| 11. |
-
Företag och Medier
- 2010. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
-
Identity and Pluralism : Ethnicity, Religion and Values
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This publication contains presentations from the workshop “Identity and Pluralism” held at Linköping University in Sweden in June 2008.¨The first article by Reevany Bustami, Ellisha Nasruddin and Sarmila Md Sum offers a critique of the ‘diversity and inclusion’ discussions in the present CSR discourse. In doing so, it seeks to expand the parameters of diversity to include the broader community as well as the supply chain networks within which companies exist. It also examines the issues of diversity and pluralism within the context of multi religious and multi ethnic Malaysian society as well as the continuing debates of affirmative action originated from Malaysia’s New Economic Policy (NEP).In their essay on pluralism in Malaysian higher education Ellisha Nasruddin, Reevany Bustami and Ng Sen Fa discuss: 1) key future trends/alternatives within higher education and their cross-impacts; 2) how these trends/alternatives may create undesirable or desirable impact on ethnic pluralism; and 3) roadmap(s) for transformation within higher education vis-a-vis ethnic pluralism.What is the role of Christian churches in Malaysia? Göran Wiking discusses the isolationist characteristics inherent in some Malaysian churches and denominations. Secondly, a brief analysis of the phenomenon is attempted: is this a genuine or just a perceived impediment to national integration? Are there in fact indicators to the contrary, whereby a certain degree of ethnic isolation can serve to strengthen identity and foster more wholesome members of the society at large?Göran Collste discusses one aspect of Malaysian political pluralism; the policy of affirmative action. Affirmative action is favouring Malays and to be Muslim is one of the requirements for being beneficiary of affirmative action. He points at some problems for the policy of affirmative action in a time with increased religious tensions and an increased emphasis on religious affiliation as identity marker.What are the conditions for a real dialogue between members of different ethnic and religious groups? Peter Gan argues that openness to transformation by the other is not strictly speaking an ethic of reducing the other to the self. Rather, it is an orientation that is predicated upon a symmetric self-other relation. In exploring this form of openness, the author attempts to unravel the intricacies embedded within the dialogic process which permeates interethnic, particularly interreligious relations.The concept “secular state” is nowadays often used in both everyday discourse and scholarly debate. Often it comes with normative connotations; that the democratic state should be secular. However, the exact meaning of the concept is not clear. In his essay Marcus Agnafors examines different meanings of the concept “secular state”. He also discusses some arguments commonly presented in support of the idea that the state should, in some sense, be secular.Finally, Anne-Christine Hornborg’s essay deals with the struggle for identity by an Indian tribe in Canada. She discusses the impact of the so called residential school on contemporary Mi’kmaq life worlds and identities, drawing on interviews from fieldworks conducted in Cape Breton, Nova Scotia.
|
|
| 13. |
-
Konsumtionsrapporten 2010
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I Konsumtionsrapporten 2010 sammanfattas och analyseras hushållens privata konsumtion i Sverige under 2009. Rapporten inleds med en översikt av offentlig statistik om hushållens utgifter och välbefinnande. Därefter analyseras tre områden djupare av forskare knutna till CFK. Sist i rapporten finns bilagor med detaljerad statistik.Basfakta• Hushållens totala konsumtion uppgick till 1 477 miljarder kronor under 2009• Hushållen konsumerade 0,6 % mindre jämfört med 2008 och 24 % mer jämfört med 19991.• År 2009 är första året som den totala konsumtionen minskade mellan två år sedan 1993.• Under perioden 2005 till 2009 har hushållens utgifter för el och förbrukningsvaror ökat anmärkningsvärt.• Under perioden 2005 till 2009 har hushållens totala utgifter för telefonsamtal och abonnemang minskat.• Priserna minskade med 0,3 % mellan 2008 och 2009. Under perioden 1999-2009 har priserna ökat med 15,9 % .• De konsumtionsområden som ökat mest sedan 2008 är:- Hälso- och sjukvård, 5,7%- Alkohol och tobak, 5,1 %- Utländsk konsumtion i Sverige 4,9%• De konsumtionsområden som ökat mest mellan 1999 och 2009 är:- Kommunikationstjänster, 132%- Utländsk konsumtion i Sverige 104%- Möbler, hushållsartiklar och underhåll, 76 %- Fritid, underhållning och kultur, 66 %- Kläder och skor, 53 %• Det konsumtionsområde som minskat mest sedan 2008 är:- Hushållens konsumtion i utlandet, -13,8 %• Ensamstående med barn har lägst totala utgifter. De områden där de spenderar mindre än andra konsumtionsenheter är alkoholhaltiga drycker, utemåltider, möbler, transporter och fritid.• Sambor utan barn har högst totala utgifter. De har högst utgifter för utemåltider, alkoholhaltiga drycker, transporter och fritid.• Män spenderar mer än kvinnor på alkoholhaltiga drycker, tobak samt lek, sport, hobby.• Män spenderar mindre än kvinnor på personlig hygien, underkläder, skor och övriga tjänster.• År 2009 var det fler svenskar än tidigare som uppgav att de var mycket nöjda med sina liv. Ökningen från tidigare år var särskilt stor hos kvinnor.• Miljömärkta livsmedel ligger på 3,5 % av alla livsmedel hushållen köper.Fördjupningar• Svenskarnas alkoholkonsumtion minskar trots att systembolagets försäljningsstatistik ökar. Detta beror på att legal och illegal införsel från utlandet minskar.• Från 2007 till 2009 har de svenska hushållens konsumtion av förbrukningsvaror (ex. toalett papper och hygienartiklar) ökat. Detta beror bland annat på att konsumenter i tuffare tider avstår från investeringar och konsumtion med högre finansiella risker och istället konsumerar produkter som de kortsiktigt anser sig ha råd med.• Män blir allt mer intresserade av skönhetsprodukter vilket är ytterligare en förklaring till att konsumtionen av förbrukningsvaror har ökat.• De svenska hushållens utgifter för el har ökat vilket främst förklaras av stigande elpriser men också av att antalet eldrivna apparater har ökat i de svenska hushållen.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
|
|
| 18. |
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
|
|
