| 1. |
- Ahrens, Lutz, et al.
(författare)
-
Analysis of per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) and phenolic compounds in Swedish rivers over four different seasons
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Per- and polyfluoroalkyl substances (PFASs) and phenolic compounds are emerging organic pollutants characterized by their persistency, bioaccumulation and toxicity potential. In this study, 28 PFASs and 10 phenolic compounds were investigated in 10 Swedish rivers over four different seasons (October 2016, January 2017, April 2017 and July 2017). The objective was to investigate the levels, composition profiles, sesonal trends and fluxes for both compound classes. In total, 7 out of 28 PFASs and 9 out of 10 phenolic compounds were detected in surface water from the 10 rivers. The average concentration in all samples was 3.2 ng L-1 for ∑28PFASs (median 2.4 ng L-1, n = 40), while 230 ng L-1 for the sum of the phenolic compounds (median 0 ng L-1, n = 38). Highest average ∑28PFAS concentrations were found in Rönneån with 10 ng L-1 (median 11 ng L-1), followed by Norrström with 9.0 ng L-1 (median 9.1 ng L-1), whereas no PFASs were detected in Umeå älv and Ångermanälven. On the other hand, highest average of the sum of the phenolic compound concentrations were found in Nyköpingsån with 1500 ng L-1 (median 57 ng L-1), while for the other rivers the average ranged between 50 ng L-1 and 140 ng L-1, except for Emån where TBP was only detected in one sample with 0.33 ng L-1. This indicates that PFASs and phenolic compounds origin from different sources. The dominant PFASs were perfluorobutane sulfonic acid (PFBS, 38 % of the ∑28PFASs), perfluorooctanoic acid (PFOA, 21 %), and perfluorooctane sulfonic acid (PFOS (branched), 8.9 %), while the dominant phenolic compounds were 4nonylphenol (4-NP, 67 %), 4-tert-nonylphenol-diethoxylate (4-NP-EO2, 20 %), and 2,4,6tribromophenol (TBP, 10 %). The concentrations of PFASs and phenolic compounds were relatively constant during the four investigated seasons which indicates a relatively steady input of these two compound classes into the river systems. The daily fluxes of Σ28PFAS was estimated to be in total 220 g d-1 (81 kg year-1), whereas the daily fluxes of phenolic compounds was estimated to be 16000 g d-1 (5700 kg year-1) for all 10 investigated rivers. The Annual Average Environmental Quality Standard (AA-EQS) of the EU Water Framework Directive (WFD) was exceeded in 33% (n = 13) of the surface water samples for the sum of linear and branched PFOS and in 13% (n = 5) of the surface water samples for 4NP. This indicates that there is a potential risk for the aquatic environment. The AA-EQS of 4-octylphenol (4-OP) and pentachlorophenol (PCP) was not exceeded in any surface water sample.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berglund, Örjan, et al.
(författare)
-
Land use on organic soils in Sweden – a survey on the land use of organic soils within agriculture and forest lands during 1983-2014
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Data from the Geological Survey of Sweden (SGU), the Swedish Board of Agriculture and the Swedish National Forest Inventory were used in a GIS analysis to evaluate the distribution of organic soils (OS) used for agriculture and forestry in Sweden. The status of agricultural soils and agricultural land use changes were also studied, based on the most recent data available from the SGU. The total surface area of OS in Sweden was estimated to be 6 207 284 ha (15.2% of the land surface area), which is less than reported in previous assessments (Berglund and Berglund, 2008; Berglund et al., 2009). Of the total OS area 98.2% was peat, of which 4.7% was shallow peat and 2.5% 40K peat (peat determined using gamma radiation data). The remaining 1.8% were gyttja soils. Total agricultural area under EU regulations (i.e. on the EU agriculture block map) in Sweden was 3 232 039 ha (7.9% of the land surface area) and most of this was arable land (82.8%). Pasture occupied approx. 16% of the area, the land use on the remaining 1.2% is unknown. Agricultural area on OS (AOS) based on SGU-data and the EU agriculture block map was estimated to be 225 722 ha which is 7% of the total agricultural area based on EU agriculture block maps and 9.0% based on the national maps over agricultural land areas provided by the Swedish Board of Agriculture. More than 50% of AOS was arable land whereas approx. 40% was divided between pasture and unmanaged arable land. The remaining area was wetland, unknown or other land use type. In comparison to previously studies in 2003 (Berglund and Berglund, 2008) and 2008 (Berglund et al., 2009), both the total agricultural area and AOS area have decreased, probably due to structural changes in agriculture. The decline has been sharper for the surface area of AOS than for the total agricultural area. Among the Swedish National Forest Inventory plots, 12.3% were located on OS. Land use changes recorded on the Forest Inventory plots were mostly from arable land to other land uses rather than from other land uses to arable land both in total area and in OS.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Berkström, Charlotte, et al.
(författare)
-
Konnektivitet och fysisk påverkan i kustvatten : en sammanställning över kunskapsläget och förslag till revidering av bedömningsgrund
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Konnektivitet i kustvatten beskrivs som möjligheten för djur, växter, sediment och organiskt material att sprida sig och passera fritt mellan det öppna havet och kusten, längsgående i kustområden och mellan kustområden och inlandsvatten. Då konnektiviteten har en betydande och bred påverkan på det biologiska, fysikalisk-kemiska, och det hydromorfologiska tillståndet i kustoch havsmiljön, ingår den som en kvalitetsfaktor för bedömning av ekologisk status av ytvatten i kustzonen. Beskrivningen av konnektivitet och hur den ska bedömas i kustzonen är knapphändig i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter (HVMFS 2019:25). Institutionen för akvatiska resurser vid SLU har därför fått i uppdrag att ge förslag på information om biologisk konnektivitet som rör växter och djur som kan ingå i en revidering av dessa föreskrifter, samt ta fram ett kunskapsunderlag om konnektivitet och fysisk störning i kustzonen. I uppdraget har även ingått att analysera hur fysisk störning påverkar konnektivitet för fisk i både Skagerraks, Kattegatts och Östersjöns kustområden.Vid genomgång av föreskrifterna noterade vi att de saknar information om biologiska aspekter av konnektivitet och vilka rumsliga skalor man ska beakta. De nuvarande bedömningsgrunderna tar inte tillräcklig hänsyn till att konnektivitet antingen kan ske genom aktiv migration av organismer, såväl vuxna som juvenila, eller genom passiv spridning via larver, ägg, sporer, frön och fragment (kapitel 2.1.2). Detta är viktigt att ha i åtanke då fysisk störning i form av bryggor, pirar, buller, båttrafik och annat har olika påverkan på organismer som rör sig genom olika habitattyper aktivt genom migration eller passivt med strömmar. De olika spridningstyperna sker även över olika tidsskalor där aktiva migrationer ofta sker på säsongsbasis och mellan olika livsstadier, medan passiv spridning ofta sker över ett antal veckor när larver och sporer utvecklas i den fria vattenmassan innan de slår sig ner vid lämpligt habitat. Det finns även arter som genomför hela sina livscykler i den fria vattenmassan, till exempel växtplankton som också ingår som en biologisk kvalitetsfaktor att bedöma. Dessutom är det viktigt att särskilja typiska hemområden från maximala migrations- och spridningsavstånd, eftersom hemområden är relevanta för populationsdynamiken, medan de maximala migrations- och spridningsavstånden har större betydelse för den genetiska variationen mellan olika populationer. Likaså är det viktigt att ta hänsyn till hur konnektivitet kan påverkas av ett förändrat klimat. Fiskar har en central roll i de marina ekosystemen. Därför blir konnektivitet av fisk – både mellan kust och hav, inom kustområden samt mellan kust och sötvatten – avgörande faktorer för ekologisk status, både i sötvatten och i kustvatten. Eftersom det främst är fiskar som genomför vandringar mellan kust och sötvatten och kust och hav är det svårt att klassificera parametern 8.3 Konnektivitet mellan kustvatten och vatten i övergångszon och kustnära landområden i föreskrifterna (HVMFS 2019:25) utan att inkludera fisk. Fisk borde därför ingå som en biologisk kvalitetsfaktor även i föreskrifterna för kustvatten (kapitel 2.1.3). Fisk ingår vid bedömning av ekologisk status i havsmiljödirektivet, som geografiskt överlappar med vattendirektivet i kustzonen. I havsmiljödirektivet finns i stället inte konnektivitet med som ett kriterium i ekologiska statusbedömningar. Detta gör att konnektivitet, framförallt gällande fisk, inte beaktas tillräckligt i bedömningarna varför en samordning mellan direktiven måste till. Då konnektivitet främst är en biologisk funktion kopplad till fiskar och andra organismer bör det övervägas om konnektivitet ska ingå bland de biologiska kvalitetsfaktorerna istället för de hydromorfologiska.Sverige är ett av de länder inom EU som har kommit längst gällande bedömning av konnektivitet inom vattendirektivet. Övriga EU-länder tycks mer fokusera på de två andra hydromorfologiska kvalitetsfaktorerna hydrografiskt villkor och morfologiskt tillstånd i sina bedömningar. Detta kan bero på att konnektivitet inte ingår i vattendirektivet men att man i Sverige har valt att lägga in det Sammanfattning som en egen kvalitetsfaktor i föreskrifterna om statusbedömning i svenska kustvatten. Konnektivitet nämns i några sammanhang i andra EU-länder, men är då oftast kopplat till sötvatten med fokus på vandrande fiskar och hinder i form av vattenkraft och andra fysiska strukturer som stoppar vattenflödet. Intresset för att utveckla den hydromorfologiska kvalitetsfaktorn där konnektivitet ingår har vuxit inom EU och ett antal rapporter och vetenskapliga artiklar finns tillgängliga i ämnet (kapitel 2.1.4).Konnektivitet kan mätas på olika sätt och på olika rumsliga skalor. I kapitel 3 sammanfattar vi denna information i ett kunskapsunderlag för bedömning av konnektivitet i kustzonen. Mätning och analys av arters spridning i kust- och havsområden är en utmanande uppgift, och kunskapen inom detta område är fortfarande begränsad. För att analysera och bedöma aktiv migration i framförallt Östersjön och Skagerrak har rumsliga analyser baserade på habitatkartor och information om arters spridningsavstånd använts, likaså märkningsstudier och kombinationer av metoder. För att undersöka passiv spridning har man främst använt en kombination av empiriska data och hydrodynamiska modeller för att undersöka spridningsvägar och uppväxtmiljöer för olika marina organismer och för att identifiera viktiga områden för konnektivitet som till exempel källor och sänkor. I kapitel 3 sammanfattas även konnektivitetsmönster hos några biologiskt viktiga organismgrupper och information om naturliga barriärer som salthalt, djup och temperatur som påverkar spridning av organismer och organiskt material.Få studier har undersökt effekter av fysisk störning på konnektivitet. I kapitel 4.2 beskriver vi studier som gjorts i svenska vatten gällande effekter av fysisk störning på passiv spridning och aktiv migration och i kapitel 4.3 sammanfattar vi information om fysisk påverkan och konnektivitet på några nyckelhabitat. I kapitel 5 beskrivs resultaten av nya analyser med fokus på fisk längs svenska västkusten som gjorts inom ramen av detta uppdrag. Resultaten från dessa studier visar att fysisk påverkan kan ha en betydande inverkan på konnektivitet, särskilt för de arter som är beroende av grunda och vågskyddade områden för sin reproduktion. Denna typ av habitat är särskilt känslig och uppvisar en påtaglig minskning av konnektiviteten till följd av fysisk påverkan. Just dessa områden drabbas mest av förluster i konnektivitet då de har en hög grad av fysisk exploatering, inkluderande bryggor, bojar och småbåtshamnar. Dessutom visade resultaten från vår modellering att makroalger och fröväxter påverkas starkt av fysiska förändringar. Detta understryker vikten av att noggrant utvärdera och hantera fysisk påverkan på arter och livsmiljöer i kustzonen för att bevara och skydda känsliga marina ekosystem och de tjänster de tillhandahåller. Resultaten är viktiga för beslutsfattare och planerare som arbetar med bevarandeåtgärder och förvaltning av dessa miljöer.Det finns betydande kunskapsluckor inom området konnektivitet i kustvattenmiljöer och även inom området fysisk påverkan på konnektiviteten. I kapitel 6 listas dessa kunskapsluckor där bland annat behovet av högupplösta kartunderlag över förekomsten av både organismer och påverkansfaktorer pekas ut, liksom sambanden mellan dessa. Detta gäller för de biologiska kvalitetsfaktorerna bottenfauna, makroalger, fröväxter och växtplankton och för fisk, där fisken inte ingår som biologisk kvalitetsfaktor i kustzonen. Även effekter av ett förändrat klimat och av olika typer av restaureringsåtgärder på konnektiviteten är områden där det finns behov av att förbättra kunskapsläget.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Hedmark, Eva, et al.
(författare)
-
Test av stängseltråden RubberGuard Wire
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- RubberGuard Wire är en elstängseltråd som består av tunna metalltrådar överdragna med ledande gummi. Enligt distributörer kortsluts inte tråden till följd av kontakt med exempelvis vegetation och vatten. I den här studien undersökte vi hur den elektriska spänningen i stängseltråden RubberGuard Wire påverkas av kontakt med jord, vatten, mark och våt vegetation. Trådens prestanda bedömdes genom mätning av spänningen under olika förhållanden. Som jämförelse genomfördes parallella experiment med den typ av metalltråd (slät galvad High Tensile tråd (HT-tråd)) som rekommenderas till rovdjursavvisande stängsel.Experimenten visade att RubberGuard Wire påverkades på samma sätt som metalltråden vid kontakt med jord, vatten, mark och växtlighet. Vår slutsats är att RubberGuard Wire inte presterar bättre än en stängseltråd av metall när den kommer i kontakt med växande vegetation eller andra element som vanligtvis kortsluter elstängsel.
|
|
| 10. |
|
|
