| 1. |
- Andersson, Mari, et al.
(författare)
-
Fungerar konkurrensen på marknaden för slaktdjur?
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Beror de minskade marknadsandelarna för svenskt gris-, kyckling- och nötkött till någon del på att den svenska marknaden för slaktdjur inte fungerar så bra som den kunde göra? I den här utredningen undersöker vi hur prisbildningen fungerar och hur affärsförhållandet mellan lantbrukare och slakteri ser ut. Vi kartlägger vi också strukturen i primärproduktionen och i slakterinäringen samt granskar slakteriföretagens lönsamhet. För att bättre kunna bedöma hur väl den svenska slaktdjursmarknaden fungerar görs även en internationell utblick.
|
|
| 2. |
- Bjerke, Lina, et al.
(författare)
-
Arbete och liv på landsbygden : Landsbygdens förutsättningar i kunskapsekonomin
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett hållbart samhälle bygger på att resurser används på ett effektivt sätt. En effektiv ekonomi bygger på att olika typer av verksamheter utförs på de platser där de kan utföras på ett effektivt sätt. Vissa platser har bättre förutsättningar för att skapa ekonomiskt välstånd. Både teoretisk och empirisk forskning visar att produktivitet, förnyelse och tillväxt gynnas av den täthet och mångfald som finns i befolkningstäta områden. Detta gäller inte minst för kunskapsintensiva verksamheter, vilka tenderar att koncentreras till urbana miljöer. Syftet med denna studie är att ge en översikt över vilka utvecklingsvägar som finns för landsbygden i en ekonomi som i växande grad koncentreras till kunskapsintensiva verksamheter.Denna studie belyser det faktum att landsbygden, trots urbaniseringskrafter, är en fördelaktig plats för verksamheter som är direkt beroende av fasta naturtillgångar som återfinns utanför urbana miljöer. Landsbygden är således en fördelaktig plats för att bedriva råvaruproduktion, tillverkningsindustri samt för många företag som är inriktade på exportmarknader. Även den småskaliga livsmedelsindustrin och delar av besöksnäringen drar nytta av landsbygdens specifika resurser. Det är främst inom besöksnäring, rekreation och småskalig förädling som man kan se en potential för sysselsättningstillväxt på landsbygden, eftersom stora delar av den storskaliga industriproduktionen fortgående ersätter arbetskraft med kapital och därmed visar på en svag tillväxt i sysselsättning.Både småskalig livsmedelsförädling och besöksnäring är växande branscher i flera landsbygdskommuner, inte minst i fjällvärlden och i kustområdena. Man ser emellertid också att det finns många platser i Götalands och Svealands inland som har en stark livsmedelsproduktion (både storskalig och småskalig) och dessutom har en attraktiv miljö för friluftsliv och därtill kopplad besöksnäring.Avgörande för möjligheterna till ekonomisk tillväxt på landsbygden är att miljön är attraktiv. Viktigt för att skapa en attraktiv miljö är att landskapet är varierat, och för detta förutsätts i många avseenden ett aktivt jordbruk. Jordbruksproduktion är nödvändig för att hålla marken öppen och bidrar till en stor artrikedom och bevarade natur- och kulturmiljöer. Att odlingslandskapet bevaras torde vara av stor vikt för landsbygdens långsiktigt positiva utveckling.En annan förutsättning för att en plats ska visa på en långsiktigt positiv utveckling är att det finns en lokal marknad med stark köpkraft. Denna studie visar att en kommun behöver ha ett lokalt tätortscentrum med minst ca 25 000 invånare för att den förväntade befolkningsutvecklingen ska vara positiv. Närhet till grannkommuner med större tätortscentra inom avstånd som upplevs som pendlingsbara, kan kompensera avsaknaden av egen större tätort.Avsaknad av en köpstark lokalbefolkning kan också kompenseras av en stark besöksnäring, vilken temporärt flyttar den inhemska köpkraften från storstadsregionerna till landsbygden. Ytterligare köpkraft kan också komma från utländska besökare. Det tycks finnas ett ömsesidigt positivt samband mellan besöksnäring och uppkomst av småskaliga lokala produkter i vissa delar av landet. Många sådana produkter har en direkt koppling till det lokala jordbruket, vilket påtalar jordbrukets roll för en levande landsbygd.
|
|
| 3. |
- Clarin, Anna, et al.
(författare)
-
Hållbar konsumtion av jordbruksvaror : Hur påverkas klimat och miljö av olika matvanor?
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka livsmedel man väljer att konsumera har stor betydelse för klimat och miljö. Genom att välja mellan olika livsmedel kan konsumenterna påverka hur mycket växthusgaser och vilken mängd växtnäring som förloras på vägen från jord till bord. Syftet med den här rapporten är att genom hypotetiska konsumtionsscenarier visa hur konsumenters val är avgörande för miljöpåverkan. De analyser av olika livsmedels klimatpåverkan som presenteras i rapporten har utförts av Institutet för Livsmedel och Bioteknik AB (SIK) på uppdrag av Jordbruksverket.Om hela Sveriges befolkning helt slutade äta nöt,- lamm-, kyckling- och griskött skulle utsläppen av växthusgaser från invånarnas totala konsumtion minska med tio procent. Det är i synnerhet idisslande djur, det vill säga nötkreatur och får, som har en negativ påverkan på klimatet. Samtidigt finns det ett starkt och viktigt samspel mellan dessa djurslag och andra miljömål. Betande djur är till exempel en förutsättning för att bevara vissa landskapsmiljöer och de växt- och djurarter som lever där. Nötkött orsakar drygt fem procent av befolkningens totala utsläpp.Om hela Sveriges befolkning skulle sluta att slänga bort livsmedel och äta lagom mycket skulle den totala konsumtionens växthusgasutsläpp minska med cirka sex procent. Denna minskning beror huvudsakligen på minskad köttkonsumtion men också på minskad konsumtion av läsk, godis och snacks som har förhållandevis stora klimatpåverkande utsläpp. En återhållsam konsumtion av alla livsmedel ger således en potentiell utsläppsminskning som storleksmässigt har samma effekt på klimatet som en kostförändring där alla Sveriges invånare ersätter nötkött med kött av gris och kyckling. Odlingslandskapet och den biologiska mångfalden skulle dock kunna påverkas.Att äta frukt och grönt efter svensk odlingssäsong är bättre ur klimatsynpunkt än att äta importerade frukter och grönsaker, men effekten på totala klimatpåverkande utsläpp är jämförelsevis liten. En minskning av växthusgasutsläppen skulle också uppnås om konsumtionen av ris ersattes med potatis eller vetebaserade produkter. Dessa ändrade konsumtionsmönster skulle kunna innebära en tillväxt i svensk frukt- och grönsaksproduktion men också medföra att miljöbelastning, i form av övergödning och spridning av växtskyddsmedel flyttar till Sverige från de länder som idag exporterar dessa produkter till oss.Det är inte självklart att det är bättre ur klimatsynpunkt att välja närodlade livsmedel istället för ”fjärrodlade”. Till att börja med måste man definiera vad närodlade livsmedel är. Likaså är det inte alltid självklart att ekologiskt producerade livsmedel är mer klimatvänliga än konventionella. Det finns studier som visar att ekologisk produktion ger mindre eller lika stora klimatpåverkan som konventionell produktion. Däremot gynnar ofta ekologisk produktion biologisk mångfald och bidrar till en giftfri miljö. En produkts totala klimat- och miljöpåverkan beror på alla produktionsled, från jord till bord.Trots att varje individs enskilda konsumtion bara har en ytterst liten påverkan på globala konsumtionsmönster är den förändring som görs av en individ ändå en förändring. Om många ändrar sina konsumtionsmönster kan miljökonsekvenserna minska, men om ingen förändrar sin konsumtion kommer miljöpåverkan oundvikligen att växa.
|
|
| 4. |
- Hansson, Anne, et al.
(författare)
-
Nya exportmarknader på livsmedelsområdet : Vilka länder utanför EU vill företagen satsa på och kan vi mäta hur det går?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen har givit Jordbruksverket i uppdrag att kartlägga vilka länder utanför EU som kan anses ha stor potential för svensk export av livsmedel samt göra en analys av möjligheterna att utveckla en mer informativ handelsstatistik som bl.a. tar hänsyn till vidareexport.Jordbruksverkets kartläggning och analys grundas bl.a. på en enkätundersökning, djupintervjuer av livsmedelsföretag, dialog med berörda myndigheter samt information i officiella databaser.Av enkätundersökningen framkom att 22 procent av företagen såg länder utanför EU som möjliga framtida exportmarknader. Inom Europa bedöms Norge vara en potentiell marknad. I övriga världen är det Kina, Ryssland och USA som ligger i topp. Flest potentiella exportmarknader ser företagen för alkoholfria/alkoholsvaga drycker. Kött- och charkföretag anger potentiella marknader i bortre Asien men även i Afrika och i vårt direkta närområde såsom Norge och Ryssland. Dessutom finns ett antal bearbetade livsmedel, ofta unika produkter, där företagen ser exportmöjligheter i en rad länder spridda i flera världsdelar.Utifrån gjord analys bedöms det finnas en stor potential att öka exporten av livsmedel och jordbruksprodukter till framförallt USA, Kina, Japan och Ryssland. Länderna ifråga är mycket stora importörer av livsmedel och jordbruksprodukter och har också identifierats av många svenska livsmedelsindustriföretag som intressanta marknader. Exporten försvåras dock i nuläget av bl.a. tillämpningen av regelverket på det sanitära och fytosanitära området. Även Kanada, Sydkorea, Saudiarabien, Indien och Malaysia, med vilka EU nyligen har eller är på gång att förhandla fram frihandelsavtal, bedöms vara kandidater för ökad svensk export. Norge bedöms även fortsättningsvis vara en viktig exportmarknad för Sverige.I och med att statistik över import och export ofta används som underlag för beslutsfattare inom olika områden är det önskvärt att handelsstatistiken speglar faktiska förhållanden. I nuläget blåser vidareexport av bl.a. norsk lax upp den svenska handelsstatistiken vilket ger oss en felaktig bild av den faktiska handeln. Hur Sverige redovisar handelsstatistik är reglerat i EU-lagstiftning. Det är därför inte möjligt att korrigera för vidareexport i den officiella statistiken. Däremot är det möjligt för Jordbruksverket att regelbundet publicera en bearbetad handelsstatistik.Då SCB i dagsläget samlar in en stor mängd registerbaserad data, bl.a. från Skatteverket, bedöms det finnas underlag för att från befintlig statistik kunna redovisa exportens betydelse för lönsamhet, sysselsättning och tillväxt utan att öka berörda företags administrativa börda.För att underlätta exporten till de potentiella marknaderna vill företagen ha en samlad information kring exportfrågor, en effektiv hantering av landgodkännanden och stöd i den internationella affärsutvecklingen. Utifrån dessa önskemål nämns i rapporten ett antal åtgärder kopplade till information, landgodkännande, marknadskännedom och kontaktnät, ekonomi samt handelsstatistik som kan främja svensk livsmedelsexport.
|
|
| 5. |
- Hasund, Knut Per, et al.
(författare)
-
Vilka sysselsättnings-, miljö- och samhällsekonomiska effekter har jordbruksstöden?
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Investeringsstöden för landsbygdsutveckling har miljöeffekter och ersättningar för miljöåtgärder påverkar sysselsättningen. För att kunna fördela CAP:s budgetmedel och utforma stöd och ersättningar optimalt måste deras sammantagna sysselsättningsoch samhällsekonomiska effekter tas med, inklusive effekter på miljö liksom jordbrukets kostnader och produktion av livsmedel. I den här studien har vi undersökt hur stora dessa korsvisa effekter på andra mål är, och vad det sammantagna utfallet är för gårdsstödet och ett urval stöd i landsbygdsprogrammet.
|
|
| 6. |
- Johanna, Nilsson, et al.
(författare)
-
Förädlade livsmedel på den internationella arenan
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna studie analyseras handeln med livsmedelsindustriprodukter under perioden 1995- 2005. Genom en fördjupad kunskap om livsmedelsindustrins förutsättningar och möjligheter på den internationella arenan kan myndigheter, organisationer, men även andra aktörer, på ett bättre sätt bidra till en konkurrenskraftig näring.Analyserna koncentreras på förädlade livsmedel, närmare bestämt livsmedel som produceras av livsmedelsindustrin. Exempel på varor som inte klassas som livsmedelsindustriprodukter är färsk frukt, spannmål, färsk fisk, djurfoder och tobak (s.k. ”övriga produkter”).Studien visar att de globala marknaderna för livsmedel växer. Detta är tydligt både på aggregerad nivå och på produktnivå. Under en tioårsperiod ökade världens handel med livsmedelsindustriprodukter med ca 60 procent i värde (USD) och volymen (kg) ökade med nästan 30 procent. Man handlade också allt mer med högvärdiga varor. Uttryckt i reala termer var värdeökningen emellertid bara en procent. Livsmedelsindustriprodukternas utveckling skiljde sig inte markant från ”övriga produkter”. Rent värdemässigt växte livsmedelsindustriprodukterna något starkare, men volymmässigt dominerade de inte.Med tanke på senare tids dramatiska prisökningar är det intressant att notera att världsmarknadspriserna för livsmedelsindustriprodukter gick ner under perioden 1995-2005, trots en relativt hög allmän inflation. Nedgången var emellertid marginell. Den neråtgående trenden drevs sannolikt av en ökning av det globala utbudet i relation till den globala efterfrågan.EU-15 är en betydelsefull aktör på den internationella arenan, men samtidigt är det tydligt att EU-länderna handlar mer med varandra än med tredje land. Handeln på den inre marknaden har ett högre värdeinnehåll (dvs. högre styckvärde) än vad världshandeln har, vilket beror både på en högre prisnivå, men också på att man handlar relativt mer med högvärdiga produkter. EU:s interna handel med livsmedelsindustriprodukter utvecklades under perioden generellt sett positivt. Handeln med tredje land utvecklades däremot mycket svagare. EU tappade marknadsandelar i världshandeln och exportnettot minskade, vilket tyder på att EU:s konkurrenskraft för dessa produkter var svag. Värdeinnehållet ökade dessutom mer för importen än för exporten.Sveriges utrikeshandel utvecklades starkt mellan 1995 och 2005 och följde de globala trenderna. Sverige var i sin handel relativt starkt beroende av ett mindre antal produktgrupper, men utvecklingen ser ändå positiv ut. Flertalet produktgrupper växte procentuellt sett mycket starkt (det är dock värt att poängtera att ökningen skedde från en tämligen låg nivå). För världens 20 handelsmässigt största produktgrupper ökade Sveriges handel ca fem gånger starkare än den globala och europeiska handeln och det var inte bara sprit och fisk som stod för tillväxten. Även produktgrupper som maltdrycker, samt frukt- och bärsaft hade en god tillväxt. Det var också, av alla de produktgrupper som har studerats, väldigt få där Sveriges utveckling var så pass svag att det skedde en tillbakagång i handeln. Ett undantag var dock export av fryst nötkött och smör. Sveriges marknadsandelar på världsmarknaden ökade under perioden och konkurrenskraften var god. Sveriges handel karaktäriseras av ett högt värdeinnehåll, vilket under tioårsperioden ökade för exporten, men minskade för importen.Hur Sveriges utveckling kommer att se ut framöver är ovisst. En fortsatt framgång kommer i mångt och mycket bero på hur väl man lyckas förvalta och utveckla sina komparativa fördelar. Här kan exempelvis kostnaden för och tillgången på arbetskraft och råvaror vara avgörande, liksom graden av forskning och utveckling, samt innovationer.
|
|
| 7. |
- Johansson, Sara
(författare)
-
Hållbar samhällsutveckling : Vad innebär det?
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport diskuterar tre olika dimensioner av begreppet hållbar utveckling; miljö, ekonomi och sociala förhållanden. Syftet med rapporten är att beskriva begreppet hållbar utveckling och klargöra hur de olika dimensionerna av hållbar utveckling samverkar och förstärker varandra. Vidare diskuteras huruvida utvecklingen mot alltmer urbaniserade samhällen kan betraktas som en hållbar utveckling.Forskning inom flera olika vetenskapsområden visar på att de tre dimensionerna i begreppet hållbar utveckling ömsesidigt stöder varandra. Detta beror på att miljö- förstöring i första hand måste betraktas som ett ekonomiskt problem som bottnar i de ekonomiska incitament som styr individers ageranden. En långsiktig ekonomisk tillväxt bygger samtidigt på en aktsam och effektiv resursanvändning, vilket i sin tur förutsätter samförstånd mellan individer och olika sociala grupper.Forskning inom både ekonomi och sociologi framhåller det urbana samhällets överlägsenhet eftersom den mångfald och komplexitet som finns i täta miljöer erbjuder större flexibilitet för sina invånare. Städernas mångfald främjar idéutbyte och kunskapsuppbyggnad, vilket gör att städer ofta leder den ekonomiska utvecklingen. Förmåga till förnyelse och självförstärkande tillväxt gör att urbana miljöer generellt är mer ekonomiskt hållbara än landsbygdsmiljöer. Landsbygdens resurser i form av skog, jordbruksmark, vatten och mineraler är emellertid nödvändiga för produktion och utvinning av råvaror, energi och livsmedel och erbjuder attraktiva miljöer för boende och rekreation. Att alla dessa olika resurser kommer i produktiv användning är en förutsättning för att ekonomin som helhet ska vara effektiv, även då den i växande grad koncentreras kring kunskapsintensiva verksamheter, vilka med fördel lokaliseras till urbana miljöer. Ett samhälle kan därför betraktas som hållbart endast då det kännetecknas av livskraftiga städer som omges av en levande landsbygd.Urbanisering förknippas emellertid ofta med miljöförstöring. Aktuell forskning inom klimatområdet pekar dock på att det ekologiska fotavtrycket från stadsinvånare tycks vara mindre än det från landsbygdens invånare tack var den storlek och variationsrikedom som finns i både utbud och efterfrågan i stadsmiljöer. Befolkningsunderlaget är samtidigt viktigt för att på ett ekonomiskt effektivt sätt kunna skapa goda livsvillkor i termer av försörjningsmöjligheter och tillgänglighet till social service och fritidsaktiviteter etc. Landsbygdens förmåga att bidra till en hållbar utveckling bygger på att landsbygdens invånare kan nå samma konsumtionsnivå som en stadsinvånare utan att det ekologiska fotavtrycket blir större. Detta kräver att offentliga medel används för investeringar i infrastruktur och service.Sammanfattningsvis kan konstateras att ekologiskt, ekonomiskt och socialt hållbara samhällen i grunden bygger på samma principer, nämligen diversitet och komplexitet. Dessa principer är avgörande för förmågan hos individer och system att anpassa sig till förändrade livsvillkor. Ett hållbart samhälle skapas därför genom att samhällets resurser i form av naturtillgångar, människor och kunskaper används på ett sådant sätt att mångfald och samspel inom och mellan samhällets alla olika delar stimuleras. Detta innefattar ett samhälle där samspel mellan stad och landsbygd bidrar till att skapa den diversitet och komplexitet som krävs för att samhället ska vara långsiktigt uthålligt.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Johansson, Sara
(författare)
-
Livsmedelsföretagen och exportmarknaden : Vilka faktorer stimulerar företagens exportdeltagande?
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras resultaten av en empirisk analys av livsmedelsföretagens deltagande på exportmarknaden. Genom regressionsanalys av företagsdata för perioden 1997 - 2004 har sambanden mellan företags- och lokaliseringsspecifika variabler och företagens benägenhet att delta på utländska marknader skattats. Regressionsresultaten visar att ett företags kapitalinsats per anställd ökar dess arbetsproduktivitet och arbetsproduktiviteten tillsammans med utbildningsnivån i företagets arbetskraft ökar sannolikheten för att företaget ska vara aktivt på exportmarknaden. Det tycks också vara mer sannolikt att livsmedelsföretag som tillhör en multinationell koncern deltar på exportmarknaden. Vidare visar regressionsresultaten att de livsmedelsföretag som är permanent aktiva på exportmarknaden, d.v.s. exporterar varje år under perioden 1997-2004 har en större produktivitetspremie än de företag som endast exporterar under vissa år, s.k. tillfälliga exportörer. Det skattade produktivitetsgapet mellan permanenta exportörer och icke-exportörer är omkring 20 % medan produktivitetsskillnaden mellan företag som exporterar tillfälligt och företag som inte exporterar alls är ca 12 %.Den marknadskännedom som exportföretag ackumulerar tycks vara av signifikant betydelse för företagens expansion på utländska marknader. Resultaten från den empiriska analysen visar att företagens tidigare erfarenheter av export påverkar sannolikheten att ett företag ska introducera nya produkter på exportmarknaden. För företagen i livsmedelsindustrin likväl som tillverkningsindustrin i sin helhet ökar sannolikheten för att ett företag ska introducera en ny produkt med antalet produkter som företaget exporterade i föregående period.Resultaten tyder också på förekomsten av en viss överföring av marknadsinformation mellan företag i livsmedelsindustrin, eftersom sannolikheten att ett livsmedelsföretag når framgång på expormarknaden ökar om företaget är lokaliserat i en region där det finns många andra exportörer av livsmedel. Dessa resultat indikerar att det finns kunskapsöverföringar mellan livsmedelsföretagen som är geografiskt betingade.Det är tydligt att en hög arbetsproduktivitet är en förutsättning för att företag ska vara konkurrenskraftiga på internationella marknader. Offentligt finansierade exportsatsningar bör inrikta sig på att att öka produktivitet och utbildningsnivån i livsmedelsföretagen, eftersom företagen då förbättrar sin långsiktiga konkurrenskraft. Sådana åtgärder kan utformas på många olika sätt exempelvis genom satsningar på forskning och utbildning inom produktionsteknik och produktutveckling inom livsmedelssektorn, investeringsstöd till nyetablerade livsmedelsföretag, etc. Att tidigare exporterfarenheter tycks ha stor betydelse för sannolikheten att ett företag expanderar sin export till nya marknader och nya produkter implicerar att det framförallt är företag som ännu inte har etablerat särskilt många exportkontakter som har störst behov av att delta i kollektiva marknadsföringsprogram och olika mässaktiviteter där internationella kontakter kan knytas. Eftersom exportaktiviteter i ett företag tycks generera vissa spridningseffekter till närliggande företag är de offentliga medlen mer effektivt använda om de satsas på livsmedelsföretag i regioner där det finns andra potentiella exportörer av livsmedel. Eftersom utbildningsnivån i företagen tycks vara en viktig faktor bakom exportframgång är sannolikheten för ett permanent exportdeltagande större bland företag som är lokaliserade i regioner med god tillgänglighet till utbildad arbetskraft.
|
|
| 10. |
- Johansson, Sara, et al.
(författare)
-
Marknadsanpassning av jordbruket : Hur påverkas kollektiva nyttigheter?
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras en analys av hur de kollektiva nyttigheter som svenskt jordbruk genererar kan komma att påverkas av den marknadsanpassning av jordbruket som reformer i jordbruks- och handelspolitik förväntas medföra. I fokus står reformer som implementeras i samband med den s.k. hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken samt förändringar i handelspolitiken som kan komma att initieras av att EU ingår nya bilaterala handelsavtal samt ett nytt WTO-avtal.Det är i huvudsak tre typer av kollektiva nyttigheter som genereras av svenskt jordbruk:• Biodiversitet och vissa ekosystemtjänster • Landskaps- och kulturmiljöer • Säkra livsmedelDessa kollektiva värden uppstår i hög grad som externa effekter i jordbrukets animalieproducerande sektorer. Det är emellertid inte självklart att det är produktionen i sig som ger upphov till en kollektiv nytta, utan det är ofta så att kollektiva värden uppstår genom specifika produktionsformer. Animalieproduktionen är viktig för att bevara det öppna jordbrukslandskapet eftersom djurhållning kräver foderråvara men det är betesdrift av nötkreatur och får som är avgörande för att bevara biologisk mångfald samt vissa natur- och kulturmiljöer. Produktion av griskött, fågelkött och ägg bidrar å ena sidan i viss mån till ett öppet landskap eftersom produktionen i hög grad är spannmålsbaserad, och å andra sidan till säkra livsmedel eftersom förekomsten av salmonella är betydligt mindre i svenskt kött än i importerat kött tack vare ett långtgående smittskyddsarbete i svensk produktion. Detsamma gäller i högsta grad också för ägg. Dessa förhållanden implicerar att husdjuren har mer än en funktion att fylla: förutom att generera livsmedel spelar djuren en avgörande roll för att skapa och bevara kollektiva värden.Hälsokontrollen förväntas medföra ytterligare marknadsanpassning av både mjölksektorn och köttdjursuppfödningen, vilket kan minska antalet betesdjur och därmed få negativa effekter på kollektiva värden i form av betesmarker och därtill kopplad biodiversitet. Den långsiktiga utvecklingen av jordbrukspolitiken förväntas dock medföra ett ökat fokus på miljö och naturvärden. I hälsokontrollen får Sverige bibehålla stöd för skötsel av betesmarker och genom den s.k. moduleringen kan stöd för bevarande av biologisk mångfald ökas. Dessa åtgärder bör främja betesdrift av både nötkreatur och får och därmed stimulera kollektiva värden i form av landskaps- och kulturmiljöer samt biodiversitet.Nya handelsavtal förväntas leda till reducerat tullskydd för de flesta jordbruksvaror. Samtidigt ökar världshandeln till följd av stark tillväxt i jordbruksproduktionen i vissa länder och ökad efterfrågan på importerade livsmedel i andra snabbt växande ekonomier. Jordbruksverket bedömer att det i första hand är nötköttsproduktionen som kan drabbas av en faktisk nedgång till följd av ökad importkonkurrens från tredje land, eftersom den sektorns internationella konkurrenskraft måste betraktas som mycket svag. Import av nöt- gris- och fågelkött samt ägg till Sverige är i dagsläget föremål för tekniska handelshinder i form av krav på salmonellakontroll. Denna salmonellagaranti innebär att svenska producenter inte utsätts för konkurrens från produkter med lägre smittskyddskrav.
|
|
