| 11. |
- Axelsson Linkowski, Weronika
(författare)
-
Managing mountains, past and present conditions for traditional summer farming and Sami reindeer husbandry in northern Scandinavia
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Traditional land use and conditions for maintenance of biodiversity are often interlinked. When land use changes and ecosystems change as a result, there is a risk to loose both the traditional ecological knowledge and the biodiversity connected to this land use. This thesis focuses on traditional land use, summer farming and Sami reindeer husbandry, in the mountain areas of northern Scandinavia (mainly Sweden), in a historical and contemporary perspective. The overall aim is to contribute to the understanding of the conditions for the traditional land use in the Scandinavian (mainly Swedish) mountains, using the concepts of traditional ecological knowledge (TEK) and a historical-ecological perspective. Both summer farming and reindeer husbandry are under strong external pressure and face large challenges today. Some of these challenges are shared and some differ between the two types of northern pastoralism. Scandinavian summer farmers experience that different views on their land use from different authorities affect them negatively. The increasing populations of large carnivores also worry the summer farmers. Recent depredation rates are in fact of the same level as historically (around 1900). Interviews showed that traditional knowledge about protective measures had eroded during years without carnivores, but also that farming practices have changed recently and that new knowledge developed. Sami plant use has been studied historically, but information about Sami plant management of Angelica archangelica was not documented. We argue that Sami ecological knowledge should be used to ensure sustainable harvest methods. Today traditional reindeer husbandry faces severe problems due to the reduction of winter grazing land by different encroachments, most importantly from modern forestry. The negative effects are even larger since increasingly difficult winter conditions create a need for a wider range of good grazing areas. Traditional knowledge is essential in the herders´ daily work, but the usability of the knowledge is severely constrained by recent changes. In the future planning of an ecologically and socially sustainable mountain management it is necessary to work with traditional land users and integrate their traditional knowledge.
|
|
| 12. |
- Baird, Emily, et al.
(författare)
-
X-ray micro computed-tomography
- 2017
-
Ingår i: Current Biology. - : Elsevier BV. - 0960-9822. ; 27:8, s. 289-291
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Emily Baird and Gavin Taylor describe how you can make three-dimensional models of biological samples using x-ray micro-computed tomography
|
|
| 13. |
|
|
| 14. |
- Berglund, Örjan, et al.
(författare)
-
Land use on organic soils in Sweden – a survey on the land use of organic soils within agriculture and forest lands during 1983-2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Data from the Geological Survey of Sweden (SGU), the Swedish Board of Agriculture and the Swedish National Forest Inventory were used in a GIS analysis to evaluate the distribution of organic soils (OS) used for agriculture and forestry in Sweden. The status of agricultural soils and agricultural land use changes were also studied, based on the most recent data available from the SGU. The total surface area of OS in Sweden was estimated to be 6 207 284 ha (15.2% of the land surface area), which is less than reported in previous assessments (Berglund and Berglund, 2008; Berglund et al., 2009). Of the total OS area 98.2% was peat, of which 4.7% was shallow peat and 2.5% 40K peat (peat determined using gamma radiation data). The remaining 1.8% were gyttja soils. Total agricultural area under EU regulations (i.e. on the EU agriculture block map) in Sweden was 3 232 039 ha (7.9% of the land surface area) and most of this was arable land (82.8%). Pasture occupied approx. 16% of the area, the land use on the remaining 1.2% is unknown. Agricultural area on OS (AOS) based on SGU-data and the EU agriculture block map was estimated to be 225 722 ha which is 7% of the total agricultural area based on EU agriculture block maps and 9.0% based on the national maps over agricultural land areas provided by the Swedish Board of Agriculture. More than 50% of AOS was arable land whereas approx. 40% was divided between pasture and unmanaged arable land. The remaining area was wetland, unknown or other land use type. In comparison to previously studies in 2003 (Berglund and Berglund, 2008) and 2008 (Berglund et al., 2009), both the total agricultural area and AOS area have decreased, probably due to structural changes in agriculture. The decline has been sharper for the surface area of AOS than for the total agricultural area. Among the Swedish National Forest Inventory plots, 12.3% were located on OS. Land use changes recorded on the Forest Inventory plots were mostly from arable land to other land uses rather than from other land uses to arable land both in total area and in OS.
|
|
| 15. |
|
|
| 16. |
|
|
| 17. |
- Berkström, Charlotte, et al.
(författare)
-
Konnektivitet och fysisk påverkan i kustvatten : en sammanställning över kunskapsläget och förslag till revidering av bedömningsgrund
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konnektivitet i kustvatten beskrivs som möjligheten för djur, växter, sediment och organiskt material att sprida sig och passera fritt mellan det öppna havet och kusten, längsgående i kustområden och mellan kustområden och inlandsvatten. Då konnektiviteten har en betydande och bred påverkan på det biologiska, fysikalisk-kemiska, och det hydromorfologiska tillståndet i kustoch havsmiljön, ingår den som en kvalitetsfaktor för bedömning av ekologisk status av ytvatten i kustzonen. Beskrivningen av konnektivitet och hur den ska bedömas i kustzonen är knapphändig i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25). Institutionen för akvatiska resurser vid SLU har därför fått i uppdrag att ge förslag på information om biologisk konnektivitet som rör växter och djur som kan ingå i en revidering av dessa föreskrifter, samt ta fram ett kunskapsunderlag om konnektivitet och fysisk störning i kustzonen. I uppdraget har även ingått att analysera hur fysisk störning påverkar konnektivitet för fisk i både Skagerraks, Kattegatts och Östersjöns kustområden.Vid genomgång av föreskrifterna noterade vi att de saknar information om biologiska aspekter av konnektivitet och vilka rumsliga skalor man ska beakta. De nuvarande bedömningsgrunderna tar inte tillräcklig hänsyn till att konnektivitet antingen kan ske genom aktiv migration av organismer, såväl vuxna som juvenila, eller genom passiv spridning via larver, ägg, sporer, frön och fragment (kapitel 2.1.2). Detta är viktigt att ha i åtanke då fysisk störning i form av bryggor, pirar, buller, båttrafik och annat har olika påverkan på organismer som rör sig genom olika habitattyper aktivt genom migration eller passivt med strömmar. De olika spridningstyperna sker även över olika tidsskalor där aktiva migrationer ofta sker på säsongsbasis och mellan olika livsstadier, medan passiv spridning ofta sker över ett antal veckor när larver och sporer utvecklas i den fria vattenmassan innan de slår sig ner vid lämpligt habitat. Det finns även arter som genomför hela sina livscykler i den fria vattenmassan, till exempel växtplankton som också ingår som en biologisk kvalitetsfaktor att bedöma. Dessutom är det viktigt att särskilja typiska hemområden från maximala migrations- och spridningsavstånd, eftersom hemområden är relevanta för populationsdynamiken, medan de maximala migrations- och spridningsavstånden har större betydelse för den genetiska variationen mellan olika populationer. Likaså är det viktigt att ta hänsyn till hur konnektivitet kan påverkas av ett förändrat klimat. Fiskar har en central roll i de marina ekosystemen. Därför blir konnektivitet av fisk – både mellan kust och hav, inom kustområden samt mellan kust och sötvatten – avgörande faktorer för ekologisk status, både i sötvatten och i kustvatten. Eftersom det främst är fiskar som genomför vandringar mellan kust och sötvatten och kust och hav är det svårt att klassificera parametern 8.3 Konnektivitet mellan kustvatten och vatten i övergångszon och kustnära landområden i föreskrifterna (HVMFS 2019:25) utan att inkludera fisk. Fisk borde därför ingå som en biologisk kvalitetsfaktor även i föreskrifterna för kustvatten (kapitel 2.1.3). Fisk ingår vid bedömning av ekologisk status i havsmiljödirektivet, som geografiskt överlappar med vattendirektivet i kustzonen. I havsmiljödirektivet finns i stället inte konnektivitet med som ett kriterium i ekologiska statusbedömningar. Detta gör att konnektivitet, framförallt gällande fisk, inte beaktas tillräckligt i bedömningarna varför en samordning mellan direktiven måste till. Då konnektivitet främst är en biologisk funktion kopplad till fiskar och andra organismer bör det övervägas om konnektivitet ska ingå bland de biologiska kvalitetsfaktorerna istället för de hydromorfologiska.Sverige är ett av de länder inom EU som har kommit längst gällande bedömning av konnektivitet inom vattendirektivet. Övriga EU-länder tycks mer fokusera på de två andra hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna hydrografiskt villkor och morfologiskt tillstånd i sina bedömningar. Detta kan bero på att konnektivitet inte ingår i vattendirektivet men att man i Sverige har valt att lägga in det Sammanfattning som en egen kvalitetsfaktor i föreskrifterna om statusbedömning i svenska kustvatten. Konnektivitet nämns i några sammanhang i andra EU-länder, men är då oftast kopplat till sötvatten med fokus på vandrande fiskar och hinder i form av vattenkraft och andra fysiska strukturer som stoppar vattenflödet. Intresset för att utveckla den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn där konnektivitet ingår har vuxit inom EU och ett antal rapporter och vetenskapliga artiklar finns tillgängliga i ämnet (kapitel 2.1.4).Konnektivitet kan mätas på olika sätt och på olika rumsliga skalor. I kapitel 3 sammanfattar vi denna information i ett kunskapsunderlag för bedömning av konnektivitet i kustzonen. Mätning och analys av arters spridning i kust- och havsområden är en utmanande uppgift, och kunskapen inom detta område är fortfarande begränsad. För att analysera och bedöma aktiv migration i framförallt Östersjön och Skagerrak har rumsliga analyser baserade på habitatkartor och information om arters spridningsavstånd använts, likaså märkningsstudier och kombinationer av metoder. För att undersöka passiv spridning har man främst använt en kombination av empiriska data och hydrodynamiska modeller för att undersöka spridningsvägar och uppväxtmiljöer för olika marina organismer och för att identifiera viktiga områden för konnektivitet som till exempel källor och sänkor. I kapitel 3 sammanfattas även konnektivitetsmönster hos några biologiskt viktiga organismgrupper och information om naturliga barriärer som salthalt, djup och temperatur som påverkar spridning av organismer och organiskt material.Få studier har undersökt effekter av fysisk störning på konnektivitet. I kapitel 4.2 beskriver vi studier som gjorts i svenska vatten gällande effekter av fysisk störning på passiv spridning och aktiv migration och i kapitel 4.3 sammanfattar vi information om fysisk påverkan och konnektivitet på några nyckelhabitat. I kapitel 5 beskrivs resultaten av nya analyser med fokus på fisk längs svenska västkusten som gjorts inom ramen av detta uppdrag. Resultaten från dessa studier visar att fysisk påverkan kan ha en betydande inverkan på konnektivitet, särskilt för de arter som är beroende av grunda och vågskyddade områden för sin reproduktion. Denna typ av habitat är särskilt känslig och uppvisar en påtaglig minskning av konnektiviteten till följd av fysisk påverkan. Just dessa områden drabbas mest av förluster i konnektivitet då de har en hög grad av fysisk exploatering, inkluderande bryggor, bojar och småbåtshamnar. Dessutom visade resultaten från vår modellering att makroalger och fröväxter påverkas starkt av fysiska förändringar. Detta understryker vikten av att noggrant utvärdera och hantera fysisk påverkan på arter och livsmiljöer i kustzonen för att bevara och skydda känsliga marina ekosystem och de tjänster de tillhandahåller. Resultaten är viktiga för beslutsfattare och planerare som arbetar med bevarandeåtgärder och förvaltning av dessa miljöer.Det finns betydande kunskapsluckor inom området konnektivitet i kustvattenmiljöer och även inom området fysisk påverkan på konnektiviteten. I kapitel 6 listas dessa kunskapsluckor där bland annat behovet av högupplösta kartunderlag över förekomsten av både organismer och påverkansfaktorer pekas ut, liksom sambanden mellan dessa. Detta gäller för de biologiska kvalitetsfaktorerna bottenfauna, makroalger, fröväxter och växtplankton och för fisk, där fisken inte ingår som biologisk kvalitetsfaktor i kustzonen. Även effekter av ett förändrat klimat och av olika typer av restaureringsåtgärder på konnektiviteten är områden där det finns behov av att förbättra kunskapsläget.
|
|
| 18. |
- Bexell, Göran, et al.
(författare)
-
"Ge forskningen mer resurser"
- 2003
-
Ingår i: Sydsvenska dagbladet. - 1104-0068.
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 19. |
- Bjärstig, Therese, 1978-, et al.
(författare)
-
Implementing collaborative planning in the swedish mountains : The case of Vilhelmina
- 2018
-
Ingår i: WIT Transactions on Ecology and the Environment. - Southampto : WIT Press. - 9781784662912 ; , s. 781-796, s. 781-795
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Critical appraisals have stressed the need for participation and social learning in spatial planning, and planning is now seen as a process of innovative collaboration by multiple actors. During such ‘collaborative planning’, various parties try to develop new inclusive strategies through dialog. Collaborative planning is a major strand of current planning theory and highlights the need for new methods that involve citizen participation. In Sweden, the realization of collaborative planning in practice remains elusive, and research on the subject is limited, so further studies are needed. Thus, in the project “Green planning: Vilhelmina as a testbed for innovative land use planning in the mountain region”, we tested and implemented methods for involving citizens and other land-use stakeholders in the process of developing Vilhelmina municipality’s comprehensive plan (MCP). This paper presents lessons learned from that process and data obtained from a set of focus groups, a workshop, surveys, and personal communication. From these activities in the Swedish mountain region, we learned that collaborative practices have both pros and cons that must be addressed for practical realization of the widely embraced ideal of collaborative planning.
|
|
| 20. |
- Bodnar, Taras, et al.
(författare)
-
A linear test for the global minimum variance portfolio for small sample and singular covariance
- 2015
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bodnar and Schmid (2008) derived the distribution of the global minimum variance portfolio weights and obtained the distribution of the test statistics for the general linear hypothesis. Their results are obtained in the case when the number of observations n is bigger or equal than the size of portfolio k. In the present paper, we extend the result by analyzing the portfolio weights in a small sample case of n < k, with the singular covariance matrix. The results are illustrated using actual stock returns. A discussion of practical relevance of the model is presented.
|
|
