show that foreign management in many cases have conflicting opinions and values compared to the new management generation. The result also shows that on one hand there is an interest and ambition to focus on working environment issues among the companies in our study, but that a lot more needs to be done, especially concerning psycho-social environment issues. On the other hand there also seems to be forces working against improvements of the working environment. The basic line in our study is that management values had a direct impact on the working environment and on working with working environment issues. Tidigare forskning visar att företagsledningens värderingar har betydelse för hur arbetsmiljöarbetet bedrivs och hur arbetsmiljön ser ut på våra arbetsplatser. De frågor föreliggande studie söker svar på är: - Vilka värderingar på arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete finns idag och kan komma i framtiden? - Vilken betydelse har värderingar för arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete? Dessa frågeställningar besvaras med hjälp av två skilda studier: - Övergång från svensk till utländsk management vid uppköp av svenska företag. Intervjuer genomfördes med chefer och skyddsombud i två olika fallföretag, ett amerikanskägt och ett brittiskägt. - Övergång från äldre till yngre generations chef i samband med generationsskiften i familjeföretag. Intervjuer genomfördes med chefer i två olika fallföretag. Av den första studien framgick att det amerikanska fallföretaget efter uppköpet fått kraftigt förändrade värderingar och en försämrad psykosocial arbetsmiljö, medan det engelskägda företaget inte förändrats i nämnvärd grad vare sig i värderingar eller i sitt arbetsmiljöarbete. En väsentlig skillnad var att toppledningen i det engelskägda företaget var svensk, medan det amerikanska styrdes av en amerikansk toppledning. Jämförelsen mellan de båda företagen visade således att det har stor betydelse vilka värderingar ledningen har. Den andra fallstudien visade att trots att de båda fallföretagen var väldigt olika i många avseenden, till exempel bransch, storlek och ålder, fanns många likheter i vad som hänt efter generationsskiftet. Ledarskapet hade blivit mer delegerat/ konsultativt i båda företagen och arbetet med psykosociala frågor hade utvecklats. Många förbättringar hade skett efter generationsskiftet, både när det gäller effektivitet, lönsamhet, personalens hälsa och trivsel. Ledningens värderingar hade förändrats i och med generationsskiftet i riktning mot det Geert Hofstede funnit prägla samtida svenska värderingar, såsom ökad delegering och ökad delaktighet. Sammantaget visar vår studie såväl som tidigare forskning att utländsk ledning i många fall står i konflikt med de uppfattningar och värderingar som den nya generationens chefer ger uttryck för. Resultatet visar också att det finns intresse och ambitioner vad gäller arbetsmiljöfrågor bland de undersökta företagen men att mycket återstår att förbättra, speciellt beträffande den psykosociala arbetsmiljön. Det finns också krafter som verkar mot förbättringar av arbetsmiljön. Ledningens värderingar visade sig ha ett direkt genomslag både på arbetsmiljö och arbetmiljöarbete.
  •  
52168.
  •  
52169.
  • Oudin, Anna, et al. (författare)
  • Hälsovinster med att uppnå miljömålet frisk luft
  • 2022
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Denna rapport består av två delrapporter:1. Underlag för hälsovinster med att uppnå miljömål Frisk Luft2. Hälsovinster med att uppnå miljömål Frisk LuftI den första rapporten, som grundar sig på arbete som utfördes 2020, ges en sammanfattning av evidensen för hälsoeffekter för olika typer av luftföroreningar, med särskilt fokus på lägre halter. Evidensen sammanfattas i tabeller i slutet av rapporten. Dessa tabeller är på engelska eftersom centrala formuleringar om evidensgrad med mera kommer från källor med engelskt text.Den andra rapporten grundar sig på arbete som utfördes 2021, och i den beräknas hälsokonsekvenser av olika luftföroreningar, dels för en generell minskning på 1 µgm-3, dels på en minskning mellan miljökvalitetsnormen och miljömålets precisering, dels för en minskning från miljömålet till Världshälsoorganisationens (WHO:s) riktlinjer för luftkvalitet, som presenterades i september 2021.Resultaten visar att även en liten minskning av halten skulle innebära betydande hälsovinster. Exempelvis så skulle en minskning av PM2.5 på 1 µgm-3 innebära en minskning i dödlighet med 1-2 % (beroende på val av dos-responsfunktion), antalet personer som drabbas av hjärtinfarkter skulle minska med 2 %, antalet fall av stroke skulle minska med 4 %, antalet fall av KOL skulle minska med 2 %, antalet fall av lungcancer skulle minska med 1 %, och antalet fall av diabetes typ 2 skulle minska med 1% varje år. Dessutom skulle antalet fall av barnastma varje år minska med 3 %, antalet prematura födslar skulle minska med 2 % och antalet fall av havandeskapsförgiftning skulle minska med 3 % varje år.
  •  
52170.
  • Oudin, Anna, et al. (författare)
  • Skillnaden mellan olika uppskattningar av hälsokonsekvenser av luftföroreningar i Sverige
  • 2023
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Det har uppmärksammats att uppskattningarna av luftföroreningssituationens hälsokonsekvenser, främst förtida dödsfall, skiljer sig mellan olika studier. Syftet med denna rapport är att belysa hur och varför resultat och metoder skiljer sig. Utgångspunkten var två studier gällande exponeringen i Sverige 2019 utförda av IVL respektive SMHI på uppdrag av Naturvårdsverket. Skillnader i resultat mellan dessa två studier beror inte på hälsokonsekvensberäkningen vilken tillämpar samma metod och antaganden, utan är en konsekvens av skillnader i beräknad exponering. IVL använder en empirisk-statistisk modell benämnd URBAN-modellen som har likheter med en ”land use regression” (LUR) modell, där halter av NO2 och partiklar uppmätta vid mätstationer, deras kvoter och deras samband med andra variabler är grunden för modelleringen med 1 km * 1 km upplösning. SMHI använder emissionsdata för NOx och partiklar, en kombination av två olika atmosfärskemiska modeller, MATCH-modellen för den regionala bakgrundshalten och NG2M för den urbana bidraget med 250 m * 250 m upplösning, men gör korrektioner med hjälp av halter uppmätta vid mätstationer. Eftersom båda modellerna använder svenska mätstationers haltdata från 2019 har inte någon validering av modelleringarna med dessa haltdata kunnat göras. För såväl totalhalt som medelvärde viktat utifrån geografisk befolkningsfördelning samt regional bakgrund av PM2.5, befolkningsviktat urbant bidrag av PM2.5 och befolkningsviktat urbant bidrag av NO2 beräknar IVL cirka 1,4 gånger högre exponering, vilket för totalhalten av PM2.5 innebär 7,1 respektive 5,1 µg/m3. Skillnaden får särskilt stor betydelse om man med hänsyn till lägsta studerade halter i epidemiologiska studier och tillämpar en tröskelhalt under vilken några konsekvenser för hälsa inte antas. De största relativa skillnaderna, på upp till fyra gånger, finns för urbana bidrag från trafik. I de två rapporterna från IVL respektive SMHI har en högre relativ risk, 1,26 per 10 µg/m3 högre halt, använts för det begränsade urbana bidraget av PM2.5 än för det betydligt större regionala, 1,08 per 10 µg/m3. Den lägre riskökningen är sammanvägningen erhållen i en litteraturöversikt inför nya WHO AQG, där dock studier med en medelexponering under 10 µg/m3 gav en sammanvägd relativ risk på 1,17 per 10 µg/m3. De svenska studiernas beräknade 6 116 respektive 4 264 förtida dödsfall på grund av PM2.5 per år skulle blivit fler om en relativ risk på 1,17 per 10 µg/m3 använts för både regionalt och urbant PM2.5, liksom ännu fler om relativa risken hämtats från senaste stora europeiska studien ELAPSE med en relativ risk på 1,30 per 5 µg/m3 vid halter under 12 µg/m3. I en annan skattning av hälsokonsekvenser av luftföroreningar har Trafikverket använt modellen som underbygger beräkningen för ASEK av vägtrafikens utsläppskostnader för en indirekt beräkning av antal förtida dödsfall på grund av luftföroreningar från vägtrafiken och hamnar då helt nära SMHI i resultaten gällande antal fall kopplade till vägtrafikens föroreningar. Olika formler för att beräkna hälsokonsekvenser av luftföroreningar förekommer i litteraturen bland annat utifrån analyser av existerande eller tillförd exponering, men ger ganska liknande resultat. Beroende på frågeställning kan olika grundfrekvens av hälsoutfallet (ofta kallat baseline) vara mest lämpliga. Den största skillnaden i resultat mellan olika antaganden som prövats i rapporten, blir om hänsyn tas till att ökningen av den relativa risken per µg/m3 högre halt (lutningen) verkar vara högre vid lägre halter, exempelvis i den största europeiska studien av partiklar och mortalitet. Beräkningar avseende antal förtida dödsfall per år på grund av PM2.5 i Sverige finns även i nordiska, europeiska och internationella studier och varierar mellan 370 och 8 233, främst beroende på antaganden om exponering-responsfunktionen inklusive eventuell tröskelnivå, och mindre på exponeringsdata.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 52161-52170 av 87260
Typ av publikation
konstnärligt arbete (89)
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (76729)
refereegranskat (5767)
populärvet., debatt m.m. (4764)
Författare/redaktör
Linderson, Hans (1649)
Hansson, Anton (353)
Pihl-Karlsson, Gunil ... (320)
Karlsson, Per Erik (295)
Ljung, Lennart, 1946 ... (287)
Hellsten, Sofie (242)
visa fler...
Edvardsson, Bo, 1944 ... (236)
Larsson, Gerry (231)
Åström, Karl Johan (225)
Akselsson, Cecilia (208)
Jacobson, Torbjörn (158)
Östman, Sofi (153)
Wiberg, Nils-Erik, 1 ... (149)
Antonsson, Ann-Beth (135)
Gustafsson, Mats (128)
Johansson, Börje (128)
Eriksson, Samuel (128)
Isaksson, Sven, 1966 ... (127)
Brorström-Lundén, Ev ... (114)
Jensen, Lars (110)
Lundkvist, Sven-Olof (110)
Erlandsson, Martin (108)
Ingason, Haukur (103)
Fagerlund, Göran (102)
Gustafsson, Fredrik (101)
Ericsson, Göran (98)
Trillkott, Stefan (98)
Sonesten, Lars (97)
Andersson, Martin (95)
Danielsson, Helena (95)
Carlsson, Bo (94)
Kaj, Lennart (94)
Bignert, Anders (93)
Höbeda, Peet (92)
Anund, Anna (91)
Janson, Svante (91)
Sundberg, Iréne (90)
Westling, Olle (89)
Glimskär, Anders (87)
Linderholm, Johan, 1 ... (86)
Bergström, Lena (85)
Nordström, Jan (84)
Remberger, Mikael (84)
Faxneld, Suzanne (84)
Varhelyi, Andras (83)
Lindbeck, Assar (81)
Söderholm, Patrik (79)
Finnveden, Göran (79)
Hallgren Larsson, Ev ... (79)
Larsson, Jörgen (79)
visa färre...
Lärosäte
Lunds universitet (8397)
Naturvårdsverket (8170)
Uppsala universitet (6788)
RISE (6470)
Göteborgs universitet (6079)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (5469)
visa fler...
Linköpings universitet (4989)
Luleå tekniska universitet (4189)
Kungliga Tekniska Högskolan (3957)
Stockholms universitet (3721)
Chalmers tekniska högskola (3550)
Sveriges Lantbruksuniversitet (3500)
Umeå universitet (3366)
IVL Svenska Miljöinstitutet (3021)
Karlstads universitet (2190)
Linnéuniversitetet (2021)
Jönköping University (1606)
Mittuniversitetet (1445)
Örebro universitet (1298)
Högskolan Dalarna (1279)
Malmö universitet (1098)
Mälardalens universitet (829)
Högskolan i Borås (786)
Södertörns högskola (749)
Försvarshögskolan (685)
Högskolan i Gävle (637)
Nordiska Afrikainstitutet (528)
Högskolan Kristianstad (512)
Havs- och vattenmyndigheten (486)
Högskolan i Halmstad (442)
Riksantikvarieämbetet (424)
Blekinge Tekniska Högskola (396)
Högskolan Väst (288)
Högskolan i Skövde (282)
Marie Cederschiöld högskola (247)
Handelshögskolan i Stockholm (207)
Naturhistoriska riksmuseet (150)
Gymnastik- och idrottshögskolan (73)
Kungl. Konsthögskolan (59)
Röda Korsets Högskola (56)
Institutet för språk och folkminnen (53)
Konstfack (45)
Stockholms konstnärliga högskola (33)
Kungl. Musikhögskolan (10)
Sophiahemmet Högskola (7)
Karolinska Institutet (4)
Enskilda Högskolan Stockholm (2)
visa färre...
Språk
Svenska (52211)
Engelska (34289)
Norska (230)
Tyska (165)
Franska (79)
Danska (79)
visa fler...
Finska (40)
Japanska (32)
Spanska (26)
Nederländska (17)
Ryska (14)
Polska (12)
Odefinierat språk (11)
Isländska (6)
Portugisiska (5)
Ungerska (4)
Kinesiska (4)
Italienska (3)
Tjeckiska (3)
Swahili (3)
Vietnamesiska (3)
Estniska (2)
Rumänska (2)
Nygrekiska (2)
Bulgariska (2)
Turkiska (2)
Albanska (2)
Bosniska (2)
Arabiska (1)
Persiska (1)
Serbiska (1)
Nynorsk (1)
Koreanska (1)
Hindi (1)
Samiska (1)
Amhariska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (24885)
Naturvetenskap (19685)
Teknik (16823)
Humaniora (5726)
Lantbruksvetenskap (4274)
Medicin och hälsovetenskap (2986)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy