| 1. |
- Grennfelt, Peringe, et al.
(author)
-
Studier av lokal bildning av fotokemiska oxidanter kring Göteborg sommaren 1979.
- 1981
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den lokala bildningen av fotokemiska oxidanter har studerats genom ozonmätningar kring Göteborg. Mätningarna utfördes sommaren 1979 med tre stationer placerade i huvudriktningen, en station i Göteborg och en station i ett av lokala utsläpp normalt opåverkat område 40 km söder om Göteborg. På grund av mättekniska svårigheter och ogynnsam meteorologi erhölls mätresultat från mycket få tillfällen med ur ozonbildningssynpunkt gynnsam meteorologi. Två dagar, 6 och 7 juni, uppmättes dock ozonhalter i lä av Göteborg, vilka tydde på en lokal bildning. Det lokala 'ozonöverskottet' uppgick dessa båda dagar till cirka 30 ppb.
|
|
| 2. |
- Sjödin, Åke, et al.
(author)
-
Studier av NO:s oxidation i mörker i halter mellan 0.1 och 3 ppm.
- 1982
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Den icke fotokemiska omvandlingen av NO till NO2 har studerats vid två temperaturnivåer, 0 resp. 30 grader samt vid ett flertal haltnivåer i intervallet 0.05 till 3 ppm i en 0.2 m3 reaktionskammare av teflon. Hastighetskonstanten för den homogena syreoxidationen i ren luft har härvid bestämts vid 30 grader, och aktiveringsenergin har uppskattats. Vid låga NO-halter påskyndas syreoxidationen av vad som synes vara heterogena reaktionsmekanismer, vilket kan leda till en snabbare NO2-bildning om aktiva ytor, tex partiklar finns närvarande. Förutom bildningen av NO2 har även bildningen av HNO2 studerats. Härvid har konstaterats att reaktionen mellan NO, NO2 och vattenånga är den dominerande för HNO2-produktionen och att värdet på tillhörande hastghetskonstant är betydligt högre än vad som framkommit av tidigare studier.
|
|
| 3. |
- Andersson-Sköld, Yvonne, et al.
(author)
-
Miljöeffekter av lösningsmedel - underlag till åtgärdsstrategi
- 1991
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I denna rapport har data rörande organiska lösningsmedels hälso- och miljöeffekter sammanställts. De effekter som beaktas är - direkta effekter på människans hälsa - direkta effekter på vegetation - betydelse för ozonbildning i troposfären - bidrag till växthuseffekten - bidrag till nedbrytning av ozon i stratosfären. För bedömningen av ämnenas betydelse för växthuseffekt och nedbrytning av stratosfäriskt ozon har troposfärisk livslängd beräknats. För bidraget till bildning av ozon i troposfären har ozonbildningspotentialen för respektive ämne beräknats med hjälp av atmosfärkemisk modell. Lämpliga lösningsmedel ur miljösynpunkt är alkoholer och aceton. Dessa föreningar har inga kända negativa effekter på miljön. De har en kort troposfärisk livslängd eftersom de lätt tvättas ut med nederbörden. De medverkar således endast i liten utsträckning till att bilda ozon och koldioxid i troposfären. Den nederbörd som löst ut de lättlösliga lösningsmedlen har inga kända miljöeffekter. Mindre lämpliga ur miljösynpunkt är de klorerade lösningsmedlen. Dessa föreningar kan dels ha direkta effekter på hälsa och växtlighet och dessutom kan de bilda växtskadande, klorinnehållande produkter som kan ackumuleras i biologiska näringskedjor. Klorinnehållande föreningar med mycket lång troposfärisk livslängd bör undvikas. Till dessa hör metylenklorid, perkloretylen och även koltetraklorid. Den långa uppehållstiden och deras förmåga att absorbera värmestrålning gör dem till växthusgaser med förmåga att påverka jordens klimat. Dessa föreningar kan också bidra till nedbrytning av ozonlagret i atmosfären. De klorsubstituerade lösningsmedel som ingår i denna serie har samtliga en låg ozonbildningspotential. Detta beror delvis på den låga reaktiviteten, det vill säga de hinner inte reagera tillräckligt inom den tidsskala som studerades, 4 dygn. Övriga lösningsmedel som behandlas är relativt likvärdiga med avseende på förmåga att bilda ozon, vilket är något högre än för de substituerade kolväteföreningarna. Ozon och vissa andra produkter som bildas har en välkänt negativ inverkan på växtlighet. Det är mycket litet känt om lösningsmedels direkta och indirekta effekter på växtlighet. Genom bildning av koldioxid och ozon vid fullständig nedbrytning i luft bidrar de till växthuseffekten. Samtliga lösningsmedel som studerats har vid höga halter negativa effekter på hälsa och en tabell med riktvärden har sammanställts.
|
|
| 4. |
- Grennfelt, Peringe, et al.
(author)
-
Frisk luft i Sverige : Slutrapport från ett forskningsprogram
- 2013
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Forskningsprogrammet SCARP, Frisk Luft i Sverige, (2006-2012) har omfattat luftvårdsforskning för tillämpning inom internationellt luftvårdsarbete och det nationella miljömålsarbetet. Programmet har varit inriktat mot hälsoeffekter, partiklars ursprung, spridning och omvandling i atmosfären, ekosystemeffekter av kväve samt beslutstödsmodeller. Forskningen kring hälsoeffekter har bland annat visat ökad risk för kardiovaskulära effekter av exponering för luftföroreningar från vägtrafiken. Vidare visar resultaten att partiklar i dieselavgaser ger en direkt påverkan på hjärta och blodkärl, att vedrök ger upphov till inflammationseffekter. SCARPs forskning visar också att exponering för luftföroreningar från vägtrafiken skadar barns luftvägar upp till skolåldern och bland annat påverkar lungfunktionen negativt. Forskningen inom SCARP har också medfört väsentligt förbättrade möjligheter att modellera bildning och dynamik av sekundära organiska partiklar. Kunskapen har applicerats såväl i EMEPs modell för Europa som i en mer forskningsbaserad modell. Ny metodik och emissionsdata har också tagits fram för partikelemissioner. Forskningen kring ekosystemeffekter av kväve har bland annat medfört fortsatt utveckling och applicering av en modell för att beskriva hur kvävenedfallet påverkar markvegetation till exempel vid olika typer av markanvändning. Forskningen har också visat att kvävenedfallet ger begränsade effekter på kväveläckage med undantag för kalavverkning. I delprogrammet kring beslutsstödssystem har arbetet främst varit inriktat mot att applicera den så kallade GAINS-modellen på svenska förhållanden (till exempel effekten av långa transportfordon och användning av biobränslen inom transportsektorn). Forskningen har specifikt använts för att stärka Sveriges arbete internationellt samt för ett deltagande av EECCA-länderna i det internationella luftvårdsarbetet.
|
|
