| 1. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(author)
-
Unga kvinnor i Luleå
- 2020
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Luleå kommun har i förhållande till många jämförbara kommuner en låg andel kvinnor i befolkningen. Så har det varit under relativt lång tid. Det gäller även Norrbotten generellt i förhållande till andra län i Sverige. Luleå kan jämföras med Linköping. Båda städerna har i förhållande till sin befolkning en relativt hög andel män. Båda har universitet som signalerar en teknisk profil. Totalt sett är däremot inte LTU ett universitet med en starkt manlig studentgrupp. Endast en tredjedel av studenterna läser teknik och könsfördelningen bland studenterna på LTU är jämn.Den största enskilda mantalsskrivna åldersgruppen med kvinnor Luleå var 2016 de som är 23 år. Det är en i Sverige stor åldersgrupp och i den åldersgruppen fanns även betydlig fler män i kommunen. I åldrarna mellan 40 och 60 år råder huvudsakligen balans mellan könen medan andelen kvinnor är som störst efter sjuttioårsåldern. Framförallt är Luleå underrepresenterat med kvinnor i åldrarna 25 till 40 år. Det pekar på att fokus när det gäller åtgärder för att skapa ökad balans mellan män och kvinnor i Luleå bör riktas mot åtgärder som ökar möjligheten för familjebildande par, att efter studietiden bli delaktiga i och känna sig attraherade av Luleås bostads-, arbets-, kultur- och fritidsmarknader.En åtgärd för att åstadkomma det kan vara att öka rörligheten på arbets- och bostadsmarknaderna, öka risktagande och stärka entreprenörskapet bland de relativt stora kohorterna av invånare i medelåldern i Luleå. Det kan öppna upp för de yngre att komma in på arbets- och bostadsmarkanerna.Luleå bör framförallt sträva efter att växa snabbare och nå 100 000 invånare. Med ökat byggande blir det lättare för yngre att etablera sig och för äldre att söka nya utmaningar. I ett tillväxtprogram för kommunen bör andelen kvinnor växa snabbare än andelen män. Endast genom att sätta explicita delmål för detta kan hinder och flaskhalsar för att nå målet identifieras.
|
|
| 2. |
- Klepke, Birgita, Professor
(author)
-
Kan hela landet leva?
- 2001
-
In: Befolkning. - Västerås : Svenska kommunförbundet. - 9170999716 ; , s. 10-11
-
Book chapter (pop. science, debate, etc.)abstract
- Befolkningsfrågan handlar inte längre primärt om "stad eller land" utan om "hur många städer- och var". All landsbygd ingår i och är beroende av en eller flera stadsregioner. Tillgängligheten till städerna avgör nivån på service, inkomstutveckling och ekonomiska risker för de allra flesta i glesbygden. Om uttrycket "Hela Sverige ska leva" innebär att det ska bo människor inom till exempel varje kvadratkilometer har hela landet egentligen aldrig "levt". Sådana målsättningar leder till resonemang som varken är fruktbara eller rimliga. Felet är inte att man har en politisk uppfattning om befolkningens fördelning över landet. Problemet är att vi inte kan utvärdera om vi närmar oss eller avlägsnar oss från målet som det är formulerat idag. Därmed kan vi inte heller bedöma politikens kostnader och intäkter.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-, et al.
(author)
-
Planering av godstransporter på regional nivå : Modeller, verktyg och förvaltningspolitik
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Rapporten fokuserar på den kunskapsbrist som finns beträffande nuläget i det svenska godstransportnätverket på regional och lokal nivå. Det påverkar kommunikation och skapar osäkerhet i dialogen mellan aktörer inom transportplanering på regional och kommunal nivå. Som bakgrund diskuteras planeringsprocessen för godstransporternas infrastruktur inom Trafikverket. Den relateras till planering på kommunal och regional nivå. Inom Trafikverket och dess föregångare har tyngdpunkten mellan nationell styrning och lokala förhandlingar varierat. Inom Trafikverket sker en förskjutning av fokus från nationell nivå till dialogprocesser med lokala planerare och näringsliv, från ”government” till ”governance”. Samtidigt är modell- och investeringskalkylsidan för åtgärder inom godstransporter mycket starkt nationellt fokuserad, med rötter i 1990-talets nationella produktivitetsproblematik. För godsplaneringen innebär det att representationen av de lokala och regionala godstransportnätverken är begränsad. Det skapar oklarheter i dialogprocesserna på regional och lokal nivå. Enskilda regioner har därför själva eller i samverkan med Trafikverket genomfört egna godsflödesenkäter och byggt regionala modeller. Några av dess presenteras i rapporten. Därpå diskuteras vilka verktyg och dataunderlag som behövs för att på ett bättre sätt stödja regional och lokal transportplanering för godstransporter.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Westin, Lars, Professor, 1953-
(author)
-
En genomlysning av de transportpolitiska målen : formuleringar och innebörd
- 2017
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Syftet med denna uppsats är att via en omläsning av de nuvarande målen och preciseringarna föreslå en mer samlad struktur med färre upprepningar och mindre tendenser till inre motsättningar än i de nuvarande målen och preciseringarna. Ytterst är avsikten att försöka formulera en text som ger förbättrade möjligheter att utvärdera den svenska transportpolitiken.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Helo, Petri, et al.
(author)
-
Vägledning för offentliga och privata aktörer vid planering av gränsöverskridande transporter och infrastruktur i Norden
- 2019
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- För att utveckla ett internationellt transportstråk, som Blå vägen TET-E12, krävs prioriteringar, kunskap, finansiering och gränsöverskridande internationell samverkan. På nationell nivå hanteras investeringskalkyler och beslut om åtgärder över nationsgränser mer ad hoc än för projekt som är centralt placerade i nationens nätverk. Det gäller samtliga länder i Norden. Aktörer längs stråk som binder samman gränsregioner har därför en mer komplex situation att hantera än andra regionala aktörer. Behovet att bygga en egen regionalt förankrad kompetens inom transportpolitik, transportekonomi, logistik, planering, fastighetsutveckling och data är här betydande. Vägledningen sammanfattar bl.a. erfarenheter från intervjuer med regionala aktörer som arbetat med olika gränsöverskridande projekt i Norden samt företrädare för nationella myndigheter. BA3NET har här arbetat nära INTERREG Botnia-Atlantica projektet ”E12 Atlantica Transport”.
|
|
| 10. |
- Kjellberg, Jeanette, et al.
(author)
-
Media påverkar pendling och pendling påverkar media : Mentala kartor och rörlighet på arbetsmarknaden
- 2010. - 1
-
In: Rörlighet, pendling och regionförstoring för bättre kompetensförsörjning, sysselsättning och hållbar tillväxt. - Stockholm : Vinnova. - 9789186517052 ; , s. 30-35
-
Book chapter (other academic/artistic)abstract
- Projektet MEMOREG har analyserat hur media påverkar och påverkas av människors rörlighet. Det har gjorts genom att på olika sätt utreda medias påverkan på individers mentala kartor. Studien fokuserar på medias struktur inom den arbetsmarknadsregion som kan komma att utvecklas mellan Umeå och Örnsköldsvik, när Botniabanan invigs. Mer specifikt studeras hur länsgränsen mellan Västerbotten och Västernorrland, som en mental barriär för flöden i regionen, påverkar individernas mentala kartor.
|
|
