| 1. |
- Djerf-Pierre, Monika, 1961
(författare)
-
Journalistikens kön. Fältets struktur och logik under 1900-talet
- 2003
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - 0348-8365. ; :2, s. 29-52
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad betyder kön i journalistiken? Det är den grundläggande frågan som diskuteras i artikeln. Det övergripande problemområdet är medieproduktion, makt och kön och syftet är att analysera det svenska mediefältets struktur och logik ur ett genusperspektiv med utgångspunkt från Bourdieus teorier om habitus, fält och kapital och Toril Mois feministiska tillämpning av Bourdieu i “Appropriating Bourdieu”, i What is a woman? And other Essays (Oxford University Press, 1999). Kvinnornas makt i journalistiken och villkor i offentligheten är ett centralt problemområde i den feministiska medieforskningen både i Sverige och internationellt. Representationen av kvinnor i medieutbudet, kvinnliga journalisters yrkesideal och arbetsvillkor samt historiska studier av enskilda kvinnliga journalisters liv och verksamhet är exempel på teman som blivit belysta i den svenska och nordiska forskningen på området. Det är relativt enkelt att slå fast att journalistiken etablerades som en manlig bastion och att män i alla tider dominerat i journalistiken. Vad manlighet respektive kvinnlighet haft för innebörder i journalistiken under olika tidsperioder är svårare – men mer intressant – att fånga. Att diskutera denna fråga är en av ambitionerna med artikeln. Artikeln baseras både på egen forskning och annan forskning om kön, medieproduktion och journalistisk som genomförts i Sverige och internationellt. Artikeln inleds med en diskussion om mediefältets struktur där det svenska mediesystemets grundläggande karaktär och framväxt analyseras ur genussynpunkt. Medieorganisationer är liksom alla andra organisationer könsmärkta. De genomsyras av specifika föreställningar om manligt och kvinnligt och dessa föreställningar påverkar både organisation och innehåll. Alla medieorganisationer präglas även av hierarkisering och segregering som bygger på kön, men det sätt som medieorganisationerna är bekönade skiljer sig dock åt mellan olika typer av organisationer. Mäns och kvinnors villkor i journalistiken har förändrats med tiden, liksom synen på manligt och kvinnligt. Frågan är på vilket sätt. Några grundläggande frågor som diskuteras är könsbetingad hierarkisering och segregering i svenska medieorganisationer, journalistkårens sociala sammansättning samt kvinnors och mäns rekryterings- och karriärvägar. Artikelns andra tema handlar om varför det journalistiska fältets struktur har sett ut som det har gjort samt varför den eventuellt förändrats – eller med andra ord det journalistiska fältets logik. . Under efterkrigstiden har kvinnornas andel av journalistkåren blivit allt större -- det gäller inom såväl press som radio och TV. Andelen kvinnor på ledande befattningar inom medieorganisationerna har emellertid inte ökat i samma utsträckning som kvinnornas andel i journalistkåren som helhet. Ju högre upp i de redaktionella hierarkierna vi kommer desto svårare är det för kvinnor att få tillträde till positionerna. Frågan är varför det är så och om kvinnornas möjligheter att på tillträde till ledande befattningar i journalistiken har förändrats över tid. På vilka positioner på fältet har kvinnor respektive män haft tillträde? Vilka medier och genrer har kvinnor respektive män dominerat? På vilka ledande positioner har kvinnor funnits i journalistiken, hur har kvinnorna tagit sig dit och hur har de kvinnliga ledarnas bakgrund sett? Kampen på journalistikens sociala fält handlar inte bara om att uppnå de formella toppositionerna utan också om makten att definiera vad som skall anses värdefullt inom journalistiken; vad som är god/dålig journalistik. På vilket sätt är den ”goda” journalistiken könsmärkt? Vilka maskuliniteter och femininiteter har värderats högt och lågt i olika medier och genrer? Olika journalistiska positioner har under olika tidsperioder varit förknippade med olika status/prestige och arbetsvillkor (t ex lön och andra förmåner), men hur har statusmärkningen bekönats? Hur status, prestige och makt är kopplat till kön i journalistiken diskuteras.
|
|
| 2. |
- Edström, Maria, 1960
(författare)
-
Gränser för kön i TV- Bland boxardöttrar och IT-killar
- 2001
-
Ingår i: Språk, Kön och kultur; Rapport från den fjärde nordiska konferensen om språk och kön, Göteborg 6-7 oktober 2000. - 9187850206 ; , s. 85-94
-
Konferensbidrag (refereegranskat)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Göransson, Anita, 1943
(författare)
-
Inledning
- 2000
-
Ingår i: Göransson Anita, red: Sekelskiften och kön. - Stockholm : Bokförlaget Prisma. - 9151837692 ; , s. 7-16
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Göransson, Anita, 1943
(författare)
-
Kön, handling och auktoritet
- 2000
-
Ingår i: Göransson Anita, red: Sekelskiften och kön. - Stockholm : Bokförlaget Prisma. - 9151837692 ; , s. 97-124
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Johnsson, Lisbeth, 1941, et al.
(författare)
-
Ensamma föräldrar och vanliga familjer. En studie om insatsen kontaktfamilj inom socialtjänsten. : Single parents and ordinary families. A study on the contact family in the social services.
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är den första rapporten i ett forskningprojekt där parterna i kontaktfamiljsinsatsen intervjuades.Rapportens huvudsyfte var att studera "det goda föräldraskapet" i relation till insatsen kontaktfamilj. En utgångspunkt var att det finns normativa föreställningar om vaden "god familj" är, som uttrycks i termer som "den normala familjen" eller "en vanlig familj". I rapporten undersöks hur utformningen av insatsen kontaktfamilj påverkas av de tre parternas (klientfamilj, kontaktfamilj och socialsekreterare) syn på familj och föräldraskap - deras familjebilder och familjeideal. Ett annat syfte var att beskriva och analysera själva kontaktfamiljsinsatsen - vad som föranleder den, vilket syfte den har, hur den utformas i praktiken och vilken betydelse den har. Förverkligas lagstiftningens intentioner? Vilka var motiven till att bli kontaktfamilj? Hur såg kontakten/relationen mellan klientfamilj, kontaktfamilj och socialsekreterare ut? Vad skulle ha uppnåtts för att insatsen kunde avslutas? De flesta KLIENTFÖRÄLDRARNA upplevde det initialt som ett nederlag i det egna föräldraskapet att behöva ansöka om kontaktfamilj. Flera kände också skam inför omgivningen över att ha insatsen, varför de hade slutat att berätta om den för personer i sin omgivning. De menade att de kunde uppfattas som mer problematiska än de var. Isoleringen i den egna livssituationen med avsaknad av vila, distans och eftertanke var det som främst hade föranlett ansökan. Det var stora skillnader mellan kontaktfamiljer och klientfamiljer med avseende på ekonomi och sociala nätverk. För klientföräldrarna var det främst bristen på stöd från barnets far som föranledde insatsen. Relationen mellan kontaktfamiljer och klientfamiljer var mestadels affärsmässig, något parterna ofta fann tillfyllest. Klientmammorna ville inte ha hjälp med uppfostran av barnet eller råd i sitt föräldraskap från kontaktfamiljen. En slutsats var att det borde vara legitimt att söka avlastningshjälp när det egna nätverket sviktar och resurserna har svårt att räcka till, en social tjänst. Detta inte minst utifrån hur en överepresentation av ensamstående mödrar inom socialtjänsten kan ses som uttryck för strukturell orättvisa.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
