| 351. |
|
|
| 352. |
- Persson, Anders, 1974-, et al.
(författare)
-
More than a matter of qualification : teachers’ thoughts on the purpose of social studies and history teaching in vocational preparation programmes in Swedish uppersecondary school
- 2022
-
Ingår i: Citizenship, Social and Economics Education. - : SAGE Publications. - 1478-8047 .- 2047-1734. ; 21:1, s. 61-75
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to increase our understanding of how history and social studies teachers in vocational preparation programmes (VET) in Sweden relate to the obligation of preparing students for their future lives as citizens. Previous research on VET programmes has primarily emphasised predetermined roles of education. Different critical perspectives have established how different VET practices contribute to reproducing specific values and a type of knowledge that leaves less room for students to act as independent subjects (Ledman, 2015; Nylund et al., 2020). In part, the findings of this article contribute to problematising such a description. In a series of interviews, teachers expressed what can best be described as a clear will to prepare students for a future as broadminded and tolerant citizens. The multi-perspective approach emphasised by these teachers not only illustrates the socialisation and qualification functions of education, it also gives prominence to the importance of student subjectification (cf Biesta, 2009; 2020). Furthermore, this article stresses that the teachers do not view the question of the purpose of their subjects in terms of either/or. Rather, it suggests they see their obligations as a matter of professional judgment and customised responses to unique didactic situations
|
|
| 353. |
|
|
| 354. |
|
|
| 355. |
- Persson, Anders, 1974-
(författare)
-
Mycket mer än en metod : Lärare samtalar om arbetet med kontroversiella frågor i geografiundervisningen
- 2022
-
Ingår i: Utbildning och Demokrati. - : Orebro University. - 1102-6472 .- 2001-7316. ; 31:1, s. 5-29
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research on controversial issues in education is extensive. Generally, the teacher has been examined, or advised, based on preconceived ideas of how the teaching should preferably be designed. Although those recommendations have varied, they have usually been characterized by instruction and method. However, this article does not address such predetermined models of action. As an alternative, the starting point is based on the perspective of the teaching professional and on data generated from teacher interviews. The aim of the article is to examine how the overall function of education emerges when teachers speak of their own experiences of teaching about controversial issues in geography in secondary school. The findings illustrate how the teachers, based on a number of circumstances, make use of four different approaches: deflecting, enlightening, challenging, and correcting. Hence, from the perspective of the teaching profession, work on controversial issues seems less understandable in terms of a single approach. Instead, each situation seems to require its own situated and subject-related considerations and professional reflections.
|
|
| 356. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Målstyrningens förvandlingar inom svensk högre utbildning
- 2019
-
Ingår i: En historiker korsar sitt spår : en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia - en vänbok till Roger Johansson om att lära sig av historien och lära ut historia. - 1652-2761. - 9789178770335 ; :22, s. 255-271
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Med Bolognareformen 2007 blev i princip all högre utbildning i Sverige, som omfattas av Högskoleförordningens examensordning, målstyrd på basis av ett särskilt sätt att relatera olika kunskapsformer till varandra, vilka kommer till uttryck i både Blooms taxonomi och den s.k. SOLO-taxonomin (= structure of the observed learning outcome). Sedan 2007 delas därför lärandemålen i examensordning, studieplaner och kursplaner in i olika kategorier med avseende på: ”kunskap och förståelse”, ”färdighet och förmåga” samt ”värderingsförmåga och förhållningssätt”. I föreliggande text visas hur målstyrningen inom svensk högre utbildning genomgått ett antal förvandlingar sedan den första massutbildningsvågen vid mitten av 1960-talet. Då diskuterades relationen mellan den högre utbildningens vetenskaplighet och arbetsmarknadsrelevans på makronivå i offentliga utredningar samtidigt som studiemål diskuterades på mikronivå i andra offentliga utredningssammanhang. Under den andra massutbildningsvågen på 1990-talet infördes examensord-ningen i högskoleförordningen 1993 med relativt detaljerade mål på mikronivå. I och med att den nämnda Bolognareformen i Sverige, slutligen, kopplades samman med Högskoleverkets/Universitetskanslersämbetets resultatinriktade utvärderingssystem 2011 föreligger en, åtminstone formellt, långt gående målstyrning vad avser studenters lärande och lärares undervisning.
|
|
| 357. |
|
|
| 358. |
- Persson, Anders, et al.
(författare)
-
Nöjda som lärare, missnöjda som anställda - skolexistens mellan mening och missnöje
- 2006
-
Ingår i: Arbetsliv i omvandling. - Stockholm : Arbetslivsinstitutet. - 1404-8426. ; :2006:4, s. 19-36, s. 19-36
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Hur kan det komma sig att en relativt stor andel lärare på en och samma gång är missnöjda med en rad arbetsvillkor och upplever att arbetet är meningsfullt? Varför är, med andra ord, många lärare nöjda med sin yrkesutövning som lärare samtidigt som de är missnöjda som anställda? Frågeställningarna har attackerats från flera håll med utgångspunkt från läraryrkets och skolans utveckling under de senaste 20 åren. Många lärare förefaller finna sitt yrkes mening i relationen med eleverna och i de nära arbetsvillkoren. Missnöjets källa förefaller å andra sidan vara förvandlingen av de nära arbetsvillkoren inom ramen för skolans utveckling under de senaste 10-15 åren, som bland annat resulterat i att lärarens roll som underordnad anställd betonats och att yrkesautonomin utmanats.
|
|
| 359. |
- Persson, Anders
(författare)
-
Occupational and non-occupational health risks : can double standards be justified?
- 2008
-
Ingår i: International Journal of Risk Assessment and Management. - 1466-8297 .- 1741-5241. ; 10:1/2, s. 160-171
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This essay considers the fact that health and safety standards allow for higher exposures in employees than the general public. The distinction between exposure and risk is proposed as a key determinant for the relevance of arguments put forward to support such double standards. The justifi cation of ‘double standards', for public and occupational (risk) exposure, is linked to two separate types of issues, namely empirical and normative ones. Whether we have reasons for accepting a double standard of protection depends on how we understand the double standardin relation to the distinction between exposures and risks, and emphasis should be placed on the need of normative support of double standards concerning risks. The relation between work-related risks and occupation is discussed and analyzed, and it is argued that arguments for double standards of risks are linked to certain activities rather than to employment or occupation. It is concluded that a justifi cation of this kind of diff erentiation seems not to be supported either by a reasonable conception of the contract of employment or by any obvious ethical principle that is applicable toworkplaces or work situations in general.
|
|
| 360. |
|
|
