| 11. |
- Eriksson, Malin
(författare)
-
Socialt kapital : teori, begrepp och mätning - en kunskapsöversikt med fokus på folkhälsa
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Social capital has become an attractive theoretical perspective for a range of phenomena. However there is no consensus about definitions and measures of the concept. The aim of this paper is to make a Swedish review with relevance for public health of how the concept is used among some well cited researchers in political science, sociology, economy and public health. The review describes the background and use of the concept within these four disciplines. Different forms and perspectives on social capital are reviewed, and the important question about sources and consequences of social capital is discussed. Some of the critics against the concept are also presented. Social capital is often measured by connecting variables from already existing databases to the concept. However there are also examples of instruments that are prepared especially for measuring social capital and some of these are showed in this review. Examples of both quantitative and qualitative studies are presented. The review calls attention to the wide application of social capital within public health. The concept is useful in understanding the connections between social factors and health outcome on three different levels, - state, community and individual level. Some researchers state that the concept is too broad to be able to add some new knowledge; while this review argues that a wide application also could be a benefit. The question about health determinants is complex and could not be understood only on one level. Social capital can add important new knowledge about health determinants on all three levels. However, there is a need for further theoretical development to make the research about social capital and health valid. The basis for community social capital has to be clarified. In addition, there is a need for more knowledge about the collective and the individual aspects of social capital. Analysis of social capital on different levels also demands awareness of the fact that social capital could have positive consequences on one level and concurrently, negative consequences on another level.
|
|
| 12. |
|
|
| 13. |
- Forsgren, Andreas, 1977-
(författare)
-
Kommunal kompetensförsörjning : nuläge och mellankommunal samverkan
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kommunernas uppgiftsfält i Sverige, Finland och Norge är liknande, då kommunen svarar för en stor del av de uppgifter som kan sägas förverkliga välfärdspolitiken. I Finland saknas dock folkvalda strukturer för den regionala nivån, vilken i Sverige och Norge utgörs av landsting respektive fylkeskommuner, varför delar av den regionala nivåns traditionella uppgifter tillfaller kommunnivån i Finland. Den kommunala verksamheten i länderna finansieras framförallt med kommunal inkomstskatt. De utmaningar de svenska kommunerna står inför inom kommunal kompetensförsörjning delas i stor utsträckning med kommunerna i grannländerna Finland och Norge. Trenden pekar mot förtätade samhällsstrukturer, en åldrande befolkning och stora pensionsavgångar de kommande åren. Detta kan få till följd att kommunerna får problem att bibehålla en tillräcklig kompetensbas. Visualiseringen av den kommunala kompetensbredden på kommun- och LA-regionsnivå visar att kompetensbredden ökar markant när kommunerna aggregeras till LA-regioner. Men framförallt bland Norrlands inlandskommuner uteblir regionförstoringseffekten, vilket beror på att dessa kommuner utgör solitära LA-regioner. I rapporten skapas i ett fiktivt exempel Arvidsjaur, Storumans och Vilhelmina Kommunala Samverkansregion (KS-region). Effekten av regionbildningen blir störst i Arjeplog kommun. Även övriga kommuner i de fiktiva KS-områdena ökar sin kompetensbredd i exempel-scenariot. Detta indikerar att kommunerna sinsemellan har relativt diversifierade yrkes-kompetenser och att det sålunda kan finnas förutsättningar för samarbete. Kommuner kan samarbeta genom att dela tjänster och på så vis få tillgång till en tidigare saknad yrkeskompetens. För exempelyrkena SFI-lärare, byggnadsingenjörer, fritids- och turistchefer samt räddnings- och brandchefer jämförs kompetensintensiteten i Sveriges kommuner och LA-regioner. För att beräkna regionförstoringseffekten överförs LA-regionens förutsättningar till de ingående kommunerna. Störst effekt av regionförstoringen uppvisar byggnadsingenjörer, men kompetenskvoten ökar för alla fyra exempelyrkena.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
- Hedenmark, Cecilia, et al.
(författare)
-
Umestan och marknaden för lokaler i Umeå
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avsikten med uppsatsen är att undersöka effekterna av en utbudschock på lokalmarknaden. En utbudschock är en kraftig störning av marknadens jämvikt som följd av ett stort och plötsligt ökat utbud. Den påverkar lokalmarknaden men även de till den relaterade fastighets- och byggmarknaderna. Eftersom hyreskontrakt ofta har långa löptider och fastighetsmarknaden även har andra inbyggda trögheter sker marknadernas anpassning, även utan utbudschocker, mot en ny jämvikt vanligen långsamt. När efterfrågan reagerar långsamt på förändringar i utbudet blir utfallet sänkta marknadshyror eller ett ökat antal vakanser. Ett annat syfte med denna uppsats är att studera hur olika åtgärder eller brist på åtgärder från olika aktörer till följd av regementets nedläggning kan ha påverkat lokalmarknadens utveckling i Umeå. Olika policyalternativ kommer därvid att studeras.
|
|
| 17. |
- Holmlund, Linda
(författare)
-
Sjuksköterskor på väg! : Regional- och samhällsekonomisk analys av sjuksköterskeutbildningen i Lycksele
- 2003
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vårterminen 2002 startade en sjuksköterskeutbildning i Lycksele. Syftet med denna uppsats är att undersöka om denna utbildning är samhällsekonomiskt lönsam. Detta görs ur två perspektiv, ett samhällsekonomiskt och ett regionalekonomiskt. Utgångspunkten för den regionalekonomiska analysen är kommunalförbundet Partnerskap inlandsregion. Lönsamheten för utbildningen beräknas med hjälp av kostnads- och intäktsanalys (CBA). Utifrån de antaganden som görs i uppsatsen är den studerade utbildningen regionalekonomiskt lönsam redan första gången den ges. För samhällsekonomisk lönsamhet krävs att utbildningen ges minst fyra gånger. Ges utbildningen de sex gånger som krävs för att täcka behovet av sjuksköterskor i regionen är lönsamheten ungefär tio gånger större för kommunalförbundets region än för samhället i helhet. Resultatet är dock känsligt för ändringar av de antaganden som gjorts. För båda perspektiven är val av diskonteringsränta avgörande för resultatet. Den regionalekonomiska lönsamheten påverkas också av hur stor andel av studenterna som väljer att stanna kvar i regionen.
|
|
| 18. |
- Holmström, Marcus, 1983-
(författare)
-
Sverige, strukturfonderna och sammanhållningspolitiken inom EU : En paneldatastudie för 1991-2006 tillämpad på de svenska länen
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här uppsatsen studeras inkomstutvecklingen i svenska län, dels ur ett konvergensperspektiv och dels ur ett tillväxtteoretiskt perspektiv. Studiens huvudsakliga syften är att studera huruvida de relativt sett fattigare länen har närmat sig de relativt rikare länen i inkomst per capita under perioden 1991-2006 och huruvida de regionalpolitiska stödmedel som de svenska länen har tilldelats från EU: s strukturfonder har gett upphov till tillväxt i inkomst per capita under perioderna 1995-1999 och 2000-2006. Tillsammans med andra tillväxtförklarande variabler såsom humankapitalackumulation och sysselsättningsutveckling skapas två paneldataset, från vilka fyra modellspecifikationer skattas med hjälp av linjär regressionsanalys. Resultatet från konvergensskattningen ger stöd för obetingad inkomstdivergens på 1,2 procent, vilket innebär att för en procents högre initial inkomstnivå har tillväxten varit i genomsnitt 1,2 procent högre. Resultatet antyder således att inkomstskillnaderna mellan de svenska länen har ökat under den studerade 16-årsperioden. Vad gäller de strukturfondsmedel som EU har tilldelat de svenska länen antyder resultaten att de inte har haft någon positiv signifikant effekt på inkomsttillväxten under de två programperioder som de har tillfallit Sverige. Tvärtom pekar resultaten på att strukturfonderna har motverkat sitt syfte i Sverige, då koefficienten för variabeln i fråga uppvisar negativt tecken. Emellertid visar sig EU-inträdet år 1995, andelen av länens befolkning med högre utbildning och tillväxten i länens sysselsättningsgrad samtliga ha positiva, signifikanta effekter på inkomsttillväxten, varför de viktigaste slutsatserna av studien är att strukturfonderna hädanefter bör investeras i utbildnings- och sysselsättningsfrämjande projekt.
|
|
| 19. |
- Hudson, Christine, 1950-
(författare)
-
Regionala partnerskap - ett hot mot eller ett förverkligande av demokrati?
- 2001
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Papperet fokuserar på de nya regionala partnerskap som har införts i samband med de regionala tillväxtavtalen och vilka möjligheter dessa har att stärka eller försvaga demokrati. Partnerskap är en ny formför det politiska arbetet på regional nivå somuppmuntras av både staten och EU. I partnerskap skall aktörer från olika sektorer, särskilt näringslivet, ingå. Det övergripande målet är att genom att utveckla en helhetssyn och en bättre tvärsektoriell samverkan mellan olika aktörer åstadkomma en hållbar ekonomisk tillväxt. Partnerskap kan ses som en del i utvecklingen av en ny regionalpolitik där fokus har förskjutits från traditionellt industristöd till en ökad betoning av att varje region bör bygga sin utveckling på just sina egna förutsättningar. Detta skall stimulera utvecklingen av aktiva regioner som kännetecknas av inklusivitet, nätverk, samverkan och dialog mellan olika regionala intressen (stakeholders). Strategin är nära kopplad till framväxten av en mer holistisk regional diskurs, som innehåller en mer sammanhållen syn på samhällsbyggande och samhällsutveckling där hälsa, kultur, utbildning, miljö samt omsorg om barn och äldre ingår i ett interaktivt skapande av välfärd och tillväxt. Den preliminära slutsats somman kan dra från vår inledande undersökning är att det finns en potential för att regionala partnerskap, som en del av en bredare mer holistisk regional diskurs, skall kunna bidra till en utveckling av den regionala och lokala demokratin. Men om den mer exkluderande diskursen dominerar och regionala partnerskap blir ett elitprojekt finns det risk att demokratin i stället försämras.
|
|
| 20. |
- Hugoson, Rolf, 1965-
(författare)
-
Lars Widdings Umeå : Den lokala identitetens dynamik
- 2009
-
Ingår i: Historier. - Göteborg : Institutionen för historiska studier, Göteborgs universitet. - 9789188614735 ; , s. 137-146
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
