| 21. |
- Eriksson, Inger, 1952-, et al.
(författare)
-
Vilket kemiinnehåll görs tillgängligt i finlandssvenska och svenska klassrum? Kemitexter som redskap för naturvetenskapligt lärande
- 2010
-
Ingår i: Resultatdialog 2010. - Stockholm : Vetenskapsrådet. - 9789173071840 ; , s. 51-56
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svenska och finska (och finlandssvenska) elevers naturvetenskapliga prestationer uppvisar markanta skillnader i internationella mätningar som PISA. Mot bakgrund av att Finland och Sverige har ett till synes likartat skolsystem är det inte helt enkelt att förstå varför de finska och finlandssvenska eleverna presterar så mycket bättre än de svenska. Vad är det som skapar sådana skillnader? Många olika förklaringar har förts fram, tex i relation till lärarutbildning. Men vilket kemilärande möjliggörs i svenska och finlandssvenska undervisningspraktiker? Kemiinnehållet i läromedel från Sverige och Finland är i stort det samma och i finlandssvenska skolor fram till 2007 användes ofta svenska läromedel. I projektet genomfördes 20-40h videobandade klassrumsobservationer relaterade till kemiundervisningen i tre skolor vardera i Svenskfinland (2007-08) och Sverige (2009). Observationerna, kombinerade med intervjuer och dokumentationer, fokuserade periodiska systemet och kemiska bindningar. De första analyserna ger en bild av att det finns skillnader i innehållets behandling och vad som karaktäriserar de konstituerade undervisningspraktikerna i de båda länderna. I finlandssvenska skolor fokuseras t.ex. faktareproduktion (memorering), formelskrivning och detaljerade provfrågor, samma läromedel används i alla skolor. I svenska skolor betonas förståelse av vardagsfenomen, diskussioner och prov som skiljer på G, VG och MVG-frågor där G-frågor utgörs av enkla faktakunskaper. Undervisningen i de finlandssvenska skolorna framstår således som mera lika varandra medan undervisningen i de svenska skolorna uppvisar större variation gällande innehållets behandling och klassrumskommunikation.
|
|
| 22. |
- Fejes, Andreas, 1977-, et al.
(författare)
-
Yrkesdidaktisk forskning in i framtiden
- 2017
-
Ingår i: A. Fejes, V. Lindberg & G-B Wärvik (red). Yrkesdidaktikens mångfald. - Stockholm : Lärarförlaget. - 9789188149213 ; , s. 269-275
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
- Gåfvels, Camilla, 1977-
(författare)
-
Skolad blick på blommor : Formandet av yrkeskunnande i floristutbildning
- 2016
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This article-based thesis focuses on the formation of vocational knowing within adult and upper secondary floristry education in Sweden. Three articles explore classroom interaction and assessment actions; a fourth considers changes in vocational subject matter during the period 1990–2015. While the first three articles draw on empirical data in the form of video and audio recordings in combination with participant observation, the fourth is based primarily on material-based interview data. All four articles share a sociocultural perspective on educational practice (Wertsch, 1998; Säljö, 2011, 2013) and a relational view of knowing (e.g., Carlgren, 2015; Molander, 1996), in combination with the use of conversation analysis (Goodwin & Heritage, 1990; Sahlström & Melander, 2010) as a tool to illuminate the formation of vocational knowing. The interaction between teacher, student, and floral arrangement is foregrounded to facilitate analysis of the formation of vocational knowing. The results contribute to our understanding of the schooling of the gaze (Goodwin, 1994; Grasseni, 2009, 2011) as appropriated by participants in the interaction. Floristry vocational knowing is shown to evolve in the temporal dimension, encompassing (a) financial and aesthetic values, (b) verbal and non–verbal communication, (c) botanical material and tools, and (d) making. The respective roles and interrelations of these four components of vocational knowing in floristry are discussed. The contribution of the thesis is twofold. First, these articles contribute to the understanding of vocational education through close appraisal of the formation of vocational knowing. Second, in exploring the previously under-researched field of Swedish floristry vocational education, the thesis bridges a gap in existing knowledge of the evolution of Swedish vocational education. As floristry education is little researched internationally, the thesis also contributes to the wider body of international research.
|
|
| 24. |
- Gåfvels, Camilla, 1977-, et al.
(författare)
-
Sy ihop : Kommunikativa resurser i olika (slöjd)bedömningshandlingar
- 2024
-
Ingår i: Techne series. - 1238-9501 .- 1893-1774. ; 31:1, s. 82-100
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article explores assessment actions –as an aspect of classroom communication –and how they are expressed in sloyd teaching; with a formative aim centering on pupils’ learning and (the teacher’s) own teaching practice, respectively. In this context, the teacher holds a central role, mediating sloyd knowing through (communicative) verbal and physical actions, acting as an authoritative guidefor pupils’ learning, by making perceptually tacit knowing discernable thanks to pre-established confidence for the teacher in question. Besides authoritative guiding, another theoretical starting point of the article is sociomateriality; a perspective considering physical objects as resulting from connections and activity, hence influencing on the (more) social sphere of actions and activity. The method used is multimodal interaction analysis of three video-recorded sequences of teacher/pupil interaction in a sloyd-classroom setting. To sum up, the findings of the article display how formative assessment in the sloyd context consists of the teacher adapting questions posed to ascertain the knowing of the pupil, then waiting to see how/what/if the pupil performs, whilst being provided –gentle but ample –authoritative guiding to help in the process. The main contribution of the study is establishing the role of formative assessment within sloyd education. The research project has been conducted within the framework of Stockholm Teaching and Learning Studies (STLS), entailing the active involvement of the teacher in question as co-author of the article.
|
|
| 25. |
- Hirsh, Åsa, et al.
(författare)
-
Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This systematic review maps and reports on 21st century Swedish and international research into the field of formative assessment in compulsory school. Our analysis shows that theoretical studies are increasingly positioning formative assessment as a context-bound social practice, rather than a set of general methods. Meanwhile a few large meta-studies, featuring remarkable effect sizes of increased learning on behalf of students, have contributed to policy decisions advocating large-scale implementation of formative assessment practices in many countries around the world. Researchers seem to agree that classroom implementation of formative assessment practices needs to be supported by processes in which professional learning is given space, but in reality such processes are often lacking. It has been seen that the lack of peer learning among teachers and school leaders often means that pseudo-formative practices evolve, where the understanding of formative assessment tends to be instrumental and linked to ritual work with a general method package. We have also seen that ICT-related tools for formative assessment are gaining ground. When formative assessment is regarded as time consuming from the teacher point of view, ICT tools are seen as one way to streamline instructional processes. It is evident in some of these studies that computers/mobile devices tend to be understood as independent actors, who in themselves are regarded as formative, i. e. as being the ones analysing students’ "learning" (answers to questions) and providing feedback. As a result, we predict that important issues for future research will concern, for instance, which type of feedback that can be provided by computers, and with what quality it can be provided. The consequence of digital tests and digital feedback for teachers’ professionalism is of course another important issue, since formative assessment serves to develop not only the students but also the teachers’ understanding of how learning processes can be customized to meet students’ needs. A third interesting question, linked to the former, concerns who develops the software used for this purpose. Generally, it can be concluded that empirical studies conducted at compulsory school level are few, and that we often rely on studies conducted in higher education when commenting on beneficial effects of formative assessment on student learning. Meta studies dealing with general effects of formative assessment are problematized, in part because the umbrella term formative assessment involves so many and disparate phenomena that it is problematic to speak of one overall effect. Swedish research into formative assessment is rather scarce, especially considering how large impact formative assessment as a set of methods/approaches seems to have in Swedish schools. Nevertheless, the results from the various Swedish studies point to a certain coherence. Studies of documentation, mainly through individual development plans, dominate the research field, along with a few classroom studies of teachers’ formative assessment work. There are also studies that focus on national - and to some extent local/municipal - governance of the school, and the consequences of various types of control for teachers’ assessment work. The need for different types of studies that include the perspectives of multiple levels of actors, is evident: a collaboration between research based on qualitative and quantitative data are needed. Intervention studies that measure the impact of different aspects of formative assessment need to be complemented by studies of how teachers, principals and local/municipal policy levels analyse and use assessment information to shape the instructional processes that will ultimately lead to increased learning/higher goal attainment among students. In addition, surveys and studies of Swedish teacher training would be desirable, given that international research shows that too few educators within teacher education programs have the in-depth knowledge required for adequately making teacher students assessment literate. Our review also shows that a very small percentage of studies take the students' perspective, wherefore we know very little about how they perceive and are affected by various methods which are classified as formative assessment.
|
|
| 26. |
|
|
| 27. |
- Hugo, Helene
(författare)
-
Historiska resonemang på mellanstadiet : En designbaserad studie för att utveckla undervisningen
- 2023
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här studien tar sin utgångspunkt i en av de förändringar som införandet av läroplanen 2011 innebar, nämligen att mellanstadieelever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att föra historiska resonemang. Syftet är att bidra med kunskap om relationen mellan lärares planering för och mellanstadieelevers utveckling av historiskt resonerande och ämneslitteracitet. Genom deltagande observation följdes två lärare när de planerade arbetsområdet medeltiden och när lektionerna genomfördes i en klassi årskurs 5. Det empiriska materialet består av ljudupptagningar och fältanteckningar från planeringstillfällen, helklasslektioner, grupparbeten och elevtexter. Epistemologiskt utgår studien från antagandet att kunskap är socialt situerad, vilket är gemensamt för de teorier som används. Det historiska resonerandet sker i ett socialt sammanhang och ställer krav både på förmågan till historiskt tänkande och på förmågan att uttrycka sig i historia. I studien kombineras därför historiedidaktiska teorier om historiskt tänkande och resonerande med historiespecifik litteracitet.Resultatet visar att eleverna kan föra enkla former av historiska resonemang. Uppgifterna och den stöttning eleverna erbjuds i undervisningen är de redskap med vars hjälp de ges möjligheter att utveckla denna förmåga och att utveckla historiespecifik litteracitet. Uppgifterna i studien domineras av att vara öppna och manar eleverna till att vara aktiva och att samarbeta, men de organiserande begreppen och resonemangsformerna är ofta implicita. Den planerade stöttningen karaktäriseras av att gå från gemensamt arbete med uppgifter i helklass, till i smågrupper och avslutningsvis att genomföra dem individuellt. Eleverna ges med andra ord rika tillfällen till interaktion vilket är ett viktigt stöd i att utveckla det historiska resonerandet, däremot skulle de organiserande begreppen och det historiespecifika skrivandet kunna explicitgöras i större utsträckning.Det nära samarbetet i studien mellan lärarna och forskaren gör att studien kan vara en del i att fylla gapet mellan teori och praktik och mellanrummet mellan akademi och skola. Studien bidrar dessutom till den vetenskapliga grunden för mellanstadiets historieundervisning.
|
|
| 28. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning
- 2009
-
Ingår i: Paper, presenterat vid den Nordiske Fagdidaktikkonference, maj 2009, Middelfart, Syddansk Univiversitet, Danmark.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Utgångspunkten i denna presentation är empiriskt förankrade exempel från tre olika textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning skolår 8, ett specialutformat program inom gymnasieskolan (årskurserna 1 och 3) och gymnasieskolans hantverksprogram årskurs 1. Studien är relaterad till ”Komolärprojektet” (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker) som är finansierat genom det svenska Vetenskapsrådet. Det empiriska materialet bygger på videoinspelade klassrumsobservationer. Fokus för analysarbetet är klassrumskommunikationen å den ena sidan och elevernas interaktion med material och redskap å den andra. Vad är det man kan när man kan lägga ut ett mönster trådrakt vid en tillklippningssituation? Det är inte tydliga skillnader mellan ”kan” eller ”kan inte” utan en gradvis ökad kompetens som blir synlig genom jämförelsen mellan de olika sammanhangen och vad som karakteriserar ett mera kompetent kunnande beträffande mönsterutläggning. Eleverna i de ovan nämnda sammanhangen är alla delaktiga, men i varierande grader, i de kunskaper som byggts in i handlingar, pappersmönster och andra redskap som används vid mönsterutläggningen.
|
|
| 29. |
- Johansson, Marléne, 1953, et al.
(författare)
-
Att lära sig se trådraken – om tvekan och fokusförskjutning på väg mot förändrat kunnande
- 2017
-
Ingår i: Techne series: Research in sloyd education and crafts science A.. - 1893-1774. ; 24:1, s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Utgångspunkten i denna artikel är empiriskt förankrade exempel från textilslöjdspraktiker i den svenska skolan; grundskolans slöjdundervisning årskurs 8 och ett specialutformat program inom gymnasieskolan med textil inriktning i årskurserna 1 och 3. Artikelns videoutdrag handlar alla om principiellt samma handling – trådrak mönsterutläggning på tyg – men, dels finns det två olika inramningar (grundskolan och gymnasieskolan), och dels exemplifierar de olika skeden av kunnande. Syftet är att beskriva skillnader i kunnande och vad som framstår som svårt för elever med liten eller ingen erfarenhet av att lägga ut mönster på ett tyg inför tillklippning och hur kunnandet förändras med ökande erfarenhet, liksom vilka nya svårigheter som följer med att elever arbetar med mönster av ökande komplexitet. Det som vid en första blick kan framstå som samma handling utvecklas över tid från något som framstår som enkel handling till att utvecklas i komplexitet. I de tvekan-situationer som beskriv finns potential för ett förändrat deltagande, där förändringen idealt är ett mer kompetent deltagande där ingen tvekan förekommer. Med ökad förtrogenhet kan uppmärksamheten förflyttas till något annat. Det vi är förtrogna med blir till rutiner och därmed behövs det en avvikelse för att fånga uppmärksamheten. I avvikelsen ligger möjligheterna till fortsatt lärande. Artikelns empiriska exempel synliggör dessa skillnader i kunnande som annars oreflekterat kan uppfattas som lika. Eleverna bygger in kunskap i sina handlingar, fokus flyttar från att inte veta vad man tittar på till självklarheten i handlingen.
|
|
| 30. |
|
|
