| 1. |
- Wijk, Helle, 1958, et al.
(författare)
-
Verksamhetsförlagd utbildning på avancerad nivå : ny utmaning för specialistutbildningar för sjuksköterskor
- 2009
-
Ingår i: Vård i Norden. - København : Sjuksköterskornas samarbete i Norden. - 0107-4083 .- 1890-4238. ; 29:94, s. 41-43
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this article is to discuss challenges in the development of Specialist Nursing Educations as a result of the 2007 Swedish Higher EducationReform: the implementation of the so-called Bologna process. Certain challenges follow this reform, particularly since the specialist nursingprogrammes will be part of the second cycle of the higher education system, and it will be possible to combine the professional degree witha masters degree (one year). Possible strategies in four areas related to the Specialist Nursing Education are discussed: integration of researchbasedknowledge, experienced-based knowledge, improvement knowledge, and strategies for collaboration between university institutions andclinics. Specific didactical issues are raised.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Danielsson, Anna, 1978-, et al.
(författare)
-
Studying Power and Knowledge in the Technology Classroom: Towards a Conceptual Framework
- 2014
-
Ingår i: BERA Annual Conference 2014.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper reports on an empirical exploration of the constitution of power and knowledge in science and technology (S&T) classrooms. A deepened examination of the teaching of S&T is partly motivated by high status of these subjects in society, how they are portrayed as crucial both for the individual, in order to function in an increasingly technologically advanced society, and for the society at large, while finding it increasingly difficult to attract interest among the youth. The aim of this paper is to develop and illustrate the use of a conceptual framework for exploring how power relations are constituted in the technology classroom – in terms of what Foucault (1982/2002) conceptualises as ‘actions upon actions’ (p. 340) – by the research questions: 1) How are teacher actions communicating how and what knowledge is privileged in the classroom? 2) How is this knowledge privileging establishing power relations, in terms of possibilities for student actions? The conceptual framework makes use of practical epistemological analysis (Wickman & Östman 2002) as an analytical tool for describing teacher actions that involves a privileging of a certain educational content. Furthermore, it also utilises an adaptation of Brousseau’s (1997) concept ‘didactical contract’ that includes a Foucauldian conceptualisation of power. The empirical design relies on a purposive sampling of classrooms, documenting classroom activities using video recordings. This paper will illustrate the use of the conceptual framework, by an analysis of a case of three lessons in one Swedish technology classroom in grade 8. The topic of these lessons concerns solid and stable constructions. The pupils work in smaller groups with construction of bridges, a very common activity when working with this topic in Swedish classrooms. The first stage of the analysis focuses the actions initiated by the teacher, through the identification of epistemological moves (Lidar et al. 2006), such as instructional or confirming moves. In a second stage, the analysis focuses on how these ‘moves’ are functional in constituting a ‘didactical contract’, that is ‘the (specific) set of behaviours of the teacher which are expected of the students and the set of behaviours of the student which are expected by the teacher’ (Brousseau & Warfield 1999, p. 47). In summary, we argue that the investigation of how power and knowledge interrelate in moment-to-moment interactions in the classroom may provide additional clues to how micro-inequalities, adding up to patterns of exclusion in S&T (Rosser 2012), occur in the classroom context.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bonde, Ingrid, et al.
(författare)
-
Det klimatpolitiska ramverket : rapport 2018
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Klimatpolitiska rådet bildades den 1 januari 2018 med uppgift att utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Detta är rådets första rapport. Här presenteras rådets ledamöter och vårt uppdrag, som en del av Sveriges klimatpolitiska ramverk och dess internationella sammanhang i EU och FN.I Paris i december 2015 enades världens länder om ett nytt globalt klimatavtal under klimatkonventionen. Parisavtalet är historiskt då det är det första klimatavtalet som nästan alla världens länder står bakom. Processen bakom avtalet involverade också en lång rad andra viktiga aktörer inom näringsliv, forskning, civilsamhälle, städer och regioner.Efter Parisavtalet har ramverken för att hantera klimatproblemet förstärkts även på europeisk och nationell nivå. I juni 2017 beslutade riksdagen om ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige med stöd av en mycket bred majoritet av riksdagens partier. Ramverket innehåller tre delar: långsiktiga mål, ett planerings- och uppföljningssystem samt ett klimatpolitiskt råd. Delar av ramverket är reglerat i en klimatlag.Det övergripande målet i det klimatpolitiska ramverket är att Sverige senast år 2045 inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Ramverket innehåller även etappmål på vägen mot det långsiktiga målet.Som en del av den parlamentariska överenskommelsen och det klimatpolitiska ramverket har regeringen inrättat det Klimatpolitiska rådet. Rådets huvuduppdrag är att ”utvärdera hur regeringens samlade politik är förenlig med de klimatmål som riksdag och regering har beslutat”.Uppdraget att granska regeringens samlade politik understryker klimatfrågans breda och tvärsektoriella karaktär. Att nå målen om ett fossilfritt samhälle utan några nettoutsläpp av växthusgaser inom 25 år innebär en omfattande samhällsförändring i ett komplext samspel mellan mängder av olika faktorer, aktörer och drivkrafter. Klimatfrågan spänner därmed också över i princip samtliga vetenskapliga fält. Det klimatpolitiska rådet består av personer med bred tvär- och mångvetenskaplig kompetens inom naturvetenskap, samhällsvetenskap, humaniora och teknikvetenskap. Till sitt förfogande har rådet ett kansli med tre heltidsanställda.Under första halvan av 2018 kommer rådet att forma inriktning och planer för arbetet. Klimatpolitiska rådet kommer att koncentrera sitt arbete till hur Sverige ska nå klimatmålen genom utsläppsminskningar och kompletterande åtgärder. Klimatanpassningsfrågor ingår inte i rådets arbetsområde.Sverige är inte det första landet som instiftar ett klimatpolitiskt råd. I bland annat Storbritannien, Danmark och Finland finns sedan flera år tillbaka liknande organ. I Sverige bidrar redan många andra myndigheter och organisationer på olika sätt med analys och kunskapsunderlag kring klimatpolitiken. Klimatpolitiska rådet har en unik roll bland myndigheter genom sitt fokus på den samhälleliga klimatomställningen, sitt oberoende och sitt breda mandat att utvärdera regeringens samlade politik.
|
|
| 8. |
- Edvardsson, David, et al.
(författare)
-
Omgivningens betydelse för hälsa och vård
- 2009
-
Ingår i: Omvårdnadens grunder. - Lund : Studentlitteratur. - 9789144058702
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
