| 1. |
- Elenius, Lars, 1952-, et al.
(author)
-
Minoritetsspråk och myndighetskontakt : flerspråkighet bland användare av samiska, meänkieli och finska i Norrbottens län efter minoritetsspråklagarnas tillkomst 2000
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- I undersökningen har två intervjuundersökningar gjorts med minoritetsspråksanvändare i Kiruna, Pajala och Haparande kommun. I den ena har direktintervjuer gjorts med 79 individer i de tre kommunerna. I den andra har telefonintervjuer gjorts med 42 individer som representerar föreningar och organisatoner i området, samt med 10 representatner för myndigheter.Språkanvändningen har undersökts på individnivå, gruppnivå och samhällsnivå med största fokus på individnivån. För att analysera hur samiska, meänkieli och finska använts i kontakter med myndigheter har ett helhetsperspektiv anlagts på språkanvändningen. Det betyder att både privata och offentliga språkdomäner undersökts. Materialet har sedan analyserats med avseende på hur de språkliga minoriteterna i området har använt sig av minoritetsspråklagarna utifrån de tre kriterierna identitet, deltagande och effektivitet.Syftet med studien har varit att utreda varför språkanvändarna i så liten utsträckning har använt sig av de möjligheter som lagarna innebär. En generell frågeställning är om det finns en avgörande skillnad i myndigheternas sätt att betrakta användningen av ett minoritetsspråk i offentliga och formella sammanhang, jämfört med de enskilda individernas sätt att se på minoritetsspråkets nvändning, främst då i kontakterna med olika offentliga organ.
|
|
| 2. |
- Styhre, Alexander, 1971, et al.
(author)
-
Bring in the arts and get the creativity for free: A study of the Artists in Residence project
- 2008
-
In: Creativity and Innovation Management. - : Wiley. - 0963-1690 .- 1467-8691. ; 17:1, s. 47-57
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In the literature on creativity and innovation, there is a tendency to idolize great contributors to the liberal arts as extraordinarily creative individuals. Such ex post facto accounts of ‘great men and women’ are, however, of limited value for everyday practices in organizations. This paper reports insights from a Swedish project named Artists in Residence (AIRIS) wherein artists, including musicians, painters, actors and directors, dancers and choreographers, collaborated with a regular company or workplace during a ten-month project, aimed at helping the co-workers think in new and creative ways. The study concludes that there are many benefits from making the world of artists and the world of work intersect, but there is also a demand on the participant to fully commit to the project. Even though the culture project was positively received among co-workers, only a limited effect on workplace climate could be reported for the 2005 evaluation, while the 2006 evaluation indicates more positive effects. Still, the amount of texts advocating artists' creative skills and experiences outnumber the cases of actual projects bringing the two groups together. Studies of projects like AIRIS show that there is a great potential in bringing artists into industry.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ekheimer, Patrik, 1975
(author)
-
Kvicksilver, klor och PVC - en kritiserad men lönsam affär
- 2008
-
In: Teknik- och vetenskapshistoriska dagar i Stockholm den 8-10 april 2008..
-
Conference paper (other academic/artistic)abstract
- Få material har fått utstå så massiv kritik som plasten vinylklorid (PVC). Kännetecknande för PVC är att den innehåller stora mängder klor som traditionellt tillverkats i kvicksilverbaserade processer. Kritik har även framförts mot flera av de tillsatser som tillförs vid plastframställningen, mot utsläpp av vinylklorid och kring eventuell dioxinbildning vid tillverkning, deponering och förbränning av PVC. Trots massiv kritik under flera decenniers tid så utgör PVC fortfarande en av de stora volymplasterna. Såväl produktion som användning av PVC fortsatte att öka under slutet av 1900-talet. I Sverige har PVC framställts dels i Stockvik, dels i Stenungsund. Stockviksanläggningen var i drift mellan 1944 och 1987 och anläggningen i Stenungsund driftsattes 1969. År 1988 bedrevs Stenungsundanläggningen av Norsk Hydro Plast som det året var Sveriges mest lönsamma företag. Att en bransch som under flera decenniers tid entydigt pekats ut som en stor hälso- och miljöbov fortsätter frodas väcker givetvis frågor. Syftet med denna studie är därför att undersöka hur den svenska PVC-branschen utvecklades under senare delen av 1900-talet. Att den massiva opinionen mot kvicksilver och PVC påverkat är uppenbart, frågan är dock i vilken grad och hur. Artikeln fokuserar speciellt på den kvicksilverbaserade klortillverkningen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Hjort af Ornäs, Viktor, 1976, et al.
(author)
-
Things, constructs and meanings
- 2007
-
In: Design Semiotics in Use - 6:th Nordcode Seminar & Workshop, UIAH, Helsinki June 10-12, 2007.
-
Conference paper (peer-reviewed)
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Reid, Katherine L. P., et al.
(author)
-
The acoustic characteristics of professional opera singers performing in chorus versus solo mode
- 2007
-
In: Journal of Voice. - : Elsevier. - 0892-1997 .- 1873-4588. ; 21:1, s. 35-45
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- In this study, members of a professional opera chorus were recorded using close microphones, while singing in both choral and solo modes. The analysis included computation of long-term average spectra (LTAS) for the two song sections performed and calculation of singing power ratio (SPR) and energy ratio (ER), which provide an indication of the relative energy in the singer's formant region. Vibrato rate and extent were determined from two matched vowels, and SPR and ER were calculated for these vowels. Subjects sang with equal or more power in the singer's formant region in choral versus solo mode in the context of the piece as a whole and in individual vowels. There was no difference in vibrato rate and extent between the two modes. Singing in choral mode, therefore, required the ability to use a similar vocal timbre to that required for solo opera singing.
|
|
| 10. |
|
|
