| 571. |
|
|
| 572. |
- Ivarsson Westerberg, Anders, 1966-
(författare)
-
Papperspolisen : den ökande administrationen i moderna organisationer
- 2004
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avhandlingen handlar om den ökande administrationen i moderna organisationer. Det är ett fenomen som uppmärksammats inom flera områden på senare tid, bl.a. inom skolan, sjukvården och polisen. De flesta menar att administration är något negativt, men att en viss del måste finnas för att organisationer skall fungera. Det är ett nödvändigt ont, men samtidigt ett slags smörjmedel i organisationers maskineri. Ofta anses att en ökande administration leder till ineffektivitet, och att det administrativa arbetet skall minimeras för att produktionen inte skall störas. Inom den tidiga forskningen om organisationer var administration ett huvudbegrepp. I själva verket benämndes forskningsområdet för ”den administrativa vetenskapen”, och forskarna sökte teoretiska definitioner och förklaringar till administrativ förändring och tillväxt. Men trots detta har frågan försvunnit från den moderna organisationsforskningens agenda. Idag används nästan inte administration som teoretiskt begrepp och sällan som huvudbegrepp i organisationsstudier. Det saknas modern forskning om administration och det finns inte heller någon enhetlig definition av begreppet. Avhandlingens forskningsfråga handlar om vilka drivkrafter som finns till den administrativa förändringen. En allmän iakttagelse är att administrationen ökar, men utan att det finns några systematiska studier om denna ökning förutom ett antal spridda mätningar där man definierat begreppet på olika sätt och använt olika metoder. Mot bakgrund av detta lyder avhandlingens forskningsfråga: Varför ökar administrationen i moderna organisationer? Den empiriska studien är en genomgång av polisens administrativa arbete mellan 1965-2003. Anledningen till att starpunkten är 1965 är att det är då som polisen förstatligas och blir en enhetlig organisation. Sammanfattningsvis visar genomgången av den administrativa förändringen i polisen att det skett en administrativ tillväxt. Det förekommer ett ökande antal arbetsuppgifter, ett ökat antal anställda som arbetar med administration och fler organisatoriska enheter för administrativa funktioner. Sammanfattningsvis har det administrativa arbetet blivit allt mer komplext inom alla områden, följt den allmänna förvaltningspolitiska utvecklingen, omfördelats mellan personalgrupper i organisationen och i allt större utsträckning handlar om att legitimera verksamheten. Sammantaget finns det fog för att påstå att det skett en administrativ tillväxt inom polisen sedan förstatligandet. Denna tillväxt har skett på alla nivåer i organisationen, vilket innebär att administrativa arbetsuppgifter ökat för såväl poliser som civilanställda. Förklaringarna till denna tillväxt beror på att det finns en ökad kapacitet att administrera, ökade krav på att administrera och att det finns en administrationsideologi kring moderna organisationer.
|
|
| 573. |
|
|
| 574. |
|
|
| 575. |
- Ivarsson Westerberg, Anders, 1966-
(författare)
-
Varför administrerar vi så mycket?
- 2010. - 1. uppl.
-
Ingår i: Företagsekonomins frågor. - Stockholm : SNS. - 9789186203559 ; , s. 122-129
-
Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Administrativt arbete är en påtaglig realitet i alla moderna organisationer. Administrerandet upptar en stor del av mångas arbetstid. Det ska skrivas rapporter, utvärderingar och planer. Vi ska delta i budgetmöten, ha synpunkter på den nya kvalitetspolicyn eller utsättas för revisorernas granskande blickar. Det finns otaliga exempel på klagomål från olika håll från dem som arbetar i organisationer att det administrativa arbetet tycks öka och stjäl tid från de "vanliga" eller "riktiga" arbetsuppgifterna. Det finns många viktiga frågor att ställa om administration, till exempel: Ökar det administrativa arbetet, och i så fall på vilket sätt? Hur förändras det ordinarie arbetet som resultat av nya administrativa krav? Håller vi på att administrera ihjäl oss? Innebär försök att minska administrationen att den i själva verket ökar?
|
|
| 576. |
- Jacobsson, Bengt, 1954-
(författare)
-
Den svåra samordningen : Regeringen och Agenda 2030
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten handlar om Regeringskansliet och dess förmåga att hantera de krav på långsiktigt, samordnat handlande som aktualiseras av den FN-policy som går under namnet Agenda 2030.Intresset riktas mot Regeringskansliet och dess förutsättningar att bli organiserat på ett sätt som gör att den samlade expertis som finns i staten kan komma till nytta. Ambitionerna med Agenda 2030 är högt ställda, och implementeringen innebär onekligen utmaningar för den svenska staten. Genomförandet tycks förutsätta en betydande kapacitet för styrning och samordning.Finns det några särskilda egenskaper hos det svenska Regeringskansliet som är viktiga att ha i åtanke när man diskuterar förverkligandet av Agenda 2030? Eftersträvas det en kapacitet som förmår att initiera förändring, eller en som förmår att visa att förändring redan är på gång?
|
|
| 577. |
- Jacobsson, Bengt
(författare)
-
Ledarskap inom politiken
- 2009
-
Ingår i: Ledarskapsboken. - Malmö : Liber. - 9789147088751 ; , s. 58-83
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 578. |
- Johansson, Janet, 1973-
(författare)
-
“Sweat is weakness leaving the body” : A study on the self-presentational practices of sporty top managers in Sweden
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Embracing the symbolic interactionist view of the notion of self, applying dramaturgical theories of self-presentation, this study unpacks the linkage between leaders’ lifestyle behaviours (in athletic endeavours) and the formation of their sense of self as occupants of the leadership role from a self-expressive perspective. I conducted a study of a group of sporty top managers in Sweden. With interviews and observations, I anchored the research focus in verbal expressions within storytelling and in performative expressions of the top managers. Drawing on social interpretations of sport and athleticism and with a dramaturgical analytical frame, I examine how the sporty top managers interpret their athletic endeavours to express important values, beliefs and concerns to express ‘whom they want to become’ as occupants of the leadership role.The analysis shows that lifestyle behaviours in athletic endeavours serve as a new source of self-meanings with which the sporty top managers create and express wishful notions about themselves as occupants of the leadership role. By incorporating athletic values with their distinctive understanding of a ‘good leader’, the top managers seek to present themselves with an idealized image of ‘athletic leaders’. In this process, the top managers outline a role-script that is mainly characterized with self-disciplinary qualities and masculine values, they define the leadership context with athleticism in the centre, and they express an overt intent to elevate some people and exclude others in organizational processes based on athletic values in which they personally believe. Hence, the process of formation of self as ‘athletic leaders’ is not only ‘self-relevant’, but it is personally, interpersonally and socially (organizationally) meaningful. The analysis also shows that the top managers seek to give legitimacy and an elitist status to the idealized view of self by using expressive strategies to appropriate their appearances, regulate emotions and bodily senses, and mould a gendered self-image. This thesis contributes to leadership studies in several ways. First, the study expands on extant literature theorizing the linkage between lifestyle behaviours and the formation of sense of self as occupants of the leadership role from a new angle. It contends that lifestyle behaviours such as athletic endeavours have become a prime site where business leaders express creative narratives regarding an idealized view of themselves. Second, this study further advocates that the formation of sense of self of leaders is not a simple outcome of different forms of regulative discursive regime. Rather, this process involves creative self-reflexive activities that address individuals’ personally held values, their distinctive pursuits in becoming an idealized leader, relations with others, and some prevailing leadership notions that they believe to be closely associated with the nature of lifestyle behaviours in which they engage and commit. Third, this study confirms the notion that the formation of the understanding of self of leaders is not only a function of verbal expressive devices, but that it also involves individuals’ performative strategies in ‘expressive control’ (e.g. Down & Reveley, 2009; Goffman, 1959). This thesis adds to understanding this point of view through a discussion of self-presentational practices in non-work related activities. Finally and most importantly, this study suggests that the process of formation of the sense of self of business leaders is expressive of meanings on personal, interpersonal and social dimensions in its own right. That is, through creating new self-meanings in micro-level practices in lifestyle behaviours, the occupants of the leadership role define the situational characteristics (the leadership context), express intentions to enact the power feature of inclusion and exclusion of others; generate new understanding of the leadership role, and they reproduce and strengthen some prevailing leadership ideals.
|
|
| 579. |
- Karabag, Solmaz Filiz, 1972-, et al.
(författare)
-
Firm innovativeness in emerging economies : the case of fast moving innovators in the Turkish automotive and white goods industries
- 2012
-
Ingår i: R&D Management Conference 2012. - 9780955936746 ; , s. 128-129
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- A long-standing research tradition has studied processes of late industrialization, with China as the most recent and publicized case. A strong trend among late industrializers is to move rapidly from manufacturing, to product design and to creation of indigenous R&D capabilities. This paper analyzes such a process taking place close to Europe, in the rapidly growing Turkish economy. Most of the literature on R&D internationalization and innovation in emerging economies studies the country level. To these studies the paper brings an important complement by analyzing the performance of individual innovating firms and the structural conditions underpinning their development, such as the role of state support, business group ownership and business group orientation. The paper builds on a comparative case study of two firms in the automotive and white goods industries, and their R&D and product development trajectory, and a brief comparison of the involved business group with other types of business group orientation in Turkey. Insights in innovative, knowledge-acquiring firms in emerging economies are key to understand the broader dynamics of the global knowledge economy, and the new challenges for technology-based firms in the West, where firms from the ´periphery´ suddenly emerge as competitors, not based on low cost but on innovation, patenting and product design. By showing that firms may pursue different roads to upgrading from close collaboration with multinational companies to independent strategies based on autonomous development of proprietary technological knowledge, the paper calls for a differentiated understanding of emerging economy dynamics.
|
|
| 580. |
|
|
