| 1. |
-
Hemma Väst
- 2018
-
Editorial collection (other academic/artistic)
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Larmar och gör sig till
- 2017
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Larmrapporterna duggar tätt inom flera delar av samhället idag och en turbulent omvärld gör sig ständigt påmind. I en tid där den som hörs och syns mest oftast är den som får fram sitt budskap syftar Larmar och gör sig till till att ge diverse effektfulla och känsloknutna utsagor om vår samtid lite empiriskt tuggmotstånd. Larmar och gör sig till är den sjuttionde forskarantologin från SOM-institutet. Boken innehåller 40 kapitel och baseras i huvudsak på 2016 års nationella SOM-undersökning, i kombination med SOM-institutets trettioåriga tidsserier.
|
|
| 4. |
-
Människan anpassaren - människan överskridaren : natur, bebyggelse och resursutnyttjande från sen järnålder till 1700-tal med särskild hänsyn till östra Mellansverige och Södermanlands kust : rapport från projektet: Förmoderna kustmiljöer. Naturresurser, klimat och samhälle vid östersjökusten före 1800 - ett miljöhistoriskt projekt.
- 2006
-
Editorial collection (pop. science, debate, etc.)abstract
- Projektet "Förmoderna kustmiljöer" handlar om samspelet mellan kustmiljöernas förändring och människors liv huvudsakligen under de senaste 1500 åren. Projektet ställer naturprocesser mot samhälleliga förändringar i ett försök att förstå samspelet mellan människa och miljö. Kustens resurser bildar en fond mot vilken vi försöker förstå människornas verksamheter, strategier och tänkande. Naturens utmaning möter människors kamp och anpassning, och i den processen skapas landskap och miljöer. Förändringarna är ofta smygande, nästan omärkligt gradvisa, men ibland också kortsiktiga, tillfälliga och dramatiska. Projektet strävar efter att belysa utvecklingen ur båda dessa tidsperspektiv, i ett försök att se historiens riktning, upptäcka brytpunkter och eventuella "systemskiften".
|
|
| 5. |
-
Team i vård, behandling och omsorg : Erfarenheter och reflektioner
- 2016. - 2
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Team är populära, inte minst inom vård, behandling och omsorg.Trots att det börjar bli en väl etablerad företeelse tycks teamfortfarande stå för förnyelse och nytänkande. Teamarbete harsåledes kommit att få en allt viktigare roll.I denna antologi behandlas frågor som: Varför uppstår team? Vadgör team nödvändiga? Vad är utmärkande för olika typer av team? Vad skapar väl fungerande team? Vilka effekter får teamarbete förverksamheten? Du som läsare bjuds på både kritiska betraktelser,utvecklingsspår och verktyg.Boken vänder sig till studerande och forskare vid högskolor ochuniversitet samt till praktiskt verksamma inom vård-, behandlingsochomsorgsorganisationer. De olika kapitlen kan läsas friståendeoch ger var för sig en god bild av teamets funktion.---Team i vård, behandling och omsorg förmedlar en unikinsikt och förståelse kring teamarbetes betydelse, funktionssätt och utmaningar baserad på omfattande och mångårig forskning. Boken förtjänar därför attanvändas inom alla utbildningar på högskolenivå som är inriktade mot vård- och omsorg.Stefan Tengblad, professor i företagsekonomi
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Lundmark, Linda, et al.
(author)
-
Besöka naturen – hemma eller borta? : Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige.
- 2008
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på var man besöker naturen. De drygt 60 % som uppgav att de besökt naturområden inom 10 mil från bostaden under de senaste 12 månaderna fick olika följdfrågor utifrån det område som de ansåg som viktigast. Den största andelen av dessa (cirka 45 %) hade besökt naturområden med mest skog och därefter följde i fallande ordning: områden med flera olika naturtyper (12 %), sjö och vattendrag (11 %) samt skärgård (10 %). Hälften av de svarande hade 5 km eller kortare till naturområdet, medan det genomsnittliga avståndet var cirka 17 km. Majoriteten av de svarande har besökt det aktuella naturområdet upp till 3 gånger per månad och ungefär 40 % av de svarande har besökt området en gång i veckan eller oftare, drygt 6 % gör ett besök varje dag. Hälften av de svarande stannade högst 2,5 timmar i naturområdet i genomsnitt. En av fyra svarande angav att ett genomsnittligt besök varade i högst en timme, och cirka 15% angav att besöket varade i ett eller flera dygn. För hälften av de svarande var den totala kostnaden 40 kr eller mindre per besök, medan motsvarande betalningsvilja för att fortsätta besöka naturområdet uppgick till högst 100 kr per besök. Detta kan tolkas som att det finns ett ”mervärde” (ett s.k. konsumentöverskott) av ett besök utöver de kostnader besöket medför. Knappt hälften av de som svarade har tillgång till fritidsboende på något sätt. Det är framför allt fjäll- och kustkommuner som är populära fritidsbostadsdestinationer och många tillbringar en stor del av sin tid i fritidsbostaden. Allemansrätten är av stor betydelse när det gäller svenska folkets möjligheter till friluftsliv och andra utomhusaktiviteter och vi kan konstatera att de svarandes kunskaper om allemansrätten generellt är goda. Omkring 90 % av de svarande prickade rätt i olika påståenden om vad den grundläggande allemansrätten innebär. Vi kan också konstatera att allemansrättens ställning är mycket stark. Så mycket som 94 % av de svarande är helt eller delvis eniga med påståendet att allemansrätten är viktig att försvara och 77 % anser allemansrätten viktig för deras egna utomhusaktiviteter. Det kan jämföras med betydelsen av naturreservat och nationalparker som uppges som viktiga för utomhusaktiviteterna av 43 %. Angående strandskyddet anger en majoritet av de svarande (69 %) att tillgängligheten till strandnära områden/stränder är god men det finns ett visst stöd för att kommunerna ska få större inflytande över strändernas skydd, om än inte hos en majoritet av de svarande.
|
|
| 10. |
- Lundmark, Linda, et al.
(author)
-
Vilka är ute i naturen? Delresultat från en nationell enkät om friluftsliv och naturturism i Sverige
- 2008
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Detta är en av fyra rapporter som ger en översiktlig bild av resultaten från en nationell enkätundersökning om friluftsliv och naturturism i Sverige. Studien är genomförd av forskningsprogrammet Friluftsliv i förändring. Resultaten som presenteras här fokuserar bl a på vilka som är ute i naturen och vilka aktiviteter man ägnar sig åt. Nästan alla uppfattar skogar, fjäll, sjöar och hav som ”natur” men det är inte alls lika självklart med t.ex. badstränder, trädgårdar och elljusspår. Mer än hälften av de svarande är ute i naturen ganska ofta, eller mycket ofta, under vardagar. Under längre ledigheter ökar denna andel till 89 %. Naturen är också en central miljö för barns uppväxt och t.ex. har hela 94 % av de svarande ofta, eller mycket ofta, tillbringat lov och semestrar i naturen. Nöjes- och motionspromenader är vanligast att ha ägnat sig åt åtminstone en gång under en 12- månadersperiod (nästan 95 % av de svarande), följt av strövat i skog och mark (90 %), arbetat i trädgården (84 %), solbadat (81 %), och haft picknick eller grillat i naturen (80 %). Även om vi ser till de aktiviteter som är vanligast att ägna sig åt ofta (mer än 60 gånger per år) så toppas listan av nöjes- och motionspromenader (ca 32 %), följt av cykla på vägar, arbeta i trädgården, ströva i skog och mark och promenera med hund. Vi har också gjort en fördjupad analys när det gäller de tio vanligaste aktiviteterna som de svarande angett att de utövat mer än 20 gånger under en 12-månadersperiod (ca 1-2 gånger per månad). Det visar sig då att kvinnorna generellt är mer aktiva. Jogging/terränglöpning, jakt och fiske är mer vanligt bland män medan solbad, picknick och stavgång är mer representerat hos kvinnor. Gruppen under 30 år skiljer ut sig något genom att promenera med hund är vanligare och arbete i trädgården mindre vanligt, jämfört med övriga grupper. Joggning/terränglöpning tycks också vara en aktivitet främst hos yngre och medelålders, medan det omvända gäller för stavgång. Föräldrarnas uppväxtland tycks inte ha så stor betydelse för vilka aktiviteter man väljer, men svarande med svenska föräldrar utövar aktiviteterna i större utsträckning jämfört med personer vars föräldrar vuxit upp utomlands. Ett undantag finns emellertid för picknick eller att grilla i naturen vilket är vanligare hos svarande med utländska föräldrar.
|
|
