| 19351. |
- Liljefors, Max, et al.
(författare)
-
Videokonst: omtagningar
- 2008
-
Ingår i: Välfärdsbilder - Svensk film utanför biografen. - 9789188468093 ; , s. 247-259
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This chapter examines contemporary Swedish video art and its relation to television, media culture, and the phenomenon of industrial image reproduction, in the perspective of the writings of Kierkegaard and Baudelaire. Works by three Swedish video artists - Andreas Hagström, Conny Blom, and Jesper Norda - are analysed.
|
|
| 19352. |
- Liljefors, Max
(författare)
-
Videokonsten. En introduktion.
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book is an introduction to the history and theory of video art. It charts the first artistic experiments with the specificity of the video medium, the political documentary video art and video art's incorporation of narrative and pictorial codes from cinema and television. The book also presents the various theoretizations of the video medium, from Rosalind Krauss's verdict upon video as inherently narcissistic to Fredric Jameson's appointment of it as the dominant medium of postmodernism. Video art is also related to the broader media history, from 1900th century inventions for sound and image reproduction - photography, the phonograph, film - to the impact of radio and television and our own time's digitalization. The success of video as an artistic medium consists to a great extent in that it has bridged the divide between art and popular culture, particular cinema and television. The book addresses university students and scholars in the disciplines of Art History, Media Studies and Visual Studies, and others with an interest in contemporary visual culture.
|
|
| 19353. |
|
|
| 19354. |
- Liljegren, Britta
(författare)
-
Samspel för förändring : En konsultationsmodell för arbete med elever i svårigheter
- 2001
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The primary aim of this thesis is to formulate a theoretically and empirically based consultation model for psychologists in school contexts. Ideas and strategies are clarified so that they can be applied, evaluated, and further developed by other professionals. The model has been constructed with an interactional approach, with the stress on patterns of interaction between grown-ups and children and their consequences for children’s development. Ideas and techniques of family therapy have been integrated and translated to consultation processes in school; mainly short-term strategic therapy, with its focus on resources, goals, and solutions. The model is applicable to different types of problems and combinations of persons – teachers, parents and children – and as a frame of reference for teamwork between psychologists, special teachers, and other specialists. The thesis has three parts. I) The practical and theoretical context: Analysis of official steering documents, results of studies, and family-systems and short-term models of relevance for problem solving for children and youth in difficulties. II) An interactional model for school-based consultation: Presentation of a theory of interaction for school and family, forms of collaboration and teamwork for specialists, teachers and family, and a structured method for developmental and problem-solving talks in the process of consultation, with techniques and interventions for solving the particular problem. III) An empirical study of the usefulness of the model: Examination and illustration of the validity of the model in communication with twelve experienced psychologists and fifty special teachers who have applied it in their professional practice. The subjects answered a questionnaire, or took part in a telephone interview, with focus on eight problem areas: 1. Conditions of service, 2. Specialist organization, 3. Model application, 4. Consequences for affected parties, 5. Differences from previous modes of working, 6. Perceptions of causal connections, 7. Evaluation of different aspects of the model, and 8. Further development. The respondents were highly favourable in their attitude to working according to the intentions of the model, the recurrent theme being the importance of abandoning a search for individual shortcomings in favour of a resource-oriented solution process with multidirected partiality and with the participation of significant others – teachers, parents and children – in goals and plans of action. The consultation model was illustrated through eleven psychologists’ cases, and with in-depth descriptions of four of them from all stages of comprehensive school, showing how the model’s interaction theory and forms of cooperation between school and family can be applied with seemingly good results in a relatively short time. The model, however, should be used flexibly, in a way that suits each professional best, and with active support throughout the system.
|
|
| 19355. |
- Liljegren, Britta, et al.
(författare)
-
Skolan och familjen – en modell för salutogent samspel
- 2009
-
Ingår i: Psykolog i skolan. - 9789144054452 ; , s. 145-188
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Att det ska finnas en psykolog i skolans elevhälsa är på förslag från regeringen. Men vad är psykologens uppgifter i skolan? Denna första svenska antologi tar upp de organisatoriska och juridiska/etiska ramarna kring psykologens arbete i skolan, psykologens del av skolans samhällsuppdrag, relationer med elever och familjer, med skolan som organisation såväl som med det omgivande samhället. Psykologen spelar en central roll i skolan, både för elever och personal, och deltar i skolans arbete med förebyggande, utredande och behandlande insatser, personalhandledning och skolutveckling. I Britta Liljegrens kapitel presenteras en salutogen modell för samverkan mellan hemmet och skolan. Modellen utgår från ett interaktionellt perspektiv där barnets tanke-, känslo- och handlingsmönster sätts i direkt samband med kommunikations- och interaktionsmönster med viktiga andra personer, särskilt föräldrar och lärare. Arbetssättet avser att motverka exkludering och verka för att hela systemet involveras i åtgärder och konstruktivt samspel. Boken vänder sig i första hand till psykologstudenter, yrkesverksamma psykologer, lärare och annan skolpersonal, men även till andra som på något sätt arbetar med skola och utbildningsfrågor. Om vi med "Psykolog i skolan" kan öka medvetenheten om möjligheterna i fältet, bidra på ett positivt sätt till skolpsykologens grundläggande kompetens samt inspirera våra kollegor till att sticka ut hakan och ta för sig lite mer skulle det glädja oss oerhört.
|
|
| 19356. |
|
|
| 19357. |
|
|
| 19358. |
|
|
| 19359. |
|
|
| 19360. |
- Liljeholm, Ulrika, et al.
(författare)
-
Att utveckla arbetsidentitet hos unga vuxna med psykisk ohälsa
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Bakgrund: Hur vi identifierar oss är starkt kopplat till arbete. Unga vuxna är en känslig grupp när det gäller inträde på arbetsmarknaden. Om de också har psykisk ohälsa blir det ännu svårare och risken för marginalisering ökar. Likväl har arbete visat väsentlig betydelse för en personlig återhämtning. Syftet med studien var att utforska erfarenheter bland unga vuxna med psykisk ohälsa som börjar arbeta, med fokus på processen att utveckla arbetsidentitet. Ytterligare syfte var att utveckla kunskap för att förbättra kliniskt resonemang bland arbetsterapeuter och andra yrkesverksamma inom psykiatrisk rehabilitering och arbetsinriktad verksamhet i strävan att stödja unga i deras övergång i arbete och därmed vardagligt socialt och samhällsliv.Metod: Grounded teori användes som design. Materialet bestod av 13 djupintervjuer med unga vuxna med psykisk ohälsa i åldern 19-26 år, som arbetat i minst tre månader. Resultat: Att börjar arbeta bidrog med en process av inre och yttre förändring, nya känslor, utmaningar och förståelse för omvärlden. Tidigare negativa tankemönster blev mer positiva. Nya roller och aktivitetsmönster utvecklades vilket förändrade synen på egen förmåga och därigenom self-efficacy. Denna utveckling bidrog till en positiv process som gav en arbetsidentitet och nya riktningar i livet. Slutsatser: Vi antar att processen att utveckla arbetsidentitet stöder övergången till vuxen ålder och en karriärutveckling för unga vuxna med psykiska ohälsa. Resultaten stöder att utveckling av arbetsidentitet förväntas vara en del av en personlig återhämtningsprocess för individer. Stöd till unga vuxna med psykisk ohälsa genom möjligheter att arbeta är kritiskt.
|
|
