| 11. |
- Olofsson, Gunnar
(författare)
-
Invandring och ingifte
- 2007
-
Ingår i: Att byta land och landskap. - Växjö : Växjö University Press. - 9789176365496 ; , s. 95-110
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 12. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Utbildningens betydelse för åsikt om invandring och migrationspolitik
- 2020
-
Ingår i: Andersson, Ulrika; Carlander, Anders & Öhberg, Patrik (2020) Regntunga skyar. Göteborgs universitet: SOM-institutet., 353-367. - Göteborg : Göteborgs universitet: SOM-institutet. - 0284-4788. - 9789189673472 ; , s. 353-367
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Utbildningsnivå har stark förklaringskraft på individers uppfattningar om invandring och olika migrationspolitiska frågor. Men varför är det så? Tidigare forskning lyfter fram utbildningens betydelse i form av kunskapsuppbyggnad och kognitiva processer, socialisation eller i termer av selektionseffekter. I denna artikel redovisar vi opinionsutvecklingen med avseende på flyktingmottagning, synen på invandring som ett hot mot svensk kultur och svenska värden samt invandrares rätt till religions frihet. Därutöver prövar vi hypoteser om varför utbildning – med kontroll för generation, utbildningsinriktning och kön – har betydelse för individers uppfattning i migrationspolitiska frågor. Vi visar att socialisation och olika selektionseffekter har betydelse för att förklara utbildningens betydelse för individers uppfattningar om invandring och olika migrationspolitiska frågor.
|
|
| 13. |
- Martinsson, Johan, 1975, et al.
(författare)
-
Viktiga valfrågor i Sverige – från miljö till invandring
- 2018
-
Ingår i: Sprickor i fasaden. - Göteborg : Göteborgs universitet. - 0284-4788. ; , s. 119-132
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Frågan om allmänhetens viktigaste samhällsproblem är en central del av den politiska debatten. Under valår, när partierna i ännu högre grad försöker tilltala väljarkåren, blir frågan av yttersta vikt för så väl partierna själva som för medierapporteringen. Fortfarande aktuella frågor som länge har dominerat dagordningen är sjukvården och skolan. På senare år har dock invandring/integration och även lag och ordning tagit plats på topplistan. I det här kapitlet analyserar vi vilka grupper av medborgarna som är mer troliga att nämna olika samhällsproblem i syfte att belysa viktiga skiljelinjer i samhället. Vår analys visar att den klassiska vänster-höger skalan i stor utsträckning strukturerar människors åsikter om vilka frågor som är viktigast, men att även könsoch åldersfaktorer har en viktig roll. Män nämner oftare invandring/integration samt lag och ordning, medan kvinnor oftare nämner sjukvård och skola/utbildning.
|
|
| 14. |
|
|
| 15. |
- Hultén, Gunilla, 1950-
(författare)
-
Ryska grymheter och svensk judefara : Pogromer i Ryssland och östjudisk invandring i svensk dagspress 1881–1921
- 2016
-
Ingår i: Presshistorisk årsbok 2016. - Stockholm : Svensk presshistorisk förening. ; , s. 107-121
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien syftar till att undersöka vilka tolkningsramar som förekom i svenska dagstidningar om det antijudiska våldet i Ryssland och den judiska invandringen till Sverige under perioden 1881 till 1921. Analysen omfattar även hur de svenska tidningarna inramade skillnader mellan den judiska minoriteten och den svenska majoriteten, och mellan de nyanlända judar och den redan etablerade judiska gruppen i Sverige. Artikeln belyser också hur dagspressens rapportering om judar samspelade med redan existerande föreställningar om judiskhet och med inhemska judefientliga opinionsyttringar.Studien är i huvudsak kvalitativ men har även kvantitativa inslag och är baserad på artiklar som samlats in från Kungliga bibliotekets digitala databas Digitaliserad svensk dagspress. En analys av drygt 400 artiklar visar att projudiska perspektiv dominerar rapporteringen om våld mot judar i Ryssland. I texter som handlar om den östjudiska gruppen i Sverige är den antijudiska hållningen den mest framträdande. Här etableras en tolkningsram om judar som hot. Judar beskrivs som inkräktande, oärliga och giriga främlingar vilka utgör en fara mot den svenska kulturen, nationen, lag, ordning och arbetsmarknad.
|
|
| 16. |
- Wadensjö, Eskil
(författare)
-
Utbildning, arbetsmarknad och invandring
- 2018
-
Ingår i: Ingemar Ståhl - en ekonom för blandekonomin. - Stockholm : Dialogos Förlag. - 9789175043371 ; , s. 103-112
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 17. |
- Andersson, Ulrika, 1977
(författare)
-
Stabilt men polariserat förtroende för svensk nyhetsrapportering 2016—2018
- 2019
-
Ingår i: Mediestudiers årsbok 2018/2019. - Stockholm : Institutet för mediestudier. - 9789198498233 ; , s. 162-184
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Den svenska befolkningens förtroende för medier präglas av en påtaglig stabilitet. Få förändringar har skett i förtroendenivåerna under 2000-talet. Public service-medierna toppar förtroendeligan, medan kvällspressen och kommersiella radiokanaler hamnar längst ned på skalan. Så ser åtminstone mönstret ut på en övergripande nivå. Under ytan har det dock rört på sig i vissa grupper. Det är tydligt att allmänhetens förtroende för medier har kommit att bli mer partipolitiserat, där i synnerhet skillnader i förtroendenivåer har ökat mellan sympatisörer till partier på den vänstra delen av den politiska spelplanen och sympatisörer till partier på den högra planhalvan. Med utgångspunkt i resultat från 2016–2018 års nationella SOM-undersökning1, genomförda vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet, redovisar det här kapitlet hur människors förtroende för svenska nyhetsmediers samhällsbevakning inom sju områden ser ut. Likt resultaten från 2016 och 2017 års mätningar, visar utfallet att det även 2018 är mediernas bevakning av sjukvården som hamnar i toppen, medan bevakningen av brottslighet och invandring hamnar i botten. Jämförelser mellan de tre åren visar på en tydlig stabilitet i förtroendenivåer. Likt förtroendet för medieinstitutioner och medieorganisationer, är förtroendet för mediernas nyhetsbevakning tydligt partipolitiserat, i synnerhet när det gäller områden som brottslighet och invandring.
|
|
| 18. |
- Fredriksson, Ulf, et al.
(författare)
-
Svenska som andraspråk och kulturmöten.
- 2003
-
Ingår i: Barn utvecklar sitt språk. - Lund : Studentlitteratur. - 9144027931 ; , s. 292-
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kulturmötet är för många barn en viktig del av den kontext i vilken de utvecklar sitt språk. Många skäl talar för att barns språkliga och kulturella bakgrund påverkar de förutsättningar de har för att lära sig svenska. Det finns också mycket som tyder på att en del av de skillnader som finns mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund samt mellan olika grupper av elever med invandrarbakgrund är beroende på skillnader i elevernas sociala och ekonomiska levnadsförhållanden. I detta sammanhang är det viktig att vara försiktig så att inte kulturella skillnader tillåts skymma sociala skillander. Det är av central betydelse att lärarna har en grundläggande respekt för elevernas språk och kultur. Ytterligare en viktig utgångspunkt är att varje elev med invandrarbakgrund är unik. Beroende på invandring samt språklig och kulturell bakgrund ställs barn med invandrarbakgrund inför olika utmaningar och svårigheter. De flesta invandrarföräldrar är mycket måna om att deras barn får en bra skolgång, men kan vara osäkra om vad som är bäst för deras barn. Lärare som arbetar med många elever med invandrarbakgrund måste vara beredda att ge råd till föräldrar. Föräldrarna måste få veta att hemmet spelar en viktig roll för barnets språkutveckling. Inte minst handlar det om att ge barnet mycket språkligt stöt i hemmet.
|
|
| 19. |
|
|
| 20. |
- Andersson, Hans E, 1969
(författare)
-
Spänningen mellan Barnkonventionen och den reglerade invandringen
- 2010
-
Ingår i: Mellan det förflutna och framtiden. Asylsökande barns välfärd, hälsa och välbefinnande. - Göteborg : Centrum för Europaforskning, Göteborgs universitet (CERGU). ; , s. 39-62
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
