| 41. |
|
|
| 42. |
|
|
| 43. |
- Johnsson, Filip, 1960, et al.
(författare)
-
Fluidization regimes in boilers
- 1995
-
Ingår i: Preprints of Fluidization VIII. ; , s. 129-136
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The fluid dynamics were studied in a fluidized bed boiler and in two laboratory fluidized beds under ambient conditions. The beds had different geometries but were all of a non-slugging type operated with Geldart Group B and D particles. The bed geometry was found to strongly influence the fluid dynamics of the bed.
|
|
| 44. |
- Johnsson, Filip, 1960
(författare)
-
Global and Regional Energy Challenges to 2050 and Beyond - experiences from assessing energy pathways for Europe
- 2011
-
Ingår i: Global Challenge in Asia: From Conflict to Collaboration, Seoul National University Asia Center (SNUAC), Second International Conference.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper provides a discussion on the global and regional energy challenges to 2050 and beyond. The discussion is partly based on conclusions drawn from the first five year of a project which studies pathways for the European energy system to the year 2050 with the aim to comply with a 2ºC temperature increase target. This paper puts special emphasis on the threat imposed by the global fossil fuel resources and compares the implications of the results from the project with the current public debate on how to cope with climate change.It is concluded that the political debate on future solutions and challenges for the energy system is often focussed on which types of technologies and systems to choose from, when, considering the deep emission cuts required over the next decades, it seems rather clear that all available technologies and measures must be applied. The challenge is to get a clear policy measure in place, most notably a cost to emit CO2 and other greenhouse gases. The main challenge is that there is too much fossil fuels (especially coal) in a climate change context. Thus, the global community is not running out of fossil fuels but rather there are extensive reserves and resources, especially of coal. As a consequence, successful implementation of carbon capture and storage (CCS) technologies seems to be a key factor if to meet climate targets. This, since this will facilitate fossil fuel dependent economies to agree on binding climate targets. Thus, successful application of CCS may moderate geopolitical risks related to regional differences in the possibilities and thereby willingness to comply with large emission cuts. Failure to implement CCS will require that the global community, including Europe, agrees to almost immediately to start phasing out the use of fossil fuels, an agreement which seems more unlikely than to reach international agreement on binding emission reduction targets.
|
|
| 45. |
- Johnsson, Filip, 1960, et al.
(författare)
-
Kommunala vetot – landbaserad vindkraft
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ska elektrifieringen och klimatomställningen lyckas måste den fossilfria elproduktionen öka snabbt och radikalt. Vindkraft och solkraft har lägst kostnader och går snabbast att bygga ut. På sikt kan kärnkraft komma in men dess kostnader är osäkra och det råder även olika syn huruvida sådan ska utgöras av dagens storskaliga kärnkraft eller nyutvecklade små och modulära reaktorer. I Energimyndighetens scenario för hög elektrifiering tredubblas den landbaserade vindkraften från 33 TWh år 2022 till 100 TWh redan år 2035. Detta försvåras eller kan omöjliggöras av att kommunerna genom snitt veto och stoppar alltmer landbaserad vindkraft. Det kommunala vetot har hittills stoppat minst 20–26 TWh vindkraftsel, mer än dubbelt så mycket som Ringhals 1 och 2 producerade. Genom det kommunala vetot kan en kommun kan säga nej till vindkraft (och kärnkraft) utan att samtidigt säga ja till något annat eller direkt ta några konsekvenser av sitt nej. Mot bakgrund av den ökade polariseringen i energidebatten som initierades i och med debatten som föregick det senaste valet har vi granskat det kommunala vetot, med fokus hur de olika partierna har röstat i 320 olika omröstningar om inlämnade ansökningar för ny vindkraft. Sex slutsatser är möjliga: - Från samförstånd till splittring. Nästan hälften av alla beslut har varit enhälliga, allra oftast tillstyrkan, men under senare år har andelen enhälliga beslut minskat kraftigt. - Andelen veton har ökat kraftigt under de senaste två åren. Av de ansökningar som fick sitt beslut 2014-2020 avstyrktes 22 procent av kommunerna, men under perioden 2021-2022 avstyrktes hela 48 procent. Moderaternas avslagsandel ökade mycket kraftigt, från 25 procent under den tidigare perioden till 59 procent under 2021-2022. Kristdemokraterna röstade nej i varannan omröstning under 2021-2022, SD sade nej i 88 procent av fallen, medan övriga partier ville avstyrka i mellan 29 och 38 procent av omröstningarna. - Den ökade polariseringen sammanfaller med kärnkraftsprofilering. Både Kristdemokraterna och Moderaterna lyfter fram kärnkraften samtidigt som de poängterar att det också krävs vindkraft, men deras kommunala företrädare väljer i stället bort vindkraften. - Samtliga partier kan bidra till att utöka vindkraften. Sett över hela perioden har Centerpartiet högst andel tillstyrkan, följt av Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Därefter kommer Kristdemokraterna och Moderaterna, före Liberalerna och Vänsterpartiet. Samtliga dessa partier kan bli ”vågmästare” i kommande omröstningar. - Om både Socialdemokraterna och Moderaterna säger ja så blir det ja. Sverige har två stora partier som är ledare inom sina respektive block. I samtliga 178 omröstningar (utom en) där både Socialdemokraterna och Moderaterna har röstat ja har ansökan tillstyrkts av kommunen. S och M skulle alltså kunna göra en överenskommelse om att verka för kommunal tillstyrkan inom sina respektive partier. Detta är också i linje med Moderaternas nya där uttrycker en mer positiv syn på vindkraft. - Det krävs incitament för närboende, bygd och kommuner. Myndigheter och utredningar har lämnat en rad förslag för att minska andelen veton. Det allra viktigaste är att kommuner som tillstyrker fossilfri elproduktion, både kärnkraft och vindkraft, får en statlig ersättning vid utbyggnad. SHOW LESS
|
|
| 46. |
|
|
| 47. |
|
|
| 48. |
|
|
| 49. |
|
|
| 50. |
- Johnsson, Filip, 1960, et al.
(författare)
-
Solids segregation in a CFB-boiler furnace
- 1998
-
Ingår i: Fluidization IX / Fan, L-S., Knowlton, T.. - 0939204568 ; , s. 757-764
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
