| 1. |
|
|
| 2. |
- Grönberg, Anna Gunnarsdotter, 1967
(författare)
-
Fru eller fröken?
- 2013
-
Ingår i: Åttonde nordiska konferensen om språk och kön, Södertörns högskola, 10/10 2013.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den som bokar flygbiljett måste ange vissa uppgifter. Vid senaste bokningen reagerade jag över att SAS frågar efter titel med alternativen Herr, Frk och Fru. Varför vill de veta om jag är gift eller inte? Varför måste inte män uppge civilstånd? Och vad betyder egentligen fröken och fru? I föredraget diskuterades: - de regler som föreskriver att flygpassagerare måste uppge kön - en undersökning av hur ett antal resebolag frågar efter passagerarnas kön - respons från SAS m.fl. på frågor om varför de frågar eller inte frågar efter titel - titelfrågan i relation till svenska och internationella titeltraditioner och ordboksdefinitioner, med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och feministisk språkplanering.
|
|
| 3. |
- Grönberg, Anna Gunnarsdotter, 1967
(författare)
-
Genesis - genus - generiskt
- 2011
-
Ingår i: Presentation vid festseminarium för Monica Johansson, 17 juni 2011, Institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhället har förändrats sedan "hen" diskuterades som könsneutralt pronomen under 70-talet. Då var huvudmotivet att främja jämställdhet på samhällsnivå. Dagens ökade bruk av "hen" och "h*n" har delvis andra orsaker. En är internet där fler och fler använder skriftspråket i mer eller mindre offentliga sammanhang. Några olika tendenser kan urskiljas: 1) Antisexistiskt, antidiskriminerande och könsinkluderande bruk av politiska skäl; 2) Hbtq-personer är synligare i dagens samhälle, vilket skapar behov på gräsrotsnivå av könsobundna referenser för såväl könsöverskridare som cispersoner; 3) Individer på gräsrotsnivå som väntar barn och vill skriva könsobundet om det kommande barnet, men upplever "den" och "det" som opersonligt; 4) Individer på gräsrotsnivå som vill skriva så anonymt som möjligt, om sig själva eller andra, på bloggar och diskussionsforum.
|
|
| 4. |
- Grönberg, Anna Gunnarsdotter, 1967
(författare)
-
Göteborgare kommer aldrig att prata stockholmska
- 2010
-
Ingår i: Språktidningen. - 1654-5028. ; :2/2010, s. 48-51
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avståndet är den viktigaste orsaken till att göteborgskan och stockholmskan skiljer sig åt. Men paradoxalt nog verkar det krympande sociala avståndet mellan Sveriges två största städer göra det ännu viktigare att tala på olika sätt.
|
|
| 5. |
- Grönberg, Anna Gunnarsdotter, 1967
(författare)
-
Göteborgare - kommer aldrig att prata stockholmska
- 2011
-
Ingår i: Svenska timmar: Språket. (Lennart Waje & Svante Skoglund). - Malmö : Gleerups. - 9789140673367 ; 1, s. 194-196
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Grönberg, Anna Gunnarsdotter, 1967
(författare)
-
Ungdomsspråk
- 2013
-
Ingår i: Sociolingvistik (2:a uppl., red. Eva Sundgren). - Stockholm : Liber. - 9789147106097 ; , s. 236-273
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Grönberg, Anna Gunnarsdotter, 1967
(författare)
-
Var ligger bamba?
- 2013
-
Ingår i: Intern forskningskonferens, Inst. för svenska språket. Bohusgården, Uddevalla 22-23/8 2013.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På 90-talet undersöktes bruket av gamla göteborgsord i Västsverige. Högstadieelever från Stenungsund i norr till Varberg i söder, från Biskopsgården i väst till Borås i öst, fyllde i en enkät. Två tendenser syntes: 1) Många dialektord ersattes av rikssvenska, som göra ’gnida snö i någons ansikte’ av mula. 2) Däremot spreds göteborgska bamba ’skolmatsal’ som ringar på vatten i regionen. Uppföljning pågår: Var, hur och varför används bamba och andra göteborgsord idag?
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Sigurðardóttir, Yrsa, 1963, et al.
(författare)
-
Eldnatt
- 2012
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
