| 1. |
|
|
| 2. |
- Alexandersson, Mikael
(author)
-
Huvudämnet - tes eller syntes?
- 2004
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Baksidestext: Hur tydliga är de nya huvudämnena vid lärarutbildningen på Malmö högskola? Har man lyckats sammansmälta det som tidigare kallades "ämnesteori" med det som tidigare kallades "didaktik, pedagogik, metodik" på ett sätt som skapat självständiga yrkesämnen? Eller - är huvudämnena mer av förpackningar där de olika delarna existerar sida vid sida? Mikael Alexandersson är professor i allmän didaktik vid Göteborgs universitet och i pedagogik vid Luleå tekniska universitet. Han har undersökt hur huvudämnena skapats, förväntningar på dessa och hur olika uppfattningar om kunskap, ämne och lärande till lärare smält samman i huvudämnena.
|
|
| 3. |
- Aronsson, Peter, 1959-
(author)
-
Huvudämnet Historievetenskap och lärande : historiebruket i den nya lärarutbildningen vid Malmö högskola
- 2004
-
Book (other academic/artistic)abstract
- Vad formar huvudämnet historievetenskap och lärande? Utifrån denna huvudfråga granskar Peter Aronsson, professor i kulturarv och historiebruk vid Linköpings universitet, specifikt historieämnet vid den nya lärarutbildningen på Malmö högskola. Hur ser visionerna, förhoppningarna och hotbilderna ut för det nya huvudämnet historia? Hur ser ämnets innehåll ut vad gäller stoff, teman och arbetssätt? Vilken historiesyn förmedlas och kommuniceras? Vilken syn på skolarbetet och historiekunskapens roll i skolan presenteras? Hur ser bruket av det förflutna i skolan och lärarutbildningen ut? Hur uppfattar lärarstudenterna huvudämnet historia? Det är några frågor Peter Aronsson lyfter fram. Vill du veta hur han resonerat, vad han kommit fram till och hur han ser på ett fortsatt kvalitetsarbete kan du läsa denna rapport
|
|
| 4. |
- Aulin-Gråhamn, Lena, et al.
(author)
-
Kultur, estetik och skola, några forskningsperspektiv ; delrapport utredningen Kultur och skola
- 2002
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Baksidestext: Det har inte funnits möjlighet att inom det nu pågående KOS-uppdragetråda bot på det teoretiska underskott den bristande dokumentationen medför. Det har inte heller varit vårt uppdrag. Det vi kunnat göra, med hjälp av extra medel från Statens Kulturråd, har varit att inventera det nordiska forskningsfältet och ge en del internationella perspektiv. Lars Gustaf Andersson bidrar i rapporten med texten Kulturen i skolan & skolan i kulturen, eller Heisenbergs obestämdhetsrelation ännu en gång. Jan Thavenius diskuterar i en text, Estetik och skola - Några synpunkter på forskningsläget, kring några använda och användbara begrepp. Inom KOS-arbetets ram har vi börjat bygga upp en bibliografi på nätet. Den publiceras här i det skick den befinner sig i sommaren 2002. Sedan dess har mer hänt. Bibliografin kompletteras fortlöpande på nätet. Den läsare som saknar texter i bibliografin kan kontakta oss. Våra texter och bibliografin nås från http://www.lut.mah.se/ksm. Under länken utveckling och forskning finns KOS.
|
|
| 5. |
- Aulin-Gråhamn, Lena, et al.
(author)
-
Kultur och estetik i skolan
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Baksidestext: ”Regeringen uppdrar åt Malmö Högskola att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare avseende kultur och lärande i skolan.” Så löd första meningen i uppdraget från utbildningsdepartementet till Malmö högskolas lärarutbildning i december 1999. Här redovisas uppdraget och förslagen presenteras. Arbetet med kultur och estetik i skolan kan utveckla skolans kultur- och kunskapssyn, undervisningens former och innehåll och kvalificera läroprocesserna i skolans alla ämnen och kunskapsområden. Vi menar att skolan behöver vidga sina begrepp både när det gäller kunskap, kultur och estetik, hålla samman de tre begreppen och utveckla dem mot bakgrund av de kulturella förändringarna i samhället. Skolan har i informations- och mediesamhället förlorat sin gamla roll som självklar och dominerande kunskapsförmedlare. Det behövs en ny kulturpolitik och ett nytt bildningsuppdrag om skolan ska kunna spela den allt viktigare roll den har som en demokratisk offentlighet för barn och unga i ett kulturellt heterogent samhälle. Vi lyfter fram mångfald, yttrandefrihet och barns och ungas frågor och erfarenheter som utgångspunkter och drivkrafter i skolarbetet. Kultur och estetik i skolan handlar om glädjen i att vara delaktig och i att förstå. Utbildningsinsatserna rör både utbildning för arbete med kultur och estetik i skolan och insatser för att kunna utveckla ”fältet” och vi lägger bland annat ett förslag om ett nationellt forum för Kultur och estetik i skolan.
|
|
| 6. |
- Aulin-Gråhamn, Lena
(author)
-
Kunskap och kompetens för "Kultur i skolan"
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Baksidestext: ”Regeringen uppdrar åt Malmö Högskola att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare avseende kultur och lärande i skolan.” Inför slutredovisningen av uppdraget Kultur och skola ges det ut ett antal delrapporter. I denna rapport diskuteras kunskap, kompetens, kultur och estetik i lärarutbildningen.
|
|
| 7. |
- Aulin-Gråhamn, Lena, et al.
(author)
-
Vad sägs om "Kultur i skolan"?
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Baksidestext: ”Regeringen uppdrar åt Malmö Högskola att utarbeta olika modeller för kompetensutveckling för lärare avseende kultur och lärande i skolan.” Inför slutredovisningen av uppdraget Kultur och skola ges det ut ett antal delrapporter. I denna rapport Vad säger de vuxna om ”Kultur i skolan”? redovisas en intervjuundersökning med 22 personer som alla på ett eller annat sätt är involverade på fältet Kultur i skolan. I den första rapporten Pyttesmå ändringar - radikala scenbyten (nummer 1/2002 i serien Rapporter om utbildning) redovisades lärarutbildningens och en skolas arbete med medier. I en rapport Kultur, estetik och skola (nummer 9/2002 i samma serie) diskuterades några forskningsperspektiv på fältet och i rapporten Den goda kulturen och det fria skapandet (nummer 13/2002) diskuteras diskurser som framskymtat i tidigare undersökningar av fältet. I rapporten Skolan och den radikala estetiken (nummer 1/2003) beskrevs några olika vägar som arbetet med Kultur i skolan kan tänkas följa och några rekommendationer gavs också.
|
|
| 8. |
-
Barndom, lärande, ämnesdidaktik : Exempel från en forskningsmiljö vid Lärarutbildningen
- 2010
-
Editorial collection (other academic/artistic)abstract
- Vad har en förändrad barndom för betydelse för yngre barns lärande och utbildning? Denna rapport försöker förstå och förklara denna betydelse med hjälp av forskare från forskningsfältet Barndom, lärande och ämnesdidaktik på Lärarutbildningen på Malmö högskola. I rapporten tas begreppen barndom, lärande och ämnesdidaktik upp som sammanflätade och ömsesidigt relaterade till varandra. I fem olika artiklar presenteras: Förskolans ledarskap i en nystartad förskola ; Hur dokumentation och bedömning i förskolor med olika pedagogiska inriktningar kan se ut ; En översikt över historiedidaktisk forskning med inriktning mot yngre barn ; Svenskämnesundervisningens innehåll i skolans tidigare år ; En kartläggning av forskning om de yngre barnen i det idrottsvetenskapliga intresseområdet
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Bendroth-Karlsson, Marie, et al.
(author)
-
Skolutveckling - vad är det? : ett samarbete mellan Malmö högskola och en sydsvensk kommun
- 2003
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Baksidestext: Rapporten är en beskrivande berättelse av samarbetet mellan högskolan och för-, grund- och särskolan. Den beskriver de samtal och den dokumentation som förs och görs under två läsår i tre arbetslag. Rapporten väcker en rad frågor bland annat vad som gör förändring möjligt? Vilka förutsättningar behövs för att förändring ska komma till stånd? Vad behövs för typ av samarbetskultur för att pedagoger ska våga och vilja reflektera kritiskt över sin verksamhet? Vilken roll spelar vi som handledare, "critical friends"?
|
|
