| 8391. |
- Liljeqvist, Nina, et al.
(författare)
-
Riksdagspartierna och EU : en svag demokratisk länk
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I denna analys granskas de svenska riksdagspartiernas förmåga att skapa en folklig förankring för den förda EU-politiken. För detta syfte kartläggs först EG-/EU-rättens betydelse i svensk lagstiftning. Utvecklingen över tid såväl som över politikområden jämförs. Förekomsten av EG-/EU-regler i svensk lagstiftning ökar tydligt från och med början på 1990-talet, och skillnaderna mellan olika politikområden är dessutom stora och växande. Vissa områden, såsom jordbruk, miljö och handelsfrågor, har blivit starkt påverkade av EG-/EU-rätten, medan exempelvis kultur och skola inte har det. Detta bör påverka hur partierna arbetar med olika områden i och utanför riksdagen. Därefter undersöks i vad mån riksdagspartierna i sina nationella valmanifest lyfter fram frågor som relaterar till EU. EU-dimensionen börjar nämnas i allt högre utsträckning i samband med folkomröstningen om svenskt EU-medlemskap 1994, men därefter tillägnas EU allt mindre utrymme. Avslutningsvis studeras EU:s påverkan på den interna partipolitiska arenan. Även på denna punkt förblir partier tämligen passiva inför den politiska verklighet som EU-medlemskapet bjuder. Den sammantagna analysen pekar således på att partierna i flera avseenden brister i sin grundläggande funktion att utgöra en länk mellan medborgaren och de politiska beslutsfattarna. Slutligen framhålls några åtgärder som skulle kunna förbättra denna situation
|
|
| 8392. |
|
|
| 8393. |
|
|
| 8394. |
|
|
| 8395. |
- Liljeström, Monica, 1965-
(författare)
-
Videovägledning i pedagogik
- 2018
-
Ingår i: Digitalisering av högre utbildning. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144119724 ; , s. 91-94
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8396. |
- Lilliehorn, Sara, 1976-
(författare)
-
Betydelser av bröstcancer i ett livssammanhang
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the thesis is to describe and analyse how a group of women experience that their every-day lives are affected during and after primary breast cancer treatment. The thesis is a consecutive, longitudinal study that takes an explorative qualitative approach. Seventy-one women younger than 60 years of age with primary breast cancer were consecutively included in the study. The women were interviewed four or five times over a period of 4 to 6 years from end of radiotherapy. The analyses of the interviews were inspired by grounded theory and narrative analysis. The thesis encompasses four papers. Paper I focused on the women’s contact with health care. The results of this study indicate that it is crucial for patients in a vulnerable situation to be admitted into a supportive system – ‘admitted into a helping plan’ – that, more or less explicitly, displays a well-thought-out plan of care. This is a process built on individual relationships with members of the health-care staff, but it ends up in a relationship to health care as a helping system, a ‘safe haven’ to attach to. Study II explored the women’s ideas about what motivated and discouraged their return to work. The results illustrate that the meaning of work fluctuates over time and that the processes of returning to work are conditioned by the patients’ individual life situations. Returning to work was regarded as an important part of the healing process because of how it generated and structured the women’s everyday lives. Returning to work meant demonstrating well-being and normalcy after breast cancer. Study III examined how life was lived and valued during and after treatment for breast cancer compared to pre-cancer life. The analysis showed that being afflicted with breast cancer was evaluated from a context of the women’s former everyday lives and stressed that how the women experienced breast cancer was a matter of personal circumstances. Study IV focused on how the women experienced and dealt with their altered bodies. The results showed that the women followed three different body-mind trajectories that depended to a significant extent on the severity of side effects and bodily alterations that resulted from their treatments.Being afflicted by breast cancer implies vulnerability and losses, but it can also involve benefits and provide new perspectives on life. How the overall breast cancer experience is valued seems to be very much a matter of circumstances in everyday life. This thesis highlights circumstances that focus in particular on contacts with health care, the body, the work situation, and the family situation.
|
|
| 8397. |
- Lilliehorn, Sara, 1976-, et al.
(författare)
-
Perspektiv på relationen patient–sjukvård
- 2022. - 1
-
Ingår i: Perspektiv på hälso- och sjukvårdskuratorns mångfacetterade arbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144140193 ; , s. 21-36
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8398. |
|
|
| 8399. |
|
|
| 8400. |
- Linander, Ida, 1987-, et al.
(författare)
-
”Det är fokus på rätt saker” : hbtq-personers upplevelser av Region Västerbottens hbtq-diplomering
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hbtq-diplomeringen i Region Västerbotten ämnar bidra till ett strukturerat och långsiktigt arbete med hbtq (homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner), normer och jämlikhet inom regionens verksamheter. Detta arbete sker både utifrån ett patientperspektiv, ett arbetsmiljöperspektiv och ett verksamhetsperspektiv. Denna rapport fokuserar på patientperspektivet och fokuserar på upplevelser av hbtq-diplomerade sjukvårdskliniker inom Region Västerbotten. Inom ramen för studien har 12 intervjuer genomförts med hbtq-personer som har erfarenheter från någon av regionens diplomerade kliniker. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk analys. Intervjuerna representerar olika erfarenheter av regionens hbtq diplomering, men också olika åsikter och perspektiv. Vissa menar att hbtq diplomering är bra och viktigt, något alla kliniker bör genomgå medan andra har en mer avvaktade hållning och delvis problematiserar fenomenet. Men i stort framkommer positiva erfarenheter av kliniker i Västerbotten som hbtq-diplomerats. Hbtq- kompetens beskrivs ofta i relation till bemötandefrågor men det är tydligt utifrån deltagarnas erfarenheter att ett gott möte med vården inbegriper fler aspekter. Förutom vikten av att ett respektfullt bemötande som undviker normativa antaganden kom medicinsk/klinisk kunskap upp och även kunskaper om hbtq-personers livsvillkor. Deltagarna berör flera faktorer som de menar påverkar fler vårdsökande men kan få större konsekvenser för hbtq-personer, exempelvis att bo i ett stads- eller landsbygdsområde eller ha invandrarbakgrund. Brist på kontinuitet bland vårdgivare beskrivs tvinga hbtq-personer att komma ut om och om igen och brist på resurser och stressad personal upplevs göra personalen mer benägen att återgå till ett mer normativt bemötande, det vill säga utgå ifrån cis- och heteronormativa antaganden. Utifrån intervjuerna framkommer förbättringspotentialer. Ibland handlar det om enskilda vårdgivare som behöver fortbildas och ibland behövs det rutiner för att exempelvis dokumentera saker i journalen. En önskan om hbtq-kompetent gynekologisk vård återkommer och det påpekas att det saknas klinisk kunskap om exempelvis STI och risk för cervixcancer i relation till lesbiska sexuella praktiker, även på diplomerade kliniker. Det är viktigt att diplomeringen uppdateras och att alla på kliniken är utbildade, annars skapas en känsla av att diplomeringen inte spelar någon roll. På samma sätt är det viktigt att diplomeringen inte enbart blir symboler och skrivna ord, det är viktigt att klinikerna faktiskt besitter hbtq-kompetens som omsätts i adekvat vård till hbtq-personer.
|
|
