| 2121. |
|
|
| 2122. |
|
|
| 2123. |
|
|
| 2124. |
- Lindström, Anders, 1956-
(författare)
-
Att skolas till förälder : intervjuer med 17 föräldrastödsledare och observationer från föräldrastödsprogrammen: Familylab, Familjeverkstan, Aktivt föräldraskap och Cope-programmet
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet har varit att undersöka om det fanns skillnader mellan verksamma utbildningsledare inom olika föräldrastödsprogram i Umeåregionen ifråga om intention och målsättning för föräldrastöd, hur man arbetar med dessa metoder i praktiken och vilka resultat man tror sig uppnå? Sjutton semistrukturerade intervjuer gjordes med ledare från fyra olika föräldrastödsprogram och fem observationer genomfördes. Några av de frågeställningar som försökte besvara hur olika företrädare argumenterar för innehållet i sina program riktat mot föräldrar? Hur trogen är man till manual eller övrigt material i utformandet avföräldraträffarna? Vad menar man är skillnaden mellan olika föräldrastödsmetoder? Vilka intentioner har utbildarna i arbetet med föräldrastöd? Vad menar man är målsättningen för föräldrastödsprogrammet? Vilka föräldragrupper har deltagit i utbildningarna? Några resultat av studien var bl.a.att de intervjuade såg som den främsta anledningen till att man utbildade sig till föräldrastödsledare var de möjligheter som gavs i det förebyggande arbetet med föräldragrupperna. Ledarna åberopade både funktionen med programmet och dess innehåll vilket kunde, menade man, rendera i ett förändrat förhållningssätt hos föräldrarna. Man arbetade också kvar i det program som man utbildat sig inom, men man såg nödvändigheten av att det fanns flera program att erbjuda till föräldrar eftersom dessa kunde ha en kompletterande funktion. Inom de flesta program, menade dess företrädare, att manualen för respektive programhade betydelse i arbetet med föräldragrupper eftersom den gav trygghet och struktur genom dess innehåll. De flesta ledare hadei varierad grad anpassat innehållet på föräldraträffarna till föräldragruppernas behov. De ansåg också att programmets främsta uppgift var att främja ett alternativt förhållningssätt hos föräldern till sitt barn. Inom ett program var man däremot inte intresserade av att arbeta efter någon manual eftersom det skulle innebära en manipulation av barnet. Trots detta låg upphovsmannens litteratur till grund för innehållet i föräldraträffarna. Representanterna från programmet tog också avstånd från att man, som ledare, skulle sträva efter att uppnå en beteendeförändring hos föräldrarna, även om man diskuterade alternativa handlingssätt på träffarna. Det gemensamma målet som de flesta hade med sitt arbete var att föräldrarna skulle bli trygga i sin föräldraroll. En av de fördelarna med programmen var, enligt ledarna, att föräldrar träffades och samtalade om sitt föräldraskap vilket kunde bidra till att alternativa lösningar hittades.
|
|
| 2125. |
|
|
| 2126. |
|
|
| 2127. |
- Lindström, Anders, 1956-
(författare)
-
Riktat föräldrastöd till utlandsfödda? : ledare för föräldrastödsprogram och utlandsfödda ger sin syn på målsättningar, behov och information
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med följande studie har varit att beskriva den egna målsättningen med arbetet hos ledarna för föräldrastödsprogram riktat till utlandsfödda, men även att belysa hur målgruppen utlandsfödda reflekterar över föräldrarollen, eventuella behov och erfarenheter av föräldrautbildning. De frågeställningar som ställdes var – Vilken är målsättning har föräldrastödsledare som arbetar mot föräldrar med utländsk bakgrund? Vilka eventuella svårigheter och möjligheter man har funnit i arbetet med målgruppen utlandsfödda? Hur reflekterar målgruppen, utlandsfödda, över föräldrarollen? Vilka eventuella erfarenheter och behov av föräldrastödsutbildning har man som utlandsfödd? Vilka föreställningar har gruppen utlandsfödda om föräldraskap i Sverige? De metoder som användes var semistrukturerade intervjuer med ledare och utlandsfödda. Fokusgruppsintervjuer genomfördes med 30 deltagare som deltog i programmet “Barnen i våra hjärtan” och parallellt genomgick SFI-utbildning. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem kvinnor från Somalia, vilka deltagit i ”Familjeverkstans” föräldrastödsprogram. Den tredje gruppen utlandsfödda som intervjuades, var sex slumpmässigt utvalda informanter som inte deltagit i något föräldrastödsprogram. Den valdes för att få en föreställning om deras behov av föräldrastöd.Resultaten visade bl.a. att ledarna främst arbetade med syfte att påskynda integreringen till svenska förhållanden. De utlandsfödda däremot hade svårt att förstå hur svenskar gör när de fostrar sina barn. Man var osäker på om man gjorde fel som förälder och oron var kopplad till att deras barn integrerades snabbare än dem själva. Detta kunde få till följd att barnen ställde krav på föräldrarna vilka inte kunde avgöra om dessa krav var berättigade eller inte. Effekterna kunde bli att man blev passiv i sin föräldraroll eftersom man inte visste om man agerade rätt eller fel som förälder. De som inte deltog i något föräldrastödsprogram hade varken någon kännedom eller uttalat behov av ett sådant.
|
|
| 2128. |
- Lindström, Maria
(författare)
-
Vardagslivets Rehabilitering – Del A: Modellverksamhet för rehabilitering inom socialpsykiatri : Pilotprojekt i svensk kommun med modellverksamhet baserad på OTIPM (Occupational Therapy Intervention Process Model)
- 2007
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Att tala om vardagslivets rehabilitering är angeläget då begreppet rehabilitering ofta förknippas med arbete och återgång till arbete. Rehabilitering kan vara mer än så. Meningsfulla vardagsaktiviteter i reell miljö utgör en viktig plattform för utveckling vid psykiskt funktionshinder och bör vara utgångspunkt i basal rehabilitering. Rehabilitering och ett rehabiliterande förhållningssätt är ett ansvar för både kommuner och landsting enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Det är viktigt att rehabilitering utgår från ett individperspektiv och hennes resurser och begränsningar i aktivitet och delaktighet i det dagliga livet. Projektidén utgår dels från ett brukarperspektiv och dels från ett arbetsterapiperspektiv, mot bakgrund av att arbetsterapeuter uttalats vara en underutnyttjad resurs i socialpsykiatri. Den främsta drivkraften är att erbjuda brukare systematiskt prövade rehabiliteringsinsatser, på brukarens villkor och i de miljöer och aktiviteter som brukaren vill nå ökad självständighet inom. Modellverksamhetens grundtanke är att en arbetsterapeut i kommunpsykiatrisk organisation ska samverka med närstående och/eller baspersonal för att, via ett pedagogiskt och terapeutisk sätt, vägleda personer med psykiskt funktionshinder till att lättare självständigt kunna utföra meningsfulla aktiviteter i vardagen och uppleva delaktighet i livssituationer och omgivande samhälle.
|
|
| 2129. |
- Lindström, Maria, 1969-
(författare)
-
Vardagslivets Rehabilitering - Del B : Vy över arbetsterapeutiska insatser i svensk psykiatri
- 2007
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Slutrapporten är skriven utifrån direktivet ”en överblick av vad som görs i Sverige när det gäller rehabilitering i vardagslivets aktiviteter för personer med psykiskt funktionshinder”. Intentionen har varit att belysa aktuellt kunskapsläge från verksamhetsnära till vetenskaplig nivå via kanaler som strategiskt utvalda rehabiliteringsverksamheter i kommuner och landsting, olika universitet/högskolor, fackliga nätverk och liknande. Rapporten utger sig inte för att vara en heltäckande inventering utan en överblick med nedslag i vissa kommuner/landsting över spridda landsändar, publikationer och några goda exempel. Rapporten ger en nulägesbild av svensk arbetsterapi i psykiatri med särskilt fokus på utvecklingspotential i kommunal psykiatri. Ökade krav ställs generellt på alla yrkesgrupper med efterfrågan om ett mer evidensbaserat arbetssätt. Arbetsterapeutisk professionalitet handlar om att kunna förena teori och praktik i ett väl avvägt förhållningssätt, baserat på bästa tillgängliga evidens, med fokus på människors utförande av meningsfulla uppgifter. Arbetsterapeuter har genom sin forskning och utveckling specialiserat sig på att förstå och möjliggöra meningsfulla vardagsaktiviteter hos enskilda individer, trots sjukdom eller funktionshinder.
|
|
| 2130. |
|
|
