| 1. |
- Almquist, Torbjörn, et al.
(författare)
-
Förfall och Återanvändning : Om sekelskiftets arbetarbostäder
- 1972
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Vi har nu försökt förklara varför vi tycker att resvirkeshusen är intressanta. Vårt arbete med dessa problem började med ett examensarbete på Tekniska Högskolans husbyggnadsavdelning. Detta arbete behandlar dokumentation och förslag till återanvändning av ett område med tvåvånings bruksarbetarbostäder i Sandviken. Efter detta har vi fortsatt med försök att lokalisera och bestämma förekomsten av denna sorts bebyggelse.
|
|
| 2. |
- Dahlstedt, Gullik
(författare)
-
Fiskævret Grip : Den Nordiska Trästaden
- 1975
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Dette er en registrering og vurdering av fiskevreret Grip som milje og et forslag til bevaring av miljeet i framtida. Kristiansund kommune har vrert oppdragsgiver, men Riksantikvaren og Norsk Kulturråd har også bidratt til arbeidets gjennomferelse. Registreringen har skjedd i samråd med Sekretariatet for registrering av faste kulturminner i Norge.
|
|
| 3. |
- Helander, Vilhelm, et al.
(författare)
-
Sanering i Finlands Städer : Den Nordiska Trästaden
- 1973
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna utredning behandlar utvecklandet av bostadsbeståndet i Finlands tätorter. Med begreppet sanering avses i utredningen åtgärder, genom vilka man kan förbättra boendeförhållandena för de invånare som lider av bristfällig boendemiljö. Begrepp som ansluter sig till sanering definieras och specificeras. Formerna för sanering granskas huvudsakligen från två utgångspunkter, sanering som medför rivning och sanering som innebär bevarande. Bakgrunden till de nu rådande saneringsmetoderna och idealen skisseras upp. Former och kostnader för utveckling av den existerande boendemiljön utreds ur samhällsekonomisk synvinkel. Vidare diskuteras frågan om hur sanering kan påverka förverkligandet av allmänt godkända bostadspolitiska målsättningar. Till slut påvisas faktorer inom den offentliga förvaltningen som nu försvårar upprustning och modernisering av bostäder.
|
|
| 4. |
- Kuosmanen, Merja
(författare)
-
Kottby Trädgårdsstad : Ett forskningsprojekt om bevarandeproblem initierat av Icosmos och Nordens Riksantikvarier
- 1972
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Redan år 1916 föddes inom Bostadsreformföreningen tanken att grunda ett bostadsbolag för att avhjälpa arbetarbefolkningens bostadsbrist. Helsingfors stad deltog i planerna och redan följande år grundades bolaget - Helsingfors Folkbostäder Ab, vars aktiemajoritet var i stadens ägo. Bolagets verksamhet underställdes Socialnämndens överinsyn. En dylik organisering av bostadsproduktionen var något nytt i Finland.Den ekonomiska depressionen vid världskrigets slut satte sin prägel på bolagets första planer. Finansieringssvårigheter tvingade planerna att hålla sig till stenkaserner i många våningar "utan all byggnadskonstnärlig utsmyckning". Ettrumsbostaden - som konstaterats vara ett bostadspolitiskt monster - utgjorde huvudparten av den skisserade produktionen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Larsson, Ursula, et al.
(författare)
-
Landshövdingehus och Trähus i Göteborg : Den Nordiska Trästaden
- 1972
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Den göteborgska landshövdingehus- och trähusbebyggelsen är unik i landet genom sin omfattning, sin utformning och sin funktion. Den omfattade på 1940-talet mer än hälften av det totala lägenhetsbeståndet i staden och var säkerligen den största samlade trähusbebyggelsen i Sverige. Den dominerande delen av denna bebyggelse utgjordes av landshövdingehus, en hustyp som är specifik för Göteborg. Denna hustyp utvecklades för att lösa arbetarnas bostadsproblem på 1870-talet och behöll sin prägel av arbetarbostad fram till 1940-talet då den slutade att byggas. Göteborg var ursprungligen en trästad men efter 1803 fick trähus endast uppföras utanför vallgraven. Fram till 1875 var trähus i 2 våningar det vanligaste bostadshuset i förstäderna, där stadens arbetare bodde. När bostadsbristen var som störst på 1870-talet godkände myndigheterna en ny hustyp med bottenvåning av sten och två övervåningar av trä. Under 60 år var landshövdingehuset de göteborgska arbetarnas speciella bostadsform.
|
|
| 8. |
- Melander, Olle, et al.
(författare)
-
Geomorfologiska kartbladet 28 G VIRIHAURE : Beskrivning och naturvärdesbedömning
- 1975
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Geomorfologisk kartering i fjällen genomfördes 1975-1983 och resulterade i 24 rapporter med tillhörande kartor. Rapporterna beskriver översiktligt området och dess terrängformer. Det finns även naturvärdesbedömningar och utpekande av geomorfologiskt värdefulla områden. Detta är en av rapporterna.
|
|
| 9. |
- Nordin, Erik
(författare)
-
Träbyggande Under 1800-talet : Debatt och verklighet
- 1972
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Tonvikten skall här läggas vid propagandan, dess ideal och deras rötter. Propagandisterna skall i stor utsträckning få tala för sig själva genom citat och bilder. Den verkliga utvecklingen har endast kunnat exemplifieras. Exemplen har främst valts från Hälsingland, delvis och främst av praktiska skäl men även därför att Hälsingland är av särskilt intresse genom att de tidigare och av de nya idealen utkonkurrerade byggnaderna var av ovanligt hög kvalitet. Det som här presenteras är således främst ett underlagsmaterial som kanske kan underlätta för läsaren att dra egna slutsatser om snickarglädjens karaktär och värde.
|
|
| 10. |
- Ohlander, Marianne
(författare)
-
Gamla Norr i Västervik : En Etnologisk Fältundersökning
- 1972
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Sedan Västervik återuppbyggts efter den sista ödeläggande branden 1677, har dess centrala delar i stort sett förblivit oförändrade vad beträffar gatunät och tomtindelning. Man tror att den äldsta medeltida staden låg i anslutning till kyrkan och ned mot Gamlebyviken. Senare flyttades troligen hamnen söderut till Saltsjön, där en ny stadsdel. uppstod. De två områdena har därefter successivt vuxit samman. På 1781 års karta kan man se hur staden var uppdelad i fyra kvarter -- Norra, Västra, Södra och Östra Kvarteren. Det som idag kallas Gamla Norr, omfattar det gamla Norra Kvarteret samt delar av de Södra och Västra Kvarteren (Karta 1). Den geografiska avgränsningen för föreliggande undersökning är i norr den gamla stensågen i kvarteret Stenhamra, i väster Västra Kyrkogatan, i söder Fiskaregatan och i öster Gamlebyviken (karta 2).
|
|
