| 21. |
|
|
| 22. |
- Aggestam, Lisbeth, 1965, et al.
(författare)
-
Brexit - existentiell fråga för Europa
- 2016
-
Ingår i: Utrikesmagasinet, Utrikespolitiska institutet (Ui).
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 23. |
|
|
| 24. |
|
|
| 25. |
- Agnesdotter, Carina, 1969
(författare)
-
Reflektion som examinationsform inom lärarutbildningen
- 2016
-
Ingår i: Högskolepedagogiska texter. ; , s. 1-16
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetet tar sin utgångspunkt i en examinationsuppgift på kursen LGSV55, Svenska 5 för gymnasielärare, där studenterna ska leda ett textsamtal kring en dikt med sina kurskamrater, och därefter göra en skriftlig reflektion kring samtalets utgångspunkter, utfall och litteraturvetenskapliga och litteraturdidaktiska implikationer. Samtalet och reflektionen utgör tillsammans underlag för ett graderat betyg. Intrycket efter den första kursomgången höstterminen 2015 var att de reflekterande texterna var ytligare och mer beskrivande än förväntat, vilket gjorde det svårt att bedöma texterna efter de betygskriterier som formulerats. Syftet med arbetet är att med utgångspunkt i studenternas skriftliga reflektioner och tidigare forskning och teorier kring reflektion inom framför allt lärarutbildningar klargöra hur den aktuella examinationsuppgiften kan revideras, så att den både bättre bidrar till studenternas lärande och ger ett mer tillförlitligt underlag för graderad betygsättning. Tidigare forskning visar att reflektion är en viktig metod för att förbinda teori och praktik och främja djupinlärning. Analysen av studenternas examinationsuppgifter baseras på de olika typer av reflektion som definierats av Hatton & Smith (1995): deskriptiv reflektion, dialogisk reflektion och kritisk reflektion. Analysen visar att merparten av texterna utmärks av deskriptiv reflektion, som sätter studentens handlingar, tankar och känslor i centrum. Få studenter motiverar sitt val av dikt och utgångspunkterna för samtalet, eller anknyter till kurslitteratur och teorier. Med utgångspunkt i tidigare forskning föreslås att anvisningarna för reflektionsuppgiften förbättras så att de tydligare anger hur uppgiften ska skrivas och vilken typ av reflektion som efterfrågas. Mest gynnsamt för studenternas förmåga till kritisk reflektion är att formulera anvisningarna i frågeform. Betygskriterierna bör också revideras och baseras på kännetecknen för de olika typerna av reflektion.
|
|
| 26. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Bibeln som litteratur
- 2012
-
Ingår i: Korsväg: tidskrift för debatt, kultur och nyheter i Göteborgs stift. ; 2012:1, s. 52-53
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Diskussion av litterära drag i Bibeln, med särskild hänsyn till anstötseffekter som avautomatiserar läsandet och utgör en central aspekt av biblisk didaktik.
|
|
| 27. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Bilder av mördare i svensk arbetarprosa från tidigt 1900-tal
- 2014
-
Ingår i: Arche. - 2000-7817. ; 2014:46-47, s. 210-219
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dealing with an alternative view of man in the early Swedish 1900s. A comparison is made between the ideas in the criminologist and psychodynamic psychiatrist Andreas Bjerre and crime fictions by working-class authors of the same period: Maria Sandel, Elf Norrbo, Dan Andersson, and Martin Koch. The comparison demonstrates a joint effort “to understand without forgiving”, with moral judgements and attitudes present but subordinated.
|
|
| 28. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Delblancs brutna realism
- 1986
-
Ingår i: Allt om böcker. - 0280-2260. ; 1986:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Undersöker Sven Delblancs sätt att korsa kontrasterande berättartekniker: realism, symbolism och grotesk
|
|
| 29. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Didaktik utan tendens – Boccaccios falk och Per Hallströms novell ’Falken’
- 2013
-
Ingår i: Tidskrift för litteraturvetenskap. - 1104-0556. ; 2013:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Didactics Without Tendency: Boccaccio’s Falcon and Per Hallström’s Short Story “The Falcon” The issue of this essay is how and why a pre-modern didactics is sneaked into a modern aestheticist short story: Per Hallström’s “The Falcon” in the collection Purpur [Purple] (1895). The operation is performed without moralizing tendencies and yet subtly edifying capacities emerge. This is done by displaying the aestheticist devices in an implicit (hypertextual) dialogue with a pre-modern classic: the story of the falcon in Boccaccio’s Decamerone (5:9). The overarching device is an inverted (chiasmic) logic, manipulating opposites like give/take, love/desire, feed/devour, self-sacrifice/voracity, and scapegoat/predator. In this context also Paul Heyse’s so called “Falcon theory” is discussed. Theoretical perspectives of use for the analysis are short story theories of restriction and intensity (Allan Pasco, Kay Dollerup); Gérard Genette’s concept of hypertextuality; and René Girard’s theory of mimetic desire and the need of a scapegoat
|
|
| 30. |
- Agrell, Beata, 1944
(författare)
-
Efter folkhemmet: välfärd, ofärd och samtalets estetik i svensk prosalitteratur under ’rekordåren’ på 1960-talet
- 2014
-
Ingår i: Edda. Nordisk tidsskrift for litteraturforskning. - 0013-0818. ; 114:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Title After the ”folkhem”: welfare, misery, and the aesthetics of dialogue in Swedish literature during the peak years in the 1960s. Abstract The article starts from ideas of current neoliberal Sweden as a break with the welfare society of the 1960s – a peak of Swedish social development, according to a frequent opinion. This invites scrutinizing how the now mythical welfare state of the 1960s was depicted in the liter-ature of the day. Quite surprisingly many critical accounts then seem to question that version of welfare, thereby also actualizing issues on society and aesthetics in the 1960s. Theoretical reflexions on the relations between literature and society and the possibility of a social critical literature after Adorno present a addressive social rhetorical perspective as a possibility (Lloyd Bitzer, Carolyn Miller). After an outline of the literary situation of the 1960s some examples of the experimental prose of those days is discussed, thereby illuminating the issue of a special aesthetics of the welfare state (Sven Delblanc, P.O. Enquist, Margareta Ekström, Lars Gustafsson, P.C. Jersild, P.-O. Sundman).
|
|
