| 1. |
|
|
| 2. |
- Gerlee, Philip, 1980, et al.
(author)
-
Vetenskapliga modeller
- 2012
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Vad har en zebrafisk, ett fartygsskrov i miniatyr, en matematisk ekvation och en näringskedja gemensamt? De är alla exempel på vetenskapliga modeller som används inom dagens forskning för att beskriva vår omvärld och gör det möjligt för forskare att isolera och i detalj studera ett visst fenomen.Boken inleds med att introducera begreppet på ett intuitivt plan, genom att dra paralleller till mentala modeller och konstnärliga representationer, och fortsätter med en historisk tillbakablick som sträcker sig från 1600-talet till nutid. Vi diskuterar också den iterativa konstruktionsprocessen och balansen mellan enkelhet och komplexitet som den innebär, vilket i sin tur är kopplat till avvägningen mellan en förklarande modell och en förutsägande. För att belysa skillnader mellan olika synsätt på modeller presenteras också en intervjustudie där forskare från tio stycken forskningsfält beskriver sin relation till modeller. Avslutningsvis innehåller boken ett kapitel där typiska modeller från flera discipliner beskrivs i detalj.Syftet med denna bok är att ge en övergripande introduktion till vetenskapliga modeller och visa hur modeller är uppbyggda samt hur de används inom vetenskapligt arbete. Vi hoppas också att den kan tjäna som inspiration till nya modeller och även underlätta det interdisciplinära samtalet.Boken vänder sig i första hand till studenter på landets ingenjörs- och naturvetarprogram samt till studenter på lärarhögskolorna, men även till dig som har ett vetenskapligt intresse och vill få en översikt av modellering i stort och olika modelleringstraditioner i synnerhet.
|
|
| 3. |
- Lagrosen, Yvonne, 1966, et al.
(author)
-
Kvalitetsutveckling i sjukvården
- 2006
-
In: HEL. - Göteborg : Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet. - 9197613606 ; , s. 112-121
-
Book chapter (other academic/artistic)
|
|
| 4. |
- Norrman, Jenny, 1971
(author)
-
Dokumentation workshop geosystemtjänster - ekosystemtjänster
- 2019
-
Other publication (other academic/artistic)abstract
- Dokumentation av workshop gällande att diskutera begreppen ekosystemtjänster och geosystemtjänster Plats: Chalmersska huset i Göteborg, Kanalrummet. Datum och tid: 29 augusti, kl 11.30-15.30 Bakgrund: Utifrån pågående forskning på Chalmers om undermarken som en multifunktionell resurs ser vi ett behov av att kunna systematiskt beskriva alla typer av tjänster undermark som naturen tillhandahåller med syftet att kunna ta bättre och mer hållbara beslut angående hur dessa tjänster/resurser skall nyttjas. Flera av dessa tjänster är biotiska och klassas då som ekosystemtjänster (ES). Andra typer av tjänster såsom t.ex. geoenergi, utrymme, bärförmåga, arkeologiska och geologiska arkiv är inte biotiska och kan därför principiellt inte betecknas vara ES. Hur bör man då beskriva dessa på bästa sätt så att man kan få en helhetsbild över undermarkens tjänster? Vi ser att begreppet geosystemtjänster förmodligen kan fånga in detta och skulle kunna vara ett bra ramverk. Men är det bra eller mindre bra att introducera nya begrepp? Hur ser andra organisationer som arbetar med ES på att föra in ett nytt begrepp? Liknande frågeställningar uppstår när man t.ex. arbetar inom vattenförvaltning där flera av vattnets tjänster är abiotiska, där t.ex. begreppet grundvattentjänster används ibland och som innefattar både biotiska och abiotiska tjänster. Syfte: Att samla representanter från olika organisationer som arbetar med och berörs av arbetet med ES för att dela erfarenheter och kunskap omkring ES och vad som inte fångas in under begreppet ES, om detta är ett problem eller ej för de olika organisationerna, och hur man ser på att föra in nya begrepp och nyttan med det. Upplägg: Ett antal korta föredrag för att introducera alla till frågeställningen, hur de olika organisationerna arbetar med ekosystemtjänster (ES) idag och deras roller. Därefter diskussion utifrån ett antal frågeställningar. Inbjudningslista: Representanter ifrån Sveriges geologiska undersökning, Statens geotekniska institut, Boverket och Naturvårdsverket, forskare (Chalmers), kommuner (Malmö, Göteborg), HaV och Vattenmyndigheterna.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Agrell, Erik, 1965
(author)
-
Kryptovalutor – energiförbrukning och miljöeffekter
- 2023
-
In: En samhällsvetenskaplig introduktion till bitcoin och kryptovalutor.
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Detta kapitel fokuserar på bitcoins elförbrukning och även, i ett bredare perspektiv, annan miljöpåverkan. Efter en kort inledning i avsnitt 4.1 redovisas i avsnitt 4.2 några försök att uppskatta hur stor elförbrukningen egentligen är, och vilka källor till osäkerhet som finns i sådana uppskattningar. Motsvarande uppskattning av klimatskadliga utsläpp redovisas i avsnitt 4.3. Siffrorna sätts i perspektiv med några jämförelser i avsnitt 4.4. Utvecklingen över tid illustreras i avsnitt 4.5 och därmed kopplingen till bitcoinpriset. Miljöfrågan breddas till ett livscykelperspektiv i avsnitt 4.6, där produktion och skrotning av den specialtillverkade elektronik som används i bitcoinfabrikerna diskuteras. I avsnitt 4.7 ställs sedan den naturliga frågan: Vad finns det för alternativ? Kapitlet avslutas med några övergripande reflektioner i avsnitt 4.8.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Holgersson, Marcus, 1983
(author)
-
Management av immateriella tillgångar: En litteraturstudie och inriktning för framtida forskning
- 2016
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- [English abstract follows below.]Svensk sammanfattning:Immateriella tillgångar står idag för en betydande del av företags tillgångar, och hanteringen av dem är en viktig del i företags och andra organisationers arbete med att stärka sin konkurrenskraft. Vinnova och PRV har fått ett regeringsuppdrag att bidra till en förstärkt kunskapsutveckling (forskning) om sambandet mellan immateriella tillgångar, innovation och ekonomisk tillväxt samt nyttjandet av patentinformation som strategiskt verktyg. Denna förstudie syftar till att göra en översikt av befintlig forskning kring hur management av immateriella tillgångar bidrar till olika aktörers konkurrenskraft i en innovationskontext. Målet är att förmedla en övergripande bild av det nuvarande kunskapsläget samt att föreslå områden inom vilka ytterligare forskning behövs. Förstudien behandlar mikro-/organisationsnivån. Fokus ligger på management av immateriella rättigheter och andra sätt att stärka konkurrenskraften relaterad till immateriella tillgångar.Förstudien innehåller tre relaterade delstudier. Den första delstudien innehåller en studie av tidigare litteraturgenomgångar. Den andra delstudien innehåller en genomgång av specialutgåvor (’special issues’) med fokus på management av immateriella tillgångar. Den tredje och sista delstudien gör en strukturerad litteratursökning av en stor mängd artiklar som innehåller relevanta koncept.Resultaten från de olika delstudierna sammanfattas i denna rapport. En relativt enhetlig bild framträder, vilket ligger till grund för förslag till framtida forskning. English abstract:Intellectual resources and properties are of increasing importance for firms and other organizations striving for competitive advantage. Vinnova and PRV have by the Swedish government been commissioned to contribute to improved knowledge development (research) about the link between intellectual properties, innovation, and economic growth, as well as the use of patent information as a strategic tool.The purpose of this pre-study is to make an overview of extant research on how management of intellectual property (IP) contributes to the competitive advantage of various actors within an innovation context. The goal is to provide an overview of the current state of knowledge and to suggest areas for further research. The pre-study covers the micro/organizational level. The focus is on management of IP rights (IPRs) and other means to strengthen the competitiveness related to intellectual property.The pre-study consists of three related sub-studies. The first sub-study includes a review of previous literature studies. The second sub-study consists of a review of special issues focusing on IP management. The third and final sub-study consists of a systematic literature search comprising a large amount of articles focusing on a set of relevant concepts.The results from the different sub-studies are summarized in this report. A relatively uniform view of the current state of knowledge emerges. This leads to a number of suggestions for future research.
|
|
| 10. |
- Steinbach, Nancy, et al.
(author)
-
Miljöpåverkan från svensk konsumtion - nya indikatorer för uppföljning. Slutrapport för forskningsprojektet PRINCE
- 2018
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6842 Miljöpåverkan från svensk konsumtion - nya indikatorer för uppföljning Sammanfattning Projektet Policy Relevant Indicators for Consumption and Environment (PRINCE) har haft som syfte att analysera potentiell miljöpåverkan kopplad till svensk konsumtion, både i Sverige och utomlands, och att kvantifiera denna med indikatorer. För att kunna producera de föreslagna indikatorerna har projektet utvecklat en ny matematisk metod för att kombinera svenska miljöekonomiska data med en multiregional input-outputmodell, som är relativt lättarbetad och bevarar en flexibilitet som möjliggör ett byte till andra multiregionala modeller om så önskas. Baserat på detta har projektet konstruerat en ny indikatormodell, kallad PRINCE-modellen, och uppskattat en lång rad utsläpp och resursanvändning kopplat till svensk konsumtion med den. Detta inkluderar förutom växthusgasutsläpp och luftföroreningar, en rad naturresurser och utsläpp som tidigare inte har studerats lika mycket, såsom markanvändning, vattenanvändning, användning och utsläpp av kemikalier och växthusgasutsläpp från avskogning. För vissa variabler har projektet tagit fram indikatorer för ett visst år, och för vissa andra har vi producerat tidsserier för åren 2008-2014. För växthusgaser, utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar har utsläppen från svensk konsumtion minskat under denna tid. Även arealen mark som tagits i anspråk kopplat till den svenska konsumtionen har minskat något under denna tid, medan totala materialflöden ökat. Under denna tidsperiod har förädlingsvärdet, som är ett mått på ekonomisk aktivitet, ökat vilket visar på en absolut frikoppling mellan ekonomisk utveckling och utsläpp av växthusgaser (med reservation för att inga höghöjdseffekter av utsläpp från flyg har ingått i denna studie). Utsläppsminskningen är dock betydligt mindre än den som krävs för att vara i linje med globala överenskommelser om klimatet så frikopplingen har inte varit tillräckligt stor. Det svenska generationsmålet anger bland annat att de svenska miljöproblemen ska lösas utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sverige. För de indikatorer där en tidsserie producerats (växthusgaser, utsläpp av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar) har andelen av utsläppen som sker i Sverige respektive utomlands kopplat till den svenska konsumtionen varit relativt oförändrad under den studerade tidsperioden. Då de totala utsläppen minskat så har även utsläppen som skett utomlands under perioden minskat något. Projektet har med indikatorernas hjälp studerat vilka geografiska områden där miljöpåverkan från svensk konsumtion är störst och vilka produktkategorier som ger stort utslag i uppföljningen. Resultaten är något olika för olika typer av miljöpåverkan men produkter från byggsektorn, livsmedel och jordbruksprodukter, samt hushållens direkta utsläpp bland annat från fossila bränslen är kategorier med stor miljöpåverkan. Miljöpåverkan kopplat till svensk konsumtion sker i många olika länder. Förutom i Sverige sker utsläppen bland annat i stora länder som Kina, Ryssland, Tyskland och USA men också i många andra länder som Sverige importerar ifrån. Projektet har också tagit fram en grupp med indikatorer som kan mäta kemikalieanvändningen och utsläpp på en övergripande nivå. De täcker både användning av farliga kemiska produkter och utsläpp av vissa farliga ämnen. Resultaten pekar bland annat på att både användning och utsläpp av farliga kemikalier i stor utsträckning sker utomlands. Till exempel sker endast 22% av användningen av farliga kemikalier och 20% av utsläppen av farliga ämnen, som ingår i indikatorn, för svensk konsumtions räkning inom Sveriges gränser. Kemikalieindikatorerna kräver ett visst fortsatt utvecklingsarbete, exempelvis med framtagande av tidsserier. Vidare har projektet tagit fram nya förslag på hur man kan följa upp miljöpåverkan av fiskkonsumtion beroende på typ av fisk som konsumeras och vilken fångstmetod som använts. Även fiskindikatorerna kräver fortsatt arbete innan de kan läggas till ordinarie uppföljningsprogram. Projektet har också undersökt metoder för att fördjupa analysen av miljöpåverkan av vattenanvändning i produktionen genom att urskilja vilka områden som har särskilda problem med vattenbrist. Detta är inte möjligt att göra med någon större precision i dagsläget. Två olika metoder provades inom projektet, en som använde vattenåtgång för jordbruksprodukter och en som använde data om vattenbrist per land. Slutligen har specialstudier även gjorts av viktiga produktgrupper som mat och dryck, IKT-sektorn (informations- och kommunikationsteknik), fossilbränsleanvändningen i sjöfarten med två olika metoder, samt socioekonomisk påverkan av svensk konsumtion i Kina. Baserat på resultaten har projektet genererat ett antal rekommendationer för hur arbetet med konsumtionsbaserade indikatorer kan drivas vidare: • SCB ändrar den tidigare beräkningsmetoden för att beräkna utsläpp från konsumtion och använder de multiregionala data som finns tillgängliga i EXIOBASE för att beräkna miljöpåverkan från import. • För utsläpp av växthusgaser samt för utsläpp till luft av kväveoxider, svaveldioxid och partiklar: generationsmålet följs upp med den utvecklade PRINCE-modellen som kombinerar svensk miljöekonomisk data med multiplikatorer som beräknas med en multiregional input-outputmodell. • Det internationella arbetet med förbättrad tillgång till harmoniserad miljöstatistik stöttas. • Arbetet med vidareutveckling av indikatorer för användning av naturresurser (som markanvändning och dess koppling till avskogning och biologisk mångfald, vattenanvändning, materialflöden och energi) fortsätter bland annat avseende kopplingen mellan dessa flöden och miljöpåverkan, de svenska miljömålen och de globala hållbarhetsmålen. • Forsknings- och utvecklingsarbetet med kemikalieindikatorerna fortsätter och tidsserier tas fram för att så småningom kunna ta in dem i analysen av generationsmålet. • Metoderna som föreslagits för att bedöma miljöpåverkan från fiskkonsumtion vidareutvecklas. • Metoderna som föreslagits för att beräkna utsläpp från internationella transporter vidareutvecklas.
|
|
