| 1. |
- Björklund, Fredrik, et al.
(författare)
-
Emotion and social motivation in university students´ real life moral dilemmas
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studied the relationship between motivation and approaches to moral decision-making, and the emotions experienced in moral dilemmas. 44 students were interviewed about a dilemma they had faced. Intimacy was related to a preference for making decisions after having consulted others and to being open to their values and norms, whereas achievement was related to consequence-oriented reasoning and concrete construal of moral problems. When asked to relive their moral dilemma, participants scored lower than their baseline level on a mood questionnaire, females scoring lower than the males. Possible implications of emotion on cognitive processes involved in solving moral dilemmas are discussed.
|
|
| 2. |
- Fridell, Mats, et al.
(författare)
-
Psykisk och somatisk belastning hos tvångsvårdade kvinnor – En kohortstudie av LVM- och LVU-vårdade kvinnor vid Lunden
- 2002
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Data avseende bakgrund, sjukdomsbild; både fysisk och psykisk med data hämtades ur ADAD och DOK och genom intervjuer, social- och sjukvårdsjournaler i ett konsekutivt material om 216 klienter som vårdats på Lunden mellan januari 1997 till juni 2000. Totalt 115 flickor/kvinnor (80 LVM- och 52 LVU-flickor) testades med två test BCT och CMPS, psykiska symtom (SCL-90) och personlighetsstörning enligt DSM IV (SCID II). PCL-R-skattning har också gjorts. Uppväxtförhållandena präglades av sociala och psykiska problem med missbruk och psykiska problem i familjen, ensamt eller i kombination. Bland LVM- hade 60 procent och bland LVU-kvinnorna hade 70 procent försökt att begå självmord. Narkotikamissbruk med ett utpräglat blandmissbruk dominerade bilden. Större delen av de som missbrukade hade ett beroendetillstånd (DSM-IV). Opiater var vanligast bland de äldre och centralstimulantia bland de yngre. Självrapporterad kriminalitet var mycket hög; drygt 70 % av LVM- och 85 % av LVU-kvinnorna hade någon gång under sin livstid ha begått kriminella handlingar. Prostitution var vanligare bland LVM-kvinnorna (40 %) än i LVU-gruppen (20%). Drygt 70 % i bägge grupperna hade någon form av personlighetsstörning. Säkerställd depressionsdiagnos förekom i bägge grupperna bland 13 %. En ångestdiagnos kunde ställas för 23 procent av LVM-kvinnorna. Toxisk psykos fanns hos 17 % i LVM- mot 15 procent i LVU-gruppen. Psykisk sjukdom som schizofreni eller bipolär affektiv sjukdom förekom enbart hos två flickor på LVU. Andelen kvinnor med psykopati motsvarade den i ett oselekterat material av tunga narkotikamissbrukare med 5,6 % psykopati bland de yngre flickorna och 3 % i LVM-gruppen. Profilerna på personlighetstesten Basic Character Trait test (BCT) och Cesarec Marke Personality Scheme (CMPS) visar huvudsakligen normala värden med staninepoäng mellan 4 och 6 med undantag av en klar förhöjning på behov av att bli om-händertagen (succorance) och ja-sägartendens (aquiescense). SCL-90 slutligen indikerar nor-mala symtomnivåer (T < 60) på de flesta kliniska skalor.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Rydén, Birgitta, et al.
(författare)
-
Den första månaden efter förlossningen. Kvinnor och män som föräldrar efter barnets födelse
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studiens syfte var att undersöka hur många föräldrar som efter förlossningen önskade kontinuitet mellan graviditet och nyföddhetsperiod genom ett hembesök av den barnmorska som man lärt känna under graviditeten, hur dessa kvinnor och män formulerade sina erfarenheter och behov, om de skilde sig från föräldrar som inte önskade hembesök och om resultatet kunde ge synpunkter på en individualiserad hälsovård i nyföddhetsperioden. Önskan om bekräftelse, traumatiska förlossningsupplevelser, osäkerhet i relationen till barnet, påfrestningar och krissituationer kunde avslöjas i probandgrup¬pen som önskade hembesök (15% av inskrivna vid en mödravårdscentral). I jämförelse med en kontrollgrupp förekom fler av annan nationalitet än svensk och fler belastande omständigheter i probandgruppen: fler kvinnor med kroppsliga och psykiska besvär och fler parförhållanden med bristande samförstånd. Metoden kan ge riktlinjer för individualiserad hälsovård med möjlighet att bekräfta och stödja föräldrar, utifrån deras egna önskemål, i det tidiga samspelet med barnet.
|
|
| 7. |
|
|
