| 1. |
-
Arte e palavra : experiência de pensamento em ato do Fórum de Ciência e Cultura da UFRJ (1985-1990)
- 2022
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- A leitura desse livro, com que Márcia Sá Cavalcante Schuback quis oferecer uma aventura de pensamento e criação ao centenário da UFRJ, teve sobre mim o efeito de uma velocíssima visita a um passado bom. A um tempo melhor, habitado pelo entusiasmo e a esperança. Não é pouca coisa para acarinhar esse nosso tempo de encarceramento e morte. É talvez banal dizer que me propiciou uma viagem no tempo. Mas quando, nessa nossa tortuosa atualidade, as utopias fugiram do horizonte – os horizontes fugiram – e os futuros se insinuam catastróficos e distópicos, às vezes o passado é o tempo da esperança. Foi para lá que viajei. Trabalhamos juntos, Márcia e eu, na gestão do reitor Horácio Macedo (1985-1990). Saíamos da ditadura, ele foi o primeiro reitor eleito pela comunidade acadêmica no Brasil, um renascimento da universidade crítica, cheia de energia vital. Ele me convidou para dirigir o Fórum de Ciência e Cultura, e para essa aventura do pensamento que age foi que trouxe Márcia do seu doutorado no IFCS. E ela fez acontecer. Fizemos juntos. Ombro a ombro, se diz. Pois foi assim: ombro a ombro. O Fórum era um vazio. Vazio institucional, de ideias, de beleza. O que Márcia fez foi povoá-lo, na área da cultura, com inteligência, sons, imagens, corpos em movimento. Excelentes ciclos de conferências, música, teatro, exposições. Arte que pensa, pensamento que se dá a ver no brilho da beleza, que é um dos modos de desencobrimento da Verdade. E o registro dessa ressurreição – na verdade, desse primeiro nascimento – foi pensado na revista Arte e Palavra, que criou e dirigiu. Foram apenas quatro números. Faltava-nos tudo até para esses quatro. Foram feitos. Mais não deu. Mas são até hoje o arquivo múltiplo de uma bela experiência do pensamento que faz, da criação que pensa. A essa experiência é dedicado esse livro. Descreve uma história, fundamenta um projeto, alegra-se com as pessoas que estiveram ao seu lado, que aí continuam, amizades dessas que, como se diz, “fazem-se no trabalho”. É muito mais do que isso, é muito melhor. São pessoas que se criaram juntas, à medida em que iam criando um mundo, que não existia. Criação, poiese, poesia em ato. Isso não é um trabalho apenas, é uma vida. Pode ser um destino. Se for assim – e foi, dou testemunho -, esse projeto, trazido aqui de novo à memória, bem podia desentupir os canais do futuro e reintroduzir esperanças. Redesenhar utopias alegres.
|
|
| 2. |
-
Att tänka smärtan
- 2009. - 1
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Smärta är ett fenomen som alla är bekanta med. Smärtan har många ansikten. Kulturen arbetar ständigt med att finna tekniker för att undvika och lindra smärtan, men den förblir en ofrånkomlig följeslagare genom livet. Inom medicinen finns en omfattande litteratur och forskning om smärta och smärtlindring. Men hur kan vi beskriva smärtan som filosofiskt och kulturellt fenomen? Vad är smärta, och vad är det att erfara smärta? Boken samlar nyskrivna bidrag från svenska och utländska forskare inom filosofi, litteratur och teologi, som alla på olika sätt och utifrån olika utgångspunkter reflekterar över detta påtagliga men samtidigt undflyende fenomen. Den avslutas med den tyske författaren Ernst Jüngers berömda essä från 1934 ”Om smärtan”, som för första gången översatts i sin helhet till svenska. Sammantaget vill boken visa på vikten av att reflektera över smärtan i en värld som i sin strävan att lindra den också tenderar att fjärma sig frånden, och den vill därmed bidra till en vidare filosofisk förståelse av det som med Edith Södergrans ord ”… ger oss våra sällsamma själar och besynnerliga tycken”.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Bornemark, Jonna
(author)
-
Kunskapens gräns, gränsens vetande : En fenomenologisk undersökning av transcendens och kroppslighet
- 2009
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The limit between the proper and the foreign – how this limit is established, but also crossed and dissolved – has remained a crucial issue in phenomenology. Setting these questions in the context of the phenomenology of religion, this thesis develops an analysis of the relation between transcendence and body understood in terms of a certain limit. The introductory part is rooted in Edmund Husserl’s discussions of the concept of transcendence, which is shown to have an essential connection to the analysis of inner time-consciousness. Here we encounter a decisive limit to objectifying knowledge, which also comes across in his investigations of the body and its spatiality. The second part discusses Max Scheler’s critique of Husserl’s excessively objectifying view of knowledge, with a particular focus on Scheler’s understanding of love as a condition of possibility for any knowledge. Scheler is shown to have developed a new concept of transcendence that avoids the pitfalls of objectivism, although in his philosophy of religion he tends to downplay the importance of the body. The third part undertakes a reading of Edith Stein, who develops ideas similar to Scheler’s, though in a phenomenologically more nuanced fashion. Although her philosophy of religion also bypasses the body, Stein provides a more genuine access to the writings of the mystics, the analysis of which forms the core of the fourth and concluding part. Drawing on the work of the 13th century Beguine Mechthild of Magdeburg, this concluding chapter develops a phenomenological understanding of religion with an emphasis on transcendence and limit, while also retaining the centrality of our experience of the body. This means: a phenomenology of the limit is investigated, rather than a limit of phenomenology.
|
|
| 5. |
- Burman, Anders, 1971-, et al.
(author)
-
Inledning
- 2020
-
In: En plats för tänkande. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789189109209 - 9789189109216 ; , s. 7-24
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 6. |
- Cederberg, Carl, 1973-
(author)
-
Resaying the Human : Levinas Beyond Humanism and Antihumanism
- 2010
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- In this reading a notion of the human is developed through an engagement with the work of French philosopher Emanuel Levinas. The argument is that, with the help of Levinas, it is possible for the idea of the human to be understood anew, for the notion to be ‘resaid’. This resaying of the human is performed in a critical appropriation of the philosophical tradition: Levinas’s work is shown not to be a new variation of the complacent ideology of humanism; the idea of the human is instead interpreted to be the bearer of the very movement of critique. This movement is articulated in terms of a transcendence of a discursive ‘economy of violence’. Critique does not establish a permanent position outside of violence, but is a movement that must constantly be renewed.Here Levinas is offered as a modern thinker of particular relevance for contemporary discussions surrounding the nature both of the political and of Human Rights. In addition one finds a systematic analysis of the major works of Levinas, unraveling how a notion of the human develops from within his philosophy.Levinas’s thought is placed alongside philosophical figures of his time, such as Heidegger, Sartre, Bataille, Lévi-Strauss, Althusser, Foucault and Derrida, as well as more recent political thinkers, for example, Alain Badiou, Giorgio Agamben and Jacques Rancière.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
-
En plats för tänkande : Essäer om universitetet och filosofin
- 2020. - 1
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- I ljuset av dagens heterogena kunskapskulturer är den övergripande ambitionen med den här boken att reflektera över relationen mellan universitetet och filosofin med öppningar för frågor som är av betydelse för demokratin och samhället i stort. I antologins sexton artiklar diskuteras filosofisk forskning och högre utbildning i förhållande till universitetets ständigt förändrade funktioner men också tänkandets förmåga att förändra verkligheten.Gentemot en bred idéhistorisk fond som sträcker sig från den tyska idealismen för drygt tvåhundra år sedan till vår egen tid är det ett försök att diagnostisera filosofins och tänkandets villkor, status och möjligheter inom dagens universitetsväsende. I vilka avseenden kan universitetet fortfarande fungera som en plats för tänkande?
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Hegardt, Johan, et al.
(author)
-
Kulturarv : En begreppspolitik
- 2022. - 1
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Under det senaste decenniet har begreppet ”kulturarv” tagit en allt större plats i den offentliga debatten. Samtidigt är kulturarv ett märkligt begrepp, som antyder att kultur kan ärvas som om det vore ett ting och att det därmed finns en sorts arvs-kultur. Den här boken handlar om kulturarv, men den handlar inte om kulturarvets eventuella fördelar inom minnes- och identitetspolitik. Inte heller är boken tänkt som en kritik mot hur kulturarv kommer till användning i praktiken. Vad som orienterar föreliggande reflektioner är snarare frågan vad ett arv är, vad en kultur är och vad en arvs-kultur kan tänkas vara samt vilka värden och värderingar ett sådant arv förutsätter?Boken tar sin utgångspunkt i dessa frågor samt i ett pågående samtal mellan Marcia Sá Cavalcante Schuback, professor i filosofi och Johan Hegardt, som är docent i arkeologi.Ett särskilt förord har skrivits av Irina Sandomirskaja, professor i Cultural Studies.Bokens bilder är tagna av Esther Shalev-Gerz och Jochen Gerz och föreställer deras konstverk Monument against fascism.
|
|
