| 1. |
- Grönvall, Karin, et al.
(author)
-
Bildning för vår tids bibliotek
- 2014
-
In: Att växa som människa. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789186069926 ; , s. 301-319
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 2. |
- Nobel, Andreas, 1966-
(author)
-
Dimmer på Upplysningen : text, form och formgivning
- 2014
-
Doctoral thesis (other academic/artistic)abstract
- The main part of the dissertation is a text. The other is an exhibition mainly presenting a bow-lathe and some furniture designed and produced in that bow lathe. Interior- and furniture design are disciplines in which sensory qualities are important. Within these disciplines there are well established methods and languages for developing these qualities. However, such development has rarely been achieved through the medium of text. Sensory qualities tend to be ignored in highly textualized knowledge environments. Within education textualized knowledge is often valued higher than forms of knowledge developed through other medias than text. This situation has led to a dichotomized perception of knowledge where textualized knowledge attained through writing and conceptualizing, is valued higher than knowledge developed through physical work. The thesis argues that this hierarchical view on different forms of knowledge also has an influence on the practical profession of the designer, manifest in the paradoxical situation where the form aspects of design is neglected and over shadowed by various forms of textualized knowledge. The central research question posed in the text part is: Which adverse effects might an increasing emphasis on textualized theory have on the design practices? The questions are highlighted from perspectives such as; epistemology, tradition, history and power.The central research question in the exhibition part examines if any possible negative effects on design resulting from the above mentioned scenario, may be prevented through engaging in a highly physical and non-conceptual design- process? The purpose of the exhibition part is to introduce methods and design that may provide the impetus for further development in the fields of design. The bow lathe is presented as an example of a productive tool for the development of relevant contemporary design.
|
|
| 3. |
- Hjalmarsson, Jan, 1963-
(author)
-
Wikipedia – ett verktyg för lärande och bildning?
- 2010
-
In: NU2010 Dialog för lärande. - Stockholm : SUHF. ; , s. 160-
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Hur kan lärare och bibliotekarier tillsammans arbeta med att integrera kritisk informationssökning iämnesundervisningen inom högre utbildning? Hur kan uppslagsverket Wikipedia användas som ettverktyg för lärande? Kan kritisk informationssökning och nya fenomen som Wikipedia även relateras tillbildningsbegreppet idag?Syftet med detta utvecklingsprojekt var att undersöka hur Wikipedia kan användas som ett verktyg i undervisning för att integrera källkritisk träning inom högre utbildning på grundnivå. Från höstterminen 2007 och framåt har jag, iegenskap av undervisande bibliotekarie på Södertörns högskola, samarbeta med ämnet etnologi kring engruppuppgift som går ut på att söka information om vetenskapliga begrepp. Uppgiften har ingått i den förstadelkursen ”Kulturella perspektiv” som ger en allmän presentation av ämnet och studiet av kulturell mångfald. Detetnologiska forskningsfältet presenteras och aktuella vetenskapliga perspektiv och begrepp diskuteras med särskild hänsyn till kulturell mångfald och med fokus på genus, klass och etnicitet. I kursvärderingarna har flera studenter betonat uppgiftens betydelse för en fördjupad kunskap om källkritiskt tänkande när det gäller olika webbaserade sökverktyg och informationskällor. En text som beskriver arbetet finns redovisad i antologin: Pedagogiskt arbete i teori och praktik: om bibliotekens roll för studenters och doktoranders lärande. Birgitta Hansson & Anna Lyngfelt (red.) 2009. För de allra flesta unga människor i Sverige är datorn, Internet och mobiltelefonen en självklar del av vardagen. Nya kunskaper och färdigheter betonas i samhället idag: förmågan att sortera, värdera, välja ut information och kunna sätta in information och informationskällor i meningsfulla sammanhang. Dessa till kunskaper och färdigheter kopplas ofta samman med begrepp såsom datorkunskap, informationskompetens eller digital kompetens. Begreppen har lanserats inom olika sammanhang för att beskriva en slags nyckelkompetens som anses vara central för en aktiv medborgare i ett samhälle som präglas av globalisering, snabb teknisk förändring och tillgängligheten till information. Wikipedia är ett relativt nytt fenomen inom informationsvärlden och har fått ett stort genomslag. Användningen av Wikipedia är en högst aktuell och omdebatterad fråga både i media och inom högre utbildning. Inte bara på Södertörns högskola, utan på flera andra lärosäten, används detta uppslagsverk i undervisningen för examinationsuppgifter eller som ett verktyg för att träna kritiskt tänkande hos studenter. Kan kritisk informationssökning och nya fenomen som Wikipedia även relateras till bildningsbegreppet idag?
|
|
| 4. |
- Hjalmarsson, Jan, 1963-, et al.
(author)
-
Bildning för vår tids bibliotek - till nytta för vår tids studenter?
- 2014
-
In: NU2014. ; , s. 184-184
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- I diskussioner kring den högre utbildningens syfte ställs ibland bildningsideal mot vad som kan kallas ett nyttoideal. Sverige förenade studentkårer (SFS) väljer att knyta bildning till sin definition av en användbar utbildning där bildning utgör en "en central och oersättlig del", men inte förknippas med direkt nytta. Tillgång tillbiblioteksverksamhet är en förutsättning för utbildning. Bibliotek och bildning hör ihop och begreppet bildning nämns till exempel i nya bibliotekslagen: "Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska främja litteraturens ställning och intresset för bildning, upplysning, utbildning, och forskning och kulturell verksamhet i övrigt." Hur kan verksamheten vid biblioteken inom högre utbildning relatera till bildning och nytta på ett relevant sätt för dagens studenter? Traditionellt förknippas bibliotek med ett närmast absolut kunskapsbegrepp på så sätt att biblioteken har haft som uppgift att organisera och systematisera den samlade kunskapen i form av dokument. Biblioteken har också förknippats med urval och kvalitetskontroll och ett kanonbegrepp ligger nära till hands - läser man rätt böcker blir man bildad. Denna typ av lärdomsbildning kan anses bidra till personligutveckling och kulturell status, men sätts inte sällan i motsats till nytta. I en tid där informationsflödet är konstant och dokumentstrukturer löses upp är detta bildningsbegreppet inte längre gångbart. Traditionella publiceringsformer har visserligen flyttats över till den digitala miljön, men där existerar de tillsammans med nyare och snabbare kommunikationskanaler och gränserna blir alltmer otydliga. Filosofen Bengt Kristensson Uggla beskriver denna trend: "Det globala informationssystemet medför en horisontalisering av all kunskap, med konsekvensen att värderings- och kunskapshierarkier vittrar bort så att kunskapen i allt högre grad kommer till oss osorterad". Själva grundvalarna för biblioteksverksamhet har förändrats. Kristensson Uggla förespråkar ett bildningsbegrepp där tolkningsförmåga som innefattar selektion, värdering, meningsbildning och användning är en förutsättning i ett nytt informationslandskap. Ett sådant perspektiv på bildning förutsätter en aktiv pedagogisk roll för biblioteken i högre utbildning. Syftet med detta rundabordssamtal är att diskutera detta bildningsbegrepp utifrån ett högskolepedagogiskt perspektiv. Hur kan det tillämpas på högskolebibliotekens verksamhet? Kan den pedagogiska verksamheten utvecklas av att fokus sätts på studenternas tolkningsförmåga och begreppen selektion, värdering, meningsbildning och användning? Kan detta bildningsperspektiv vara till nytta förstudenterna i deras framtida arbetsliv?
|
|
| 5. |
- Lindgren, Monica, 1958, et al.
(author)
-
Potential för estetikfältets legitimering och utveckling : samtal kring forskning inom det estetiskt-pedagogiska fältet
- 2018
-
In: NEÄL 2018 Abstracts. - Göteborg : Göteborgs universitet.
-
Conference paper (peer-reviewed)abstract
- Potential för estetikfältets legitimering och utveckling - samtal kring forskning inom det estetiskt-pedagogiska fältetAbstract till rundabordssamtal NEÄL 2018 Under 1990-talet och början av 2000-talet var intresset för estetisk verksamhet, estetiska lärprocesser och estetiska ämnen i skola och lärarutbildning stort. Forskningsinstitut finansierade studier inom området, läromedel publicerades, nya kurser i lärarutbildningen skapades och olika typer av strategiska satsningar i skola och lärarutbildning gjordes. Under det senaste decenniet har frågor om estetiska perspektiv och estetiska ämnen i skola och lärarutbildning alltmer tonats ned i takt med ett ökat intresse för individualisering, tydliga kunskapskrav och ökad måluppfyllelse. Det kan också tolkas som en ökad tonvikt på de enskilda konstarternas särart och betydelse för samhällsekonomi, på bekostnad av det estetiska som personlig utveckling och bildning. Utvecklingen betraktas av många som förödande för det estetiskt-pedagogiska fältet och det är lätt att nedslås och skylla på det som kallas New Public Management. Men samtidigt måste vi vara självkritiska. Forskning och utvärderingar visar att vi som företräder skolans och lärarutbildningens estetiska verksamhet inte lyckats med att legitimera och definiera det estetiska området, vare sig som ämnen eller som kunskapsområde. Inte heller har vi förmått utveckla detsamma. Såväl Lgr 11 som lärarutbildningsreformen samma år satte ramar som försvårade för modernisering av ämnesinnehållet i de estetiska ämnena i skolan. Här har vi forskare och lärarutbildare ett väsentligt ansvar. Hur kan vi främja kunskapsutveckling inom området? Vilken typ av forskning behövs för denna utveckling? Ska vi möta politikers krav på mer fakta och söka oss mot en annan kunskapsfilosofisk grund, i riktning mot, hjärnforskning, essentialism och falsifierbara resultat? Ska vi samarbeta med andra ämnen och söka vetenskapliga belägg för transfereffekter? Eller ska vi gå på tvärs och fortsätta söka kunskap kring estetiska ämnen i ljuset av begrepp som demokrati och bildning, i syfte att söka hållbara argument för alla barns och ungdomars rättighet att få tillgång till estetiska uttryck. Eller kanske slå in på en helt ny väg? I detta samtal kommer fyra forskare att presentera sina perspektiv och bjuda in till samtal utifrån följande fråga: Vad krävs av forskningen för att fältet ska utvecklas och ges en starkare legitimitet? Monica Lindgren, Fredrik Lindstrand, Ketil Thorgersen, Stina Wikberg
|
|
| 6. |
- Eklund Heinonen, Maria, et al.
(author)
-
Effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande
- 2016
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- De senaste decenniernas breddade rekrytering till högre utbildning har lett till alltmer heterogena studentgrupper. Samtidigt har en offentlig debatt pågått med ett fokus på brister i studenters skrivande. Forskningsfältet academic literacies (Lea & Street 1998) ifrågasätter ett sådant ensidigt bristperspektiv och förespråkar istället fokus på skrivandets sociokulturella sammanhang. Litteracitet betraktas här som en kontextburen praktik (Barton 2004), som bäst tillägnas i autentiska och funktionella sammanhang (Gee 2012). Utifrån ett sådant synsätt ifrågasätts varför studenter oftast erbjuds separata insatser i det akademiska skrivandet, trots att stöd inom ämnesstudierna skulle vara mer framgångsrikt. Forskningen om effekterna av sådan undervisning är dock fortfarande mycket begränsad.Vårt forskningsprojekt syftar övergripande till att utforska effekter av ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande. Projektet ansluter till ett pågående högskolepedagogiskt utvecklingsarbete vid Södertörns högskola, där Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning, Biblioteket och Studieverkstan, som arbetar med olika typer av studie- och skrivstöd, samverkar med ett antal ämnen om ämnesintegrerad undervisning i akademiskt skrivande och informationssökning. Erfarenheterna visar att de flesta, både studenter och ämneslärare, i utvärderingar och reflektioner värdesätter undervisningen och menar att den påtagligt bidrar till studenternas skrivutveckling. I forskningsprojektet vill vi försöka få en djupare förståelse för vilka effekter som undervisningen ger. Under föredraget kommer vi att presentera en pilotstudie där vi analyserar studenttexter som är skrivna under och efter studenternas deltagande i den ämnesintegrerade skrivundervisningen. Litteratur: Barton, D. & Hamilton, M. (1998). Local Literacies. Reading and Writing in one Community. London: Routledge. Gee, J.P. (2012). Social Linguistics and Literacies – Ideology in Discourses. London: Routledge.Lea M.R. & Street, B. (1998). Student writing in higher education. Studies in Higher Education, 23 (2): 3-35.
|
|
