| 31. |
|
|
| 32. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
54 forskare: Inte alla klarar höjd pensions-ålder
- 2017
-
Ingår i: Svenska Dagbladet, Stockholm. - 1101-2412.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet, så att fler klarar att arbeta i högre ålder. Att enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern är inte långsiktigt hållbart, skriver 54 forskare.DEBATT | PENSIONForskning visar att cirka var fjärde har en diagnos eller skada orsakad av sitt arbete. Detta gör arbetsorsakad sjukdom och skada till ett betydelsefullt folkhälsoproblem. Att då enbart genom ekonomiska åtgärder höja pensionsåldern för samtliga (yrkes)grupper utifrån deras kronologiska ålder är inte långsiktigt hållbart när individers biologiska ålder är så olika bland annat till följd av arbetslivet. Detta är en demokratifråga. Forskning om äldre i arbetslivet och hållbart arbete visar att man då främst flyttar individer från pensionssystemet till sjukförsäkringssystemet och ökar klyftorna i samhället.Debatt Det här är en argumenterande text med syfte att påverka. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.Vi är 54 forskare som nu gemensamt har skrivit denna debattartikel. Anledningen är att vi är oroade över att cirka var fjärde blir sjuk av sitt arbete samtidigt som man i det förslag som ligger om att senarelägga ålderspensionen i princip utgår ifrån att arbetskraftsdeltagande enbart styrs av ekonomin. Vi vill trycka på betydelsen av åtgärder i arbetslivet för att komma tillrätta med ohälsan, det vill säga inte enbart ekonomiska restriktioner som tvingar folk som inte kan, vill och orkar att stanna kvar i arbetslivet till en högre kronologisk ålder.Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att förtjäna möjligheter till pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån antalet år sedan en person föddes, då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Den svenska sjukförsäkringsreformen 2008 avsåg att få tillbaka människor i arbete. Men studien fann att den faktiskt bidrog till att fler gick i tidig ålderspension av dem som var i åldern 55–64 år. Ökningen var störst bland korttidsutbildade. Mer än 5 procent fler gick i tidig ålderspension då det blev svårare att få sjukpenning och sjukersättning. Vi kan notera att det är vanligare att manliga chefer tar ut tidig ålderspension, jämfört med kvinnliga maskinskötare inom tillverkningsindustrin. I vissa yrken är det dessutom vanligare att människor, trots pension, både orkar och faktiskt ges möjlighet att arbeta vidare om de har en specialkompetens som efterfrågas. Om vi endast kombinerar ekonomiska morötter med piskor finns en stor risk att vi ökar klyftan mellan grupper som både kan och vill fortsätta att yrkesarbeta och personer som av olika skäl inte längre kan eller orkar.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas och våra attityder som är kopplade till ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.”Morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi.Forskning visar att pedagogik som bygger på ”morötter” oftast är betydligt bättre än ”piskor” för att nå framgångsrika och långsiktiga mål. ”Morötter” i samhället, för organisationer, företag och individer är därför viktiga för god arbetshälsa och fortsatt produktivitet och kan bidra till ett längre arbetsliv även för grupper som tidigare inte ens klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. Genom forskning inom området har bland annat swage-modellen utarbetats. Detta är ett verktyg som visar på komplexiteten i ett hållbart arbetsliv och tillsammans med systematiskt arbetsmiljöarbete, handlingsplaner och åtgärder syftar till ett mer hållbart arbetsliv. Morötter är enligt forskningen i detta sammanhang åtgärder för en god fysisk och mental arbetsmiljö, avpassad arbetsbelastning, stödjande teknik, att man kan anpassa arbetstakten, alternativa arbetstidsmodeller vid behov. Det är viktigt att man känner sig trygg och förväntas och tillåts vara delaktig, att man blir sedd av chefen och arbetskamraterna. Att de egna arbetsuppgifterna upplevs som meningsfulla och behövda av andra skapar självförverkligande och tillfredsställelse i arbetet. Att man känner att ens arbetsuppgifter och man själv är viktig för organisationen och företaget. Att man trots högre ålder inkluderas i olika nysatsningar och får tillgång till kompetensutveckling och inte blir åsidosatt eller åldersdiskriminerad. Utvärderingar visar att de äldre medarbetarna som fick några av dessa anpassningar och möjligheter var mer effektiva, utvilade, stimulerade när de var på arbetet samtidigt som sjukfrånvaron minskade. Vilket i sin tur bidrar till ett längre arbetsliv för grupper som tidigare inte klarat av att arbeta fram till pensionsåldern. I organisationer som bygger på en deltagar- och lärandekultur rustas de anställda för att klara omställningar, nya arbetsuppgifter och vid behov även yrkesbyten.Med en åldrande befolkning där allt fler lever allt längre behöver vi arbeta till en högre ålder i framtiden för att pensionssystemet ska hålla. Men ”morötter” är viktigare för en god arbetshälsa och hög produktivitet än en piska i form av oron för en dålig ekonomi. Det kräver också att vi ändrar våra attityder och förhållningssätt till äldre på arbetsmarknaden, vilket vi bäst gör genom att organisationer och företag får incitament till och erbjuder mer individanpassade arbetsvillkor, särskilt för personer i högre ålder. Låt oss därför använda den framtagna kunskapen i praktiken för att göra arbetslivet friskt och hållbart för alla åldrar.
|
|
| 33. |
- Nilsson, Kerstin, et al.
(författare)
-
Vi är oroade över senare ålderspension
- 2017
-
Ingår i: Dagens Samhälle. - 1652-6511.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Var fjärde person blir i dag sjuk till följd av sitt arbete. Att höja pensionsåldern för alla yrkesgrupper, utan konkreta åtgärder för att minska ohälsan, är därför problematiskt och mycket oroande. Det är, enligt forskarna, inte långsiktigt samhällsekonomiskt lönsamt att utan andra åtgärder höja pensionsåldern för alla. Vi – 54 forskare – är mycket oroade över konsekvenserna av att, som föreslagits, senarelägga ålderspensionen.Förslaget utgår i princip från arbetskraftsdeltagande i princip enbart styrs av ekonomin, medan forskningen visar att det bara är en av flera faktorer som styr hur länge och hur mycket människor väljer att arbeta.Det här sättet att lösa problemet med en åldrande befolkning och ett sviktande pensionssystem är inte samhällsekonomiskt lönsamt på lång sikt, utan riskerar bara att flytta runt folk mellan olika ersättningssystem. Pensionssystemet bygger på att vi ska arbeta en viss del av våra liv för att tjäna in vår pension. Vi bör dock inte enbart utgå ifrån ålder eller antalet år sedan en person föddes då korttidsutbildade generellt träder in på arbetsmarknaden tidigare än långtidsutbildade. De med kortare utbildningstid har alltså varit en del av arbetskraften från en yngre ålder. Människor med kortare utbildning har också oftare ett arbete som innebär påfrestningar som kan inverka negativt på hälsotillståndet och som till och med kan påskynda det biologiska åldrandet. Dessutom lever korttidsutbildade generellt sett inte lika länge som långtidsutbildade, vilket delvis även avspeglar skilda livs- och arbetsvillkor.Ta nytta av den forskning som vi har tagit fram. Ekonomin är självklart viktigt för att vi ska vilja arbeta, men den är som sagt enbart en av flera faktorer med betydelse vårt arbetsliv.Hälsotillståndet, både det fysiska och det mentala, har en avgörande betydelse för hur länge och hur mycket vi orkar arbeta. Ett fysiskt och mentalt belastande arbete är en stark riskfaktor för en nedsatt hälsa i slutet av arbetslivet. Arbetstid, arbetstakt och möjlighet till återhämtning spelar en allt större roll ju äldre vi blir. Andra aspekter är arbetsinnehåll, hur meningsfulla och stimulerande arbetsuppgifterna är, balansen mellan arbete och familjesituation och fritidsaktiviteter. Organisationskultur, ledarskapet, stöd i arbetet och kompetens har stor betydelse för om vi ska kunna och vilja arbeta till en högre ålder. Vi måste ta större hänsyn till olika förutsättningar och varierande funktionsförmåga och utifrån detta anpassa de åtgärder som gör att arbetslivet blir möjligt och hållbart för allt fler även i högre ålder.Ett hållbart och acceptabelt pensionssystem måste därför utformas utifrån personliga förutsättningar och förhållanden i arbetslivet. Ett hållbart arbetsliv för allt fler i vår åldrande befolkning fordrar att vi samtidigt beaktar faktorer som relaterar till biologisk/kroppslig ålder, mental/kognitiv ålder samt social ålder/livsloppsfas samt de attityder som är kopplade till ålder.
|
|
| 34. |
- Sandin, Christer, et al.
(författare)
-
Properties of the three-dimensional structure in the central region of the supernova remnant SNR 0540−69.3
- 2013
-
Ingår i: Monthly notices of the Royal Astronomical Society. - : Oxford University Press (OUP). - 0035-8711 .- 1365-2966. ; 432:4, s. 2854-2868
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- We present and discuss new visual wavelength-range observations of the inner regions of the supernova remnant SNR 0540−69.3 that is located in the Large Magellanic Cloud (LMC). These observations provide us with more spatial and spectral information than were previously available for this object. We use these data to create a detailed three-dimensional model of the remnant, assuming linear expansion of the ejecta. With the observations and the model, we study the general three-dimensional structure of the remnant, and the influence of an active region in the remnant – a ‘blob’ – that we address in previous papers. We used the fibre-fed integral-field Visual Multi-Object Spectrograph at the Very Large Telescope of the European Southern Observatory. The observations provide us with three-dimensional data in [O iii] λ5007 and [S ii] λλ6717, 6731 at a 0.33 arcsec × 0.33 arcsec spatial sampling and a velocity resolution of about 35 km s− 1. We decomposed the two, partially overlapping, sulphur lines and used them to calculate electron densities across the remnant at a high signal-to-noise ratio. In our study, we recover results of previous studies, but we are more importantly able to obtain more detailed information than before. Our analysis reveals a structure that stretches from the position of the ‘blob’, and into the plane of the sky at a position angle of PA ≃ 60°. Assuming a remnant age of 1000 yr and the usual LMC distance, the structure has an inclination angle of about 65° to the line of sight. The position angle is close to the symmetry axis with present and past activity in the visual and the X-ray wavelength ranges. We speculate that the pulsar is positioned along this activity axis, where it has a velocity along the line of sight of a few hundred km s− 1. The ‘blob’ is most likely a region of shock activity, as it is mainly bright in [S ii]; future observations of [O ii] λλ3726, 3729 would be useful to test whether the S/O abundance ratio is higher than average for that location in the remnant. The striking resemblance in X-rays between the pulsar wind nebula (PWN) of SNR 0540−69.3 and the Crab, in combination with our findings in this paper, suggests that the symmetry axis is part of a torus in the PWN. This is in agreement with the original suggestion by Gotthelf & Wang.
|
|
| 35. |
- Shibanov, Yu. A., et al.
(författare)
-
Optical identification of the 3C 58 pulsar wind nebula
- 2008
-
Ingår i: Astronomy and Astrophysics. - : EDP Sciences. - 0004-6361 .- 1432-0746. ; 486:1, s. 273-282
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Context: The Crab-like supernova remnant 3C 58 contains the young pulsar PSR J0295+6449, which powers a radio plerion and a compact torus-like pulsar wind nebula visible in X-rays. Aims: We have performed deep optical imaging of the 3C 58 field to detect the optical counterpart of the pulsar and its wind nebula. Methods: The imaging was carried out with the Nordic Optical Telescope. We also analyzed the archival images of the field obtained with the Chandra/ACIS-S and HRC-S in X-rays and with the Spitzer/IRAC in the mid-infrared. Results: We detect a faint extended elliptical optical object with B=24.06 m ± 0.08 and V=23.11 m ± 0.04, whose center and peak brightness position are consistent at the sub-arcsecond level with the position of the pulsar. The morphology of the object and the orientation of its major axis are in excellent agreement with the torus region of the pulsar wind nebula seen almost edge on in the X-rays, although its extension is only about a half of what is in X-rays. This suggests that in the optical we see only the brightest central part of the torus nebula with the pulsar. The position and morphology of the object are also practically identical to the counterpart of the torus region recently detected in the mid-infrared bands. We do not resolve any point-like source within the nebula that could be identified with the pulsar and estimate that the contribution of the pulsar to the observed optical flux is ⪉10%. Using the archival Chandra/ACIS-S data we analyzed the spectrum of the pulsar+nebula X-ray emission extracted from the spatial region constrained by the optical/infrared source position and extent and find that a single absorbed power law provides an acceptable spectral fit. Combining this fit with the optical and infrared fluxes of the detected candidate torus nebula counterpart, we compile a tentative multi-wavelength spectrum of the central part of the pulsar nebula. Within the uncertainties of the interstellar extinction towards 3C 58, it is reminiscent of either the Crab or PSR B0540-69 pulsar wind nebula spectra. Conclusions: The position, morphology, and spectral properties of the detected source strongly suggest that it is the optical/mid-infrared counterpart of the 3C 58 pulsar + its wind nebula system. This makes 3C 58 the third member, together with the Crab and PSR B0540-69, of such a system as identified in the optical and mid-infrared.
|
|
| 36. |
- Stanishev, Vallery, et al.
(författare)
-
SN 2003du: 480 days in the life of a normal type Ia supernova
- 2007
-
Ingår i: Astronomy and Astrophysics. - : EDP Sciences. - 0004-6361 .- 1432-0746. ; 469:2, s. 645-661
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Aims.We present a study of the optical and near-infrared (NIR) properties of the Type Ia Supernova (SN Ia) 2003du.Methods: An extensive set of optical and NIR photometry and low-resolution long-slit spectra was obtained using a number of facilities. The observations started 13 days before B-band maximum light and continued for 480 days with exceptionally good time sampling. The optical photometry was calibrated through the S-correction technique.Results: The {UBVRIJHK} light curves and the color indices of SN 2003du closely resemble those of normal SNe Ia. SN 2003du reached a B-band maximum of 13.49 ± 0.02 mag on JD2 452 766.38 ± 0.5. We derive a B-band stretch parameter of 0.988 ±0.003, which corresponds to Δ m15=1.02 ±0.05, indicative of a SN Ia of standard luminosity. The reddening in the host galaxy was estimated by three methods, and was consistently found to be negligible. Using an updated calibration of the V and {JHK} absolute magnitudes of SNe Ia, we find a distance modulus μ=32.79±0.15 mag to the host galaxy, UGC 9391. We measure a peak {uvoir} bolometric luminosity of 1.35(±0.20)×1043 erg s-1 and Arnett's rule implies that M56Ni≃0.68 ±0.14 Mȯ of 56Ni was synthesized during the explosion. Modeling of the {uvoir} bolometric light curve also indicates M56Ni in the range 0.6-0.8 Mȯ. The spectral evolution of SN 2003du at both optical and NIR wavelengths also closely resembles normal SNe Ia. In particular, the Si II ratio at maximum R(Si II) = 0.22 ±0.02 and the time evolution of the blueshift velocities of the absorption line minima are typical. The pre-maximum spectra of SN 2003du showed conspicuous high-velocity features in the Ca II H&K doublet and infrared triplet, and possibly in Si II λ6355, lines. We compare the time evolution of the profiles of these lines with other well-observed SNe Ia and we suggest that the peculiar pre-maximum evolution of Si II λ6355 line in many SNe Ia is due to the presence of two blended absorption components.
|
|
| 37. |
- Zhu, Jiazheng, et al.
(författare)
-
SN 2017egm : A Helium-rich Superluminous Supernova with Multiple Bumps in the Light Curves
- 2023
-
Ingår i: Astrophysical Journal. - 0004-637X .- 1538-4357. ; 949:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- When discovered, SN 2017egm was the closest (redshift z = 0.03) hydrogen-poor superluminous supernova (SLSN-I) and a rare case that exploded in a massive and metal-rich galaxy. Thus, it has since been extensively observed and studied. We report spectroscopic data showing strong emission at around He i lambda 10830 and four He i absorption lines in the optical. Consequently, we classify SN 2017egm as a member of an emerging population of helium-rich SLSNe-I (i.e., SLSNe-Ib). We also present our late-time photometric observations. By combining them with archival data, we analyze high-cadence ultraviolet, optical, and near-infrared light curves spanning from early pre-peak (similar to-20 days) to late phases (similar to+300 days). We obtain its most complete bolometric light curve, in which multiple bumps are identified. None of the previously proposed models can satisfactorily explain all main light-curve features, while multiple interactions between the ejecta and circumstellar material (CSM) may explain the undulating features. The prominent infrared excess with a blackbody luminosity of 10(7)-10(8) L (circle dot) detected in SN 2017egm could originate from the emission of either an echo of a pre-existing dust shell or newly formed dust, offering an additional piece of evidence supporting the ejecta-CSM interaction model. Moreover, our analysis of deep Chandra observations yields the tightest-ever constraint on the X-ray emission of an SLSN-I, amounting to an X-ray-to-optical luminosity ratio less than or similar to 10(-3) at late phases (similar to 100-200 days), which could help explore its close environment and central engine.
|
|
| 38. |
- Abellán, F. J., et al.
(författare)
-
Very Deep inside the SN 1987A Core Ejecta : Molecular Structures Seen in 3D
- 2017
-
Ingår i: Astrophysical Journal Letters. - : Institute of Physics Publishing. - 2041-8205 .- 2041-8213. ; 842:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Most massive stars end their lives in core-collapse supernova explosions and enrich the interstellar medium with explosively nucleosynthesized elements. Following core collapse, the explosion is subject to instabilities as the shock propagates outward through the progenitor star. Observations of the composition and structure of the innermost regions of a core-collapse supernova provide a direct probe of the instabilities and nucleosynthetic products. SN 1987A in the Large Magellanic Cloud is one of very few supernovae for which the inner ejecta can be spatially resolved but are not yet strongly affected by interaction with the surroundings. Our observations of SN 1987A with the Atacama Large Millimeter/submillimeter Array are of the highest resolution to date and reveal the detailed morphology of cold molecular gas in the innermost regions of the remnant. The 3D distributions of carbon and silicon monoxide (CO and SiO) emission differ, but both have a central deficit, or torus-like distribution, possibly a result of radioactive heating during the first weeks ("nickel heating"). The size scales of the clumpy distribution are compared quantitatively to models, demonstrating how progenitor and explosion physics can be constrained.
|
|
| 39. |
- Alwall Svennefelt, Catharina, et al.
(författare)
-
Barn och ungdomars säkra arbete (BUSA) : råd för medverkan i arbetet på häst-, gris- och mjölkgården
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lantbruket är på många sätt unikt - inte minst då det inte bara är en arbetsplats utan även hem- och uppväxtmiljö för barn och ungdomar. Barn och ungdomar på landsbygden börjar hjälpa till i lantbruksarbetet från tidig ålder. Föreliggande projekt avsåg att utarbeta råd och riktlinjer för barn och ungdomars medverkan i lantbruksarbete. Dessa råd skulle anpassas till gällande svensk arbetsmiljölagstiftning och baseras på lämpliga arbetsuppgifter i relation till barn och ungdomars ålder, fysiska och psykiska mognad osv. En referensgrupp inrättades och ett internationellt samarbete etablerades med the National Children’s Center for Rural and Agricultural Health and Safety i USA som utvecklat rekommendationer för barns medverkan i lantbruksarbete. Projektet inleddes med en enkätundersökning gällande barns medverkan i lantbruksarbete och eventuella olycksfallsrisker. Studien visade att av de familjer som hade barn i åldrarna 7–18 var det nära 87 % av dessa där barnen deltog i lantbruksarbetet. Resultaten från enkätstudien redovisades och diskuterades i referensgruppen och med enkäten som underlag togs beslut om att utarbeta rekommendationer för barn & ungdomar med tyngdpunkt på gårdar med djurproduktion. Barn och ungdomars säkra arbete (BUSA) är det gemensamma koncept som rekommendationerna följer och i denna skrift förmedlas råd till lantbrukarfamiljerna gällande barn och ungdomars medverkan i arbetet på hästgården, grisgården och mjölkgården. Materialet är avsett att vara till inspirerande underlag för diskussioner och beslut om, hur och när barn och ungdomar ska medverka i gårdens sysslor med djurskötsel
|
|
| 40. |
- Alwall Svennefelt, Catharina, et al.
(författare)
-
Evaluating The Swedish Approach to Motivating Improved Work Safety Conditions on Farms: Insights from Fear Appeals and the Extended Parallel Processing Model
- 2018
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 23, s. 355-373
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Farm work safety intervention programs based on educating and informing have been criticized for not demonstrably improving work safety. We argue that these criticisms are misplaced and that the problem with educating and informing lies not necessarily in the tool, but rather in its implementation. We arrive at this conclusion by systematically investigating eight of the largest farm work safety interventions in Sweden. In particular, we describe how they use fear and other emotional appeals in their communications in an attempt to motivate improved work safety. We then analyze their implementation using the extended parallel processing model (EPPM). We show that, although threat of injury and death is used in the majority of these interventions to motivate individuals, the threat is inconsistent with the behaviors targeted. Other shortcomings and implications for implementing wide-scale farm work safety interventions are discussed.
|
|
