| 1391. |
- Dahlén, Lisa, et al.
(författare)
-
Manual för plockanalys av hushållsavfall i kärl och säckar
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten är resultatet av ett samarbete mellan NSR och Luleå Tekniska Universitet. Här föreslås en metod för plockanalys av hushållsavfall avsedd för svenska förhållanden. Den bygger på egna praktiska erfarenheter och litteraturstudier. Stor vikt har lagts vid vilken arbetsinsats som är praktiskt och ekonomiskt rimlig i förhållande till resultatets precision. Första delen av rapporten beskriver bakgrunden och diskuterar varje steg i en plockanalys med referenser till tidigare genomförda analyser i Sverige och utomlands. Kostnader och behov av utrustning och personal diskuteras. Rapportens andra del är skriven som en manual, som steg för steg ger instruktioner för genomförande av plockanalys. Här ingår även skyddsåtgärder med hänsyn till risker i arbetsmiljön. Det finns också detaljerade sorteringsinstruktioner, en mall för sorteringsprotokoll samt en mall för utvärdering av resultaten.
|
|
| 1392. |
- Dahlén, Lisa, et al.
(författare)
-
Methods for household waste composition studies
- 2008
-
Ingår i: Waste Management. - : Elsevier BV. - 0956-053X .- 1879-2456. ; 28:7, s. 1100-1112
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The question is how to conduct household waste composition studies. The review is divided into three parts: overview of known methods, sampling theory, and the waste components. Twenty methods are listed and commented on. There is no adopted, working international standard. In accordance with Pierre Gy’s Theory of Sampling, the seven types of sampling errors, when collecting and splitting solid samples, are described and commented on in relation to sampling of household solid waste. It is concluded that the most crucial choices in household waste composition studies are: to divide the investigation into relevant number and types of strata; to decide the required sample size and number of samples; to choose the sampling location, i.e., sampling at household level or sampling from loads of waste collection vehicles; and to choose the type and number of waste component categories to be investigated. Various classifications of household waste components used in composition studies are listed and discussed. Difficulties and weaknesses of the reviewed methods are discussed and concluded in suggested questions for further research.
|
|
| 1393. |
|
|
| 1394. |
- Dahlén, Lisa, et al.
(författare)
-
Pay as you throw : strengths and weaknesses of weight-based billing in household waste collection systems in Sweden
- 2010
-
Ingår i: Waste Management. - : Elsevier BV. - 0956-053X .- 1879-2456. ; 30:1, s. 23-31
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Householders' response to weight-based billing for the collection of household waste was investigated with the aim of providing decision support for waste management policies. Three questions were addressed: How much and what kind of information on weight-based billing is discernible in generic Swedish waste collection statistics? Why do local authorities implement weight-based billing, and how do they perceive the results? and, Which strengths and weaknesses of weight-based billing have been observed on the local level? The study showed that municipalities with pay-by-weight schemes collected 20% less household waste per capita than other municipalities. Surprisingly, no part of this difference could be explained by higher recycling rates. Nevertheless, the majority of waste management professionals were convinced that recycling had increased as a result of the billing system. A number of contradicting strengths and weaknesses of weight-based billing were revealed.
|
|
| 1395. |
|
|
| 1396. |
- Dahlén, Lisa
(författare)
-
To evaluate source sorting programs in household waste collection systems
- 2005
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- When evaluating and comparing household waste collection systems, various aspects are relevant to consider, e.g. environmental objectives, technical function, operating cost, types of recycling materials collected separately, property-close collection or drop-off system, economic incentives, information strategies, residential structure, social codes, etc. Data describing the actual waste flow is the basic input to evaluating the function of source-sorting programs. The questions raised are: How can household waste quantities and composition be measured? How can waste flow data from different collection systems be interpreted and compared? What factors influence the output of source-sorting programs? The usefulness and weaknesses of solid waste composition studies are discussed. Multivariate data analysis is applied in order to obtain an overview of collection and composition data, and identify influential variables, clusters and trends. In a case study, curbside collection of recyclables and weight-based billing respectively led to increased source-sorting activities. Other influential factors are listed and discussed. Eight indicators are proposed for facilitating comparisons of collection systems in an easily comprehensible way.
|
|
| 1397. |
- Dahlén, Lisa, et al.
(författare)
-
Trends in municipal solid waste composition
- 2004
-
Ingår i: The 3rd Intercontinental Landfill Research Symposium November 29th - December 2nd, 2004 in Toya, Hokkaido Japan. - Hokkaido : Center for Applied Ethics and Philosophy, Hokkaido University. ; , s. 157-
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 1398. |
|
|
| 1399. |
- Dahlén, Lisa, et al.
(författare)
-
Återvinning av plast från hushållsavfall : Insamlingsresultat och kvalitet av källsorterad plast
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- SammanfattningÖvergripande syfte med projektet Återvinning av plast från hushållsavfall var att bidra till ett förbättrat beslutsunderlag vid val av insamlingssystem för plastförpackningar från hushållen.Projektets specifika mål har varit följande: Samla in unika mätdata av felsorteringsgraden i källsorterad plast Jämföra felsorteringsgraden vid fastighetsnära insamling (FNI) med återvinningsstationer (ÅVS) Kartlägga kommuners informationsinsatser om källsortering Söka samband mellan insamlingsresultat och informationsarbetets utformningProjektet avgränsades till studier i fem svenska kommuner: Gävle, Göteborg, Lund, Lycksele och Söderköping. Plockanalyser gjordes på samlingsprov från fastighetsnära insamling respektive återvinningsstationer i utvalda kommundelar. Huvudsakliga metoder för projektets genomförande har varit provtagning, plockanalyser, intervjuer, litteraturstudier, utvärdering av insamlingsdata och beräkningar. Plockanalyserna genomfördes under åren 2010-2012.Av 75 m3 material (2 800 kg) insamlat från kärl avsedda för återvinning av plastförpackningar, i fem olika kommuner med varierande insamlings-system, var 72 viktprocent rätt sorterade plastförpackningar och 16 viktprocent var plast-produkter utanför producentansvaret. Resterande 12 viktprocent var andra helt felsorterade material, ungefär en tredjedel andra förpackningar och tidningar och i övrigt diverse andra produkter som t.ex. skor, kläder, blöjor, väskor, vaxdukar, matavfall, samt en mindre del el-, elektronik och farligt avfall. Renheten på plasten var bättre från fastighetsnära insamling (10 % icke plast) än från insamling vid återvinningsstationer (15 % icke plast). Renheten var bäst hos villor med fastighetsnära insamling (6,5 % icke plast). Villahushåll med fastighetsnära insamling var bäst på att sortera rätt även när det saknades engagerade informationsinsatser. Fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus är mer problematisk med kraftigt varierande kvalitet. Även plastinsamlingen vid återvinningsstationer visar en ojämn kvalitet med stora variationer. Det gick inte att visa någon egentlig skillnad på plastens renhet från återvinningsstationer jämfört med fastighetsnära insamling vid flerfamiljshus.Hushåll med FNI sorterade mer än hushåll med bringsystem (ÅVS), men i båda insamlingsformerna fanns en stor återvinningspotential för plastförpackningar kvar i restavfall/brännbart (i storleksordningen 14-17 kg per invånare och år). Om målet är att få in så mycket plast som möjligt är det bästa systemet fastighetsnära insamling i kombination med engagerad kommunikation med hushållen om återvinning. Kommuner med fullt utbyggd fastighetsnära insamling samlade in nästan dubbelt så mycket plast per invånare (9,0 kg) jämfört med riksgenomsnittet 4,9 kg (2012). Renhållningstaxans utformning har en underordnad betydelse jämfört med insamlingssystemets fysiska utformning och information. Engagerad kommunikation med hushållen är en avgörande faktor. Kommunikation är särskilt viktigt gentemot hushåll som nyttjar relativt anonyma insamlingssystem, som återvinnings-stationer och flerfamiljshusens källsorteringsrum. Samtidigt är hushåll i flerfamiljshus de som kommunernas kommunikation fungerar sämst med. Det är vanligt att varken kommunen, avfallsentreprenören eller hyresvärden kommunicerar strategiskt om källsortering direkt med hyresgästen. Man missar därför stor del av målgruppen, eftersom den största delen av befolkningen i en större stad bor i flerfamiljshus (ca 80 procent i Göteborg).Det syns en tydlig vilja från hushållen att sortera plast som inte är förpackningar. Det följer även med andra produkter som bara till viss del innehåller plast (elektronik med plasthöljen) eller består av plastliknanden material som t ex gummistövlar. Hushållens val i det här fallet kan ha påverkats av att det under lång tid har kommunicerats ett generellt budskap (avseende förpackningar) att sortera efter huvudbeståndsdelen.
|
|
| 1400. |
|
|
