| 51. |
- Funck, Elin K., 1979-, et al.
(författare)
-
Post-NPM, vad är det? : Trender och empiriska iakttagelser kring alternativa idéer för den offentliga sektorn
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I den här texten diskuterar vi det begrepp som kommit att dyka upp mer och mer i såväl litteratur som i debatt: post-NPM. Vi vet av litteraturen att det handlar om något distinkt annorlunda från NPM, men det är ofta mer otydligt vad detta ’annorlunda’ egentligen är. Vi genomför en litteraturöversikt där vi beskriver fyra starka trender inom ramen för post-NPM: (1) New Public Governance, (2) Public Service Logic, (3) Public Value Management och (4) Digital-Era Governance. Syftet är att beskriva och analysera vad post-NPM är för något, hur det är annorlunda från NPM samt hur (eller om) det kommit att ta sig empiriskt uttryck i en svensk kontext.Med förankring i såväl internationell litteratur som svensk empirisk kontext, drar vi slutsatserna att post-NPM erbjuder nya sätt att se på och förstå hur den offentliga välfärdsproduktionen ska erbjudas, vad som ska erbjudas och varför välfärdsproduktionen ska erbjudas på detta sätt. Även om post-NPM erbjuder många nya perspektiv, visar vi i den här texten på hur dessa kommit att vara starkt färgade av de dominerande NPM-uttrycken. Vi menar att där post-NPM kommit att erbjuda sådana nya perspektiv så har de i första hand handlat om en samhällsövergripande nivå, där diskussionen kommit att handla om organisering i första hand. När det istället handlar om styrning av verksamheter återfinner vi idéer som är tydligt sprungna ur NPM-reformer.En slutsats kring detta är att är att NPM och post-NPM fokuserar på delvis olika nivåer och därför med fördel kan förstås som kompletterande snarare än konkurrerande begrepp. I likhet med annan litteratur på området, menar vi att NPM och post-NPM skulle kunna kombineras för att skapa en tydligare struktur för organisering av välfärdstjänster, samtidigt som vi vidmakthåller behovet och förmågan till styrning och ansvarsutkrävande. En sådan kombination skulle kunna medföra en mer inkluderande offentlig sektor, där offentliga resurser och kollektiva nyttigheter används smart och effektivt.
|
|
| 52. |
|
|
| 53. |
|
|
| 54. |
-
Sverige i världen
- 2017. - 3
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 55. |
-
The digital transformation of financial services markets and industrial relations : Exploring FinTech development in Denmark, Estonia, the Netherlands and Sweden
- 2022
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The recent expansion of FinTech companies supplying digitally sophisticated products and services on the financial markets is repeatedly linked with different ideas of digital disruption. The development is said to challenge traditional banks and their “one-stop-shop” business models and value chains, integrating a wide range of products under one “roof”. FinTechs thus emerge as a threat to conventional businesses models in the financial markets, and thereby also raise concern for the types of jobs that employees in traditional banking and finance may face in the future (Abassi et al., 2021; Rego, 2018). Previous research on this development often focuses on the innovation of new businesses. By investigating the broader institutional conditions addressing industrial relations in the FinTech sector, this report also provides knowledge about aspects conspicuously absent from many previous studies. This is crucial to our understanding of how different institutions shape the future labour market and the way FinTech companies and other financial actors acquire the skills needed to develop. The report draws on the analysis of four country cases (Denmark, Estonia, the Netherlands and Sweden) all characterized by pervasive digital transformation of financial services. The report confirms an extensive digital transformation of financial services in all four countries studied, but our findings still suggest that FinTech companies do not necessarily disrupt existing businesses – at least not in a radical fashion. As the FinTech niche in all four countries appears to consolidate and influence the emergence of a new business ecology – in which conventional banks continue to play a key role – our analysis rather suggests that the development consists of an intense and innovative differentiation of market services. FinTechs primarily position themselves as partners to established businesses, providing technical solutions or even ideas that are bought by banks and thus co-opted or integrated through strategic partnerships (cf. Brandl and Hornuf, 2020; Hornuf et al., 2020). They also forge a position as intermediaries between the bank and the customer, utilizing open banking solutions based on customer and account-information from traditional banks. In doing so, they are shaping both a possibility to add new services, and for customers to utilize and get an overview of services from different actors on the market (cf. Lomachynska, 2020). Contrary to studies describing how digital services destroy job opportunities (Brynjolfsson and MacAfee, 2014; Umans et al., 2018), the report depicts a development that increases demand for new skills, urging us to look further into what types of jobs will be available to employees in banking and finance in the future (Abassi et al., 2021; Rego, 2018). At present, the rapid growth makes it difficult to provide a definitive answer as to what exactly these skill requirements will be. Our report nevertheless finds that policymakers, business associations, and FinTech communities are more concerned with a lack of education and competence development satisfying demands for new combinations of tech and financial skills, than with the risk of job losses in the sector at large.
|
|
| 56. |
|
|
| 57. |
-
BiB 2010 - bedömningsinstrument inom behandling och forskning för missbruks- och beroendevården
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BiB 2010 är en sammanställning av information om bedömningsinstrument med relevans för behandling och forskning inom missbruks- och beroendevården. Gemensamt för alla instrument i boken är att de är översata till eller utvecklade på svenska. Redan 1998 publicerades en första sammanställning, BIB 1998, som svar på ett uttryckt behov av en översikt över användbara mätmetoder och bedömningsinstrument inom fältet. Behovet har inte minskat med åren, tvärt om. Att antalet instrument som inkluderats i denna utgåva är betydligt större jämfört med BIB 1998 vittnar om både ett större utbud och en minst lika stor efterfrågan efter strukturerade mätmetoder och skattningsverktyg. Samtidigt har också bredden i de instrument som anses relevanta för missbruks- och beroendevården ökat. Därför innehåller BiB 2010 både instrument som tydligt inriktar sig på missbruk eller beroende och instrument som fokuserar på exempelvis personlighet, kognitiva funktioner eller sociala relationer. BiB 2010 innehåller information om knappt 90 instrument för bedömning av individer, beskrivningar av insatser och organisatoriska förhållanden, skattning av utfall samt uppföljning av vård och behandling. Vår förhoppning är att boken ska bidra till ytterligare använding och utveckling av befintliga instrument samt att fler instrument översätts och anpassas för svenska förhållanden.
|
|
| 58. |
- Friberg-Fernros, Henrik, 1972, et al.
(författare)
-
The limits of the principle of charity: Why Haesebrouck is wrong after all
- 2016
-
Ingår i: International Politics. - : Springer Science and Business Media LLC. - 1384-5748 .- 1740-3898. ; 53:2, s. 277-283
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In our article entitled 'The Responsibility to Protect - An incoherent Doctrine?' we claimed that R2P in the version proposed by the ICISS is incoherent. We argued that the ICISS-report used the criteria of right intention, proportionality and legitimate authority to determine when a humanitarian intervention is obligatory and we continued by arguing that this cannot be done in a coherent manner. In his reply to our article Tim Haesebrouck refutes our argument by claiming that the ICISS differentiates between criteria governing when a humanitarian intervention is obligatory from criteria governing what is permitted in an obligatory intervention and thereby avoid being incoherent. In this closing reply we show through an analysis of the report that ICISS does indeed differentiate between the criteria, but not in order to determine what is obligatory or permitted. Hence, our conclusion regarding the incoherence is not refuted by Haesebrouck.
|
|
| 59. |
- Andersson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Speglingar av en förvaltning i förändring: Reformeringen av Försäkringskassan
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svensk statsförvaltning genomgår, precis som privat sektor, ständigt förändringar och omstruktureringar, drivna av olika samhällstrender, ledarskapsidéer och politiska styrfilosofier. Vid dessa förändringar ställs verksamheten inför vägval som på olika sätt kan påverka dess förmåga att leva upp till omgivningens krav och förväntningar. Samtidigt finns inte utrymme för risktagande, eftersom förvaltningens agerande och beslut kan vara avgörande för individers försörjning och framtid. Det ställer stora krav på dessa myndigheter, som balanserar ekonomimål, demokratimål och rättssäkerhetsmål. Denna bok avser att spegla olika organisatoriska dilemman och utmaningar som myndigheter i svensk och internationell statsförvaltning kan möta. Detta sker med utgångspunkt i en studie av Försäkringskassans enmyndighetsreform år 2005 och dess förändringsarbete under åren därefter. Bokens författare kommer från tre olika ämnesområden: företagsekonomi, nationalekonomi och statsvetenskap. Samtliga är knutna till Lunds universitet och till forskningsprogrammet ”Från många till en?” (2008-2012). Programmet finansierades av Försäkringskassan, men genomfördes självständigt. Med boken hoppas författarna kunna öka förståelsen – och intresset - för frågor om organisation, styrning och ledning i en statsförvaltning i förändring.
|
|
| 60. |
- Hultqvist, Sara, et al.
(författare)
-
Lokal arbetsmarknadspolitik med fokus på autonomi och delaktighet : Ett brukarperspektiv på Det stegvisa jobb- och kunskapslyftet
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Inledning När det gäller arbetsmarknadspolitik på det kommunala planet, har det ofta funnits utrymme för profession och politik att skapa och utforma lokala program. Utgångspunkterna har inte sällan varit ’innovativa idéer’ i syfte att tillgodose flera behov samtidigt. Sällan har verksamheterna vilat på forskning och beprövad erfarenhet. Systematisk uppföljning och kunskap om programmens konsekvenser har lyst med sin frånvaro, såväl i termer av kvantitativt mätbara effekter (exempelvis antal som går vidare till studier eller anställning) som i termer av kvalitativa följder (exempelvis deltagares erfarenheter och upplevelser av programmen). Göteborgs stads och ARBVUX satsning på Det stegvisa jobb- och kunskapslyftet är på en och samma gång ett lokalt innovativt arbetsmarknadspolitiskt program och ett försök att bygga in ett evidensbaserat utvecklingsarbete i befintlig kommunal struktur. Den del av Det stegvisa jobb- och kunskapslyftet som är analyserad i föreliggande rapport är vårdstegen. Den empiriska tonvikten ligger på vårdstegens första trappsteg. En klass med 12 deltagare har följts under 2018, när de befann sig på det inledande traggsteg som är utbildningen till serviceassistent. Intervjuer med 10 av deltagarna och observationer i klassrummet utgör den empiriska basen, men analysen vilar också på intervjuer med lärare, mötesobservationer, intervjuer med kommunala tjänstepersoner och läsning av dokument. Analysen utgår ifrån deltagarnas erfarenheter och berättelser samt ett antal empiriskt och teoretiskt grundande begrepp. Studiedesignen är på det arbetsmarknadspolitiska fältet metodologiskt nydanande. Forskningsfrågor och analytiska begreppHur upplever deltagarna programmet? har varit en grundläggande fråga i forskningsprocessen. Valet av perspektiv; brukarperspektivet, vilar på övertygelsen om att politik är praktik. Vårt metodval är därför en direkt följd av vårt perspektivval. De mål som Göteborgs stad formulerat i Jämlikhetsrapporten (2017): jämlikhet, samhällelig delaktighet och minskade skillnader i livsvillkor, har varit viktiga ledstjärnor i arbetet. Som operationaliserade, teoretiskt förankrade mål har vi använt ett stärkt medborgarskap och ökad personlig autonomi. I ett andra analytiskt skede har vi ställt följande fråga till materialet: Utifrån deltagarnas perspektiv, leder Det stegvisa till ett stärkt medborgarskap och ökad personlig autonomi? Sammanfattande slutsatser Det enkla svaret på frågan ovan är ja. Tillgången till sociala rättigheter, som sjukförsäkring, stärks i och med att deltagarna byter status från klient till anställd. Också den personliga autonomin, definierad som möjligheten för medborgaren att i möjligaste mån leva sitt liv i enlighet med den egna planen, stärks i och med upplevelser av meningsfullhet och gemenskap och i övertygelsen om att utbildningen till serviceassistent ökar möjligheten till en fast anställning och försörjning genom lön. Om vi däremot nyanserar det jakande svaret finns emellertid en rad försvårande omständigheter. Det rör för det första livserfarenheter, ofta svåra, som påverkar den nuvarande livssituationen för deltagarna och, för det andra, organisatoriska faktorer. De komplexa livssituationerna hindrar etablering på den ordinarie arbetsmarknaden och försvårar en tänkt stegvis förflyttning inom Det stegvisa. Till de organisatoriska faktorerna hör bristande förankring av programmet på de boenden där deltagarna arbetar parallellt med sina studier, samt informationsbrist och oro inför en osäker framtid, eftersom tjänsten är tidsbegränsad. Dessa omständigheter utgör hinder för autonomi och upplevelser av delaktighet hos deltagarna. I rapporten belyser vi även problematiken med avsaknad av ett brukarperspektiv inom kommunal arbetsmarknadspolitik. Evidens kan aldrig uppnås utan mindre än att kunskapen från de som berörs av en verksamhet tas tillvara och tillåts påverka policy och praktik. Som ett sätt att både institutionalisera ett systematiskt tillvaratagande av brukarkunskap och lösa det empiriskt identifierade problemet med informationsbrist föreslår vi inrättandet av en vägledningscentral. Vägledningscentralen skulle kunna bli en plats där deltagarna hade möjlighet att träffa personal med kompetens att guida i frågor som rör utbildning, arbetsmarknad och de sociala trygghetssystemen. Samtidigt skulle deltagarnas synpunkter och erfarenheter tas tillvara på vägledningscentralen. I kombination med de professionellas kunnande hade en kunskapsbas bildats i syfte att vägleda verksamhetsutvecklingen.
|
|
