| 11. |
- Ahlgren-Moritz, Charlotte, et al.
(författare)
-
Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [1] : Metoder och strategier
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.
|
|
| 12. |
- Ahlgren-Moritz, Charlotte, et al.
(författare)
-
Vägen till samverkanssäkrad utbildning. [2] : Möjligheter och utmaningar
- 2016
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Universitet och högskolor bidrar till samhällsutvecklingen genom att forskningsbaserad kunskap tillämpas av olika aktörer i samhället. För att möta dagens och morgondagens samhällsutmaningar utgör således kunskapsutbyte och samverkan mellan lärosäten och samhället en värdefull möjlighet. Att ha starka relationer med samhällets aktörer identifieras också som viktigt i utvecklingen av ett internationellt starkt lärosäte.Samverkan i högre utbildning främjar samhällets förändringsförmåga och stärker utbildningens kvalitet, men samverkan förbereder också studenterna för ett livslångt lärande och underlättar övergången mellan utbildning och arbetsliv. Ett lärosäte i nära samverkan med aktörer i samhället är ett relevant lärosäte, det vill säga ett lärosäte som är till nytta för sin omvärld och för sina medarbetare och studenter.Ett grundläggande problem vad gäller möjligheterna att integrera samverkan i akademisk utbildning står att finna i statens fördelning av medel till lärosätena. De statliga medlen utgår nämligen i två separata anslag, ett vardera för de båda huvuduppdragen utbildning och forskning. Samverkan kan sägas ingå i bägge uppdragen. Till skillnad från forskningssamverkan finns det för utbildningssamverkan ingen särskild uppföljning och inte heller några ekonomiska incitament. Utvärdering av forskning och utbildning bör således breddas så att kvalitetsstärkande samverkansinslag också inkluderas i resursfördelningsprinciperna. Statens bristande strukturer för fördelning och uppföljning återspeglas i hur lärosätena fördelar resurser till och följer upp samverkan: lärare ges sällan resurser (i form av särskild tid) för att på ett pedagogiskt genomtänkt sätt kunna inkludera samverkansinslag i undervisningen; samverkan är sällan meriterande eller lönegrundande; och den utbildningssamverkan som bedrivs följs sällan upp – varken på institutions-, fakultets- eller lärosätesnivå. Samma sak kan sägas gälla på nationell nivå – det samverkande lärosätet erhåller inga extra anslag och det bestraffas ej heller för försummelse av detsamma. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen innebär att samverkan bör ingå i de pedagogiska modeller som lärare använder för att leda studenternas kunskapsutveckling mot de mål som finns angivna i kurs- och utbildningsplaner. Det betyder också att arbetet med samverkan bör inkluderas i processer för styrning, planering och uppföljning av utbildning och undervisning på såväl kurs- och programnivå som på institutions-, fakultets- och lärosätesnivå. Att göra samverkan till en integrerad del av utbildningen är att sträva mot att externa aktörer ska bli en självklar del i den dagliga verksamheten – för studenter såväl som för medarbetare och för de organisationer man samverkar med. För att svenska lärosäten ska ges en realistisk möjlighet att göra samverkan till en integrerad del av utbildningsverksamheten krävs det framför allt följande:att politiker och departement utformar ett fördelningssystem där framgångsrika samverkansinsatser inom utbildningen leder till en förstärkning av resursbasen på lärosätena;att lärosätesledningar tar tydlig ställning för samverkansfrågan i sina strategiska styrdokument och att samverkan införs i lärosätenas kvalitetssäkringssystem för utbildning, samt att lärosätena inför system för att styra och följa upp samverkan i utbildningen på lärosätesövergripande nivå;att ledningen för fakulteter, institutioner eller motsvarande omsätter lärosätets strategiska åtaganden i handlingsplaner och lokala styrdokument samt utformar system för dokumentation, styrning och uppföljning av samverkan i utbildningsprogram;att lärare samt kurs- och programansvariga inför samverkan i utbildningens styrande dokument (t.ex. kurs- och utbildningsplaner) samt i den ordinarie undervisningsverksamheten.Dessutom bör lärosätena – både gemensamt men också vart och ett för sig – införa system och karriärvägar där medarbetares insatser i det vardagliga samverkansarbetet uppmärksammas och belönas.Mot bakgrund av detta kan man konstatera att det är angeläget att lärosätenas strategiska arbete avseende utveckling och uppföljning av samverkan i utbildningen vidareutvecklas. Men, med vilka verktyg, var i verksamheten och på vilka sätt?I följande skrift samlas erfarenheter och goda exempel gjorda inom ramen för ett flerårigt lärosätesövergripande samarbetsprojekt, Samverkanssäkrade utbildningsprogram, där utgångspunkten har varit att identifiera strategier och metoder för att integrera samverkan i utbildningsprogram. Målet har varit att undersöka och beskriva hur samverkan kan vara ett medel som bidrar till att stärka utbildningens kvalitet och relevans, samt ge förslag på hur vägen till samverkanssäkrad utbildning kan se ut.Den centrala slutsatsen är att samverkan, när den är en integrerad del av utbildningen, bidrar till kvalitet och säkerställer att utbildningen blir till nytta för samhället. Det finns också andra vinster med att bedriva ett systematiskt samverkansarbete, till exempel att det leder till pedagogisk utveckling för undervisande personal, att det ökar förutsättningarna för ett utmaningsbaserat lärande med studenten i centrum, att det underlättar övergången från studier till arbetsliv, och att det möjliggör fördjupade relationer med den värld lärosätet finns i. Resan mot samverkanssäkrad utbildning är, med andra ord, mödan väl värd.
|
|
| 13. |
- Ahlqvist, Cecilia, et al.
(författare)
-
Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892-1914 / I vansinnets gränsland : En studie av de normativa gränsdragningarna vid Vadstenacentralhospital 1849–1858
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att fostra och forma en kommande generation svenskar : Folkskolans Barntidning 1892–1914 Av Cecilia AhlqvistRunt sekelskiftet 1900 synliggjordes den privata sfären mer och ett större intresse för att inplantera hemidealen i samhället märktes. Diskussioner fördes om barns uppfostran samt omhändertagande och särskiljande av barn som inte följde gängse normer. Det fanns redan färdiga ideal om hur ett gott barn skulle formas. Likaså fanns idéer om hur föräldrarna skulle agera för att ge barnet de bästa förutsättningarna. Genom hjälpinsatser, råd och anvisningar från bl.a. läkare och pedagoger skulle ett gott samhälle skapas.Jag vill studera om dessa tidstypiska idéer uttrycks i Folkskolans barntidning och i så fall på vilket sätt. Kan det vara så att tidningen var något mer än ”god nöjesläsning”? Vad hade redaktionen för åsikter och föreställningar? Vad ville man egentligen uppnå med sitt material? För att se ifall tidningen var ett verktyg i uppfostringsprocessen har jag formulerat följande frågeställningar;Hur skilde tidningen på skötsamma och ouppfostrade barn?Hur skulle barnen uppfostras till hälsa och hygien?På vilket sätt handlade förnuftiga vuxna?Hur användes historien som normerande?Min förväntning är att dessa frågor kan täcka området som rör just uppfostran. De kommer att ge en bild av hur tidningen tyckte att barn var och hur de borde vara. Vilka egenskaper framhävs och vad bör inte komma fram? De råd som ges angående hälsa och hygien anser jag kunna visa hur man ville kontrollera hela barnet och dess tillvaro. Att jag väljer att föra över fokus på vuxna i de sista frågeställningarna beror på att jag vill se ifall en uttalad barntidning även kunde ha åsikter om hur en god vuxen var. Troligt är att de inte ville att de idéer de förespråkade motverkades av okunniga föräldrar. Det visar även hur barnen reagerade på den normerande vuxne. Jag tror att dessa frågeställningar kommer att vara tillräckliga för att nå tidningens syfte och mål.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Alasuutari, Maarit, et al.
(författare)
-
Assessment and Documentation in Early Childhood Education
- 2014. - 1
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Documentation in early childhood education is typically seen as a means to enhance the quality of care and education, and as a way to take account of the child’s view.Assessment and Documentation in Early Childhood Education considers the increasing trend towards systematic child documentation especially in early childhood institutions. The authors present ways in which assessment and evaluation is done sometimes explicitly but more often implicitly in these practices, and explore its means, aims, forms, and functions. They also examine the rationalities of child documentation from the perspective of professional practice and professionalism and suggest that documentation and assessment practices can weaken and constrain but also empower and strengthen teachers, children and parents. Topics explored include:Different forms of documentation and assessmentDocumentation and listening to the childrenDilemmas of assessment and documentationParticipation by childrenInvolvement of parentsThis timely bookwill be appealing for those studying in the field of early childhood education, teacher education, special education, general education, social work, counselling, psychology, sociology, childhood studies, and family studies.
|
|
| 16. |
- Alexandersson, Claes, et al.
(författare)
-
Vuxen att lära?
- 1984
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En analys och diskussion kring främst frågor om undervisning, inte minst föreställningen om att vuxna skall undervisas med utgångspunkt av deras erfarenheter.
|
|
| 17. |
- Alfredsson Ågren, Kristin, PhD Student, lecturer, 1971-
(författare)
-
Internet och delaktighet : Hur unga med intellektuell funktionsnedsättning använder internet
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad handlar boken om?Den här boken är en lättläst version och handlar om hur unga med IF i Sverige använder internet. IF betyder intellektuell funktionsnedsättning eller utvecklingsstörning. Kunskapen i boken kommer från forskning. Jag som har forskat heter Kristin Alfredsson Ågren. Jag har också haft två handledare som har hjälpt mig med forskningen.Sammanfattning: Unga med IF använder internet ganska mycket Vår forskning visar att unga med IF använder internet ganska mycket. Men andra ungdomar använder internet mer. Många unga med IF spelar spel på internet. De använder oftast mobil eller surfplatta. Föräldrar till unga med IF är inte så oroliga för att det kan finnas risker med internet.Många behöver mer stöd för att delta på internetMånga unga med IF tycker ändå det är svårt att till exempel använda dator. De kan också ha svårt att hitta information på internet. De flesta unga med IF behöver stöd för att använda internet. Ungdomar, föräldrar och personal kan tillsammans skapa nya stöd som gör det enklare att använda internet. Internet måste bli mer tillgängligt och information måste bli enklare att förstå. Då kan ungdomar med IF bli mer delaktiga i samhället.
|
|
| 18. |
- Alm, Björn, 1955-
(författare)
-
Introduktion till etnografiskt fältarbete
- 2019
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett etnografiskt fältarbete handlar om möten. Möten med nya människor, nya sammanhang och nya insikter. Det kan vara både spännande och krävande, och för att lyckas behövs noggrann planering och genomtänkta metoder. Med utgångspunkt i personliga erfarenheter diskuterar författaren allt från praktiskt upplägg för studien och etiska perspektiv till analysarbetet och konkreta skrivråd.Boken är organiserad i fem kapitel som beskriver hela forskningsprocessen – före, under och efter fältarbetet:Planering, handlar till stor del om hur ett fältarbete kan struktureras i tid och plats.I fält, tar upp det etnografiska fältarbetets två vanligaste metoder: observation och intervju.Andra metoder, är en genomgång av några andra metoder, t.ex. enkäter, skuggning, fokusgrupper, dagböcker med mera.Det analytiska stadiet, beskriver hur etnografiska fältdata kan analyseras utifrån grundad teori.Vid skrivbordet, ger förslag på två modeller som kan användas när resultaten från det etnografiska fältarbetet ska sammanställas. Här berörs även referenssystem m.m.
|
|
| 19. |
- Almén, Edgar, 1943-, et al.
(författare)
-
Att undervisa om religion, livsfrågor och etik i skolan
- 1994
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att undervisa om religion, etik och livsfrågor hör till skolans svåraste uppgifter. Den här antologin är ett bidrag till utvecklingen av ett professionellt lärarkunnande i frågor som gäller skolans undervisning på livsåskådningsområdet. Texterna har skrivits särskilt för lärarutbildningen. Författarna är erfarna pedagoger verksamma inom lärarutbildningen
|
|
| 20. |
|
|
