| 1. |
-
Att tänka smärtan
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Smärta är ett fenomen som alla är bekanta med. Smärtan har många ansikten. Kulturen arbetar ständigt med att finna tekniker för att undvika och lindra smärtan, men den förblir en ofrånkomlig följeslagare genom livet. Inom medicinen finns en omfattande litteratur och forskning om smärta och smärtlindring. Men hur kan vi beskriva smärtan som filosofiskt och kulturellt fenomen? Vad är smärta, och vad är det att erfara smärta? Boken samlar nyskrivna bidrag från svenska och utländska forskare inom filosofi, litteratur och teologi, som alla på olika sätt och utifrån olika utgångspunkter reflekterar över detta påtagliga men samtidigt undflyende fenomen. Den avslutas med den tyske författaren Ernst Jüngers berömda essä från 1934 ”Om smärtan”, som för första gången översatts i sin helhet till svenska. Sammantaget vill boken visa på vikten av att reflektera över smärtan i en värld som i sin strävan att lindra den också tenderar att fjärma sig frånden, och den vill därmed bidra till en vidare filosofisk förståelse av det som med Edith Södergrans ord ”… ger oss våra sällsamma själar och besynnerliga tycken”.
|
|
| 2. |
- Bornemark, Jonna
(författare)
-
Kunskapens gräns, gränsens vetande : En fenomenologisk undersökning av transcendens och kroppslighet
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The limit between the proper and the foreign – how this limit is established, but also crossed and dissolved – has remained a crucial issue in phenomenology. Setting these questions in the context of the phenomenology of religion, this thesis develops an analysis of the relation between transcendence and body understood in terms of a certain limit. The introductory part is rooted in Edmund Husserl’s discussions of the concept of transcendence, which is shown to have an essential connection to the analysis of inner time-consciousness. Here we encounter a decisive limit to objectifying knowledge, which also comes across in his investigations of the body and its spatiality. The second part discusses Max Scheler’s critique of Husserl’s excessively objectifying view of knowledge, with a particular focus on Scheler’s understanding of love as a condition of possibility for any knowledge. Scheler is shown to have developed a new concept of transcendence that avoids the pitfalls of objectivism, although in his philosophy of religion he tends to downplay the importance of the body. The third part undertakes a reading of Edith Stein, who develops ideas similar to Scheler’s, though in a phenomenologically more nuanced fashion. Although her philosophy of religion also bypasses the body, Stein provides a more genuine access to the writings of the mystics, the analysis of which forms the core of the fourth and concluding part. Drawing on the work of the 13th century Beguine Mechthild of Magdeburg, this concluding chapter develops a phenomenological understanding of religion with an emphasis on transcendence and limit, while also retaining the centrality of our experience of the body. This means: a phenomenology of the limit is investigated, rather than a limit of phenomenology.
|
|
| 3. |
- Lane, Tora, 1976-
(författare)
-
Rendering the Sublime : A Reading of Marina Tsvetaeva's Fairy-Tale Poem The Swain
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study is a reading of the folkloric fairy-tale poem The Swain (Mólodets) (1924) by the Russian Modernist poet Marina Tsvetaeva (1892-1941).The poem represents a high point in Tsvetaeva’s experiments with Russian folk art, and it is thoroughly folkloric in its theme, forms of writing and poetic language. At the same time, the poem can be linked to the attraction to folk art as a locus of the Sublime in literary tradition, which originates in German Romanticism, and finds its echoes in Russian Modernism. This study seeks to show that Tsvetaeva’s exploration of folk art in the poem was inspired by a quandary linked to the Sublime; namely the paradoxical question how to present in art what is too great to be represented.The poem is read as an image and an illustration of the poet’s understanding of the means of presenting the unrepresentable. Tsvetaeva renders the tale as an uncanny story about a horrifying elemental force. She seeks to avoid representation by bringing out the story in a poetic performance, which has the character of a lyrical drama, where the voices of the characters speak and sing in a direct manner. Within the canvas of the folkloric performance, the poet explores poetic language to render the Sublime. She experiments with secondary meanings in order to bring out a language, which at the same time is “secret” and “literal”, and where the element can be made present in its sublimity.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Schuback, Marcia Sá Cavalcante
(författare)
-
Ambigüité
- 2008
-
Ingår i: Abécédaire de Martin Heidegger. - [Mons] : Sils Maria. - 9782930242590 ; , s. 11-13
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Schuback, Marcia Sá Cavalcante
(författare)
-
Amour
- 2008
-
Ingår i: Abécédaire de Martin Heidegger. - [Mons] : Sils Maria. - 9782930242590 ; , s. 14-17
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Schuback, Marcia Sá Cavalcante
(författare)
-
Bildning och litteratur
- 2008
-
Ingår i: Psykoanalytisk tid/skrift. - 1650-7398. ; :22/23, s. 124-128
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)
|
|
