| 1. |
-
Agrarhistoria på många sätt : 28 studier om människan och jorden. Festskrift till Janken Myrdal på hans 60-årsdag
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den överväldigande majoriteten av alla människor har varit verksamma i arbetet med jord och skog. Än idag är detta helt nödvändigt för vår överlevnad. Idag ställs även krav på landskapets biologiska och estetiska värden. Allt talar för att vi är i stort behov av agrarhistorisk kunskap. Boken ökar vår kunskap om dess kärna - om jorden, djuren och redskapen - men även de sociala, kulturella och politiska förhållandena som påverkat jordbruket. Bokens alla författare, både svenska och utländska, gör oss medvetna om mängden av agrarhistoriska källor och metoder. denna stora antologi är tillägnad Janken Myrdal, agrarhistoriens främste representant i Sverige, som låtit de mest skiftande och överraskande källmaterial och metoder komma till användning i sitt arbete.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Eliasson, Per
(författare)
-
Skog, makt och människor. En miljöhistoria om svensk skog 1800-1875.
- 2002
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this dissertation is to investigate how and why silviculture was introduced in Sweden in the nineteenth century and the consequences this introduction had during the same period. The term silviculture refers to the systematic cultivation of high forest, a method that spread from Germany at the end of the eighteenth century. The consequences referred to are the changes in nature and the social conflicts that silviculture brought with it, as well as the new values associated with forests and the utilisation of forests. Using an environmental historical investigation, I analyse the societal changes that were interconnected with changes in nature. By looking at silviculture as forest cultivation in a broad sense, my dissertation connects to the international research that regards the competition over land usage between food production and forest production as a reason for substitution and specialisation. My investigation revolves around the increasing shortage of oak timber available to the Swedish navy and the ecological and political causes of this shortage. The significance the timber shortage had for the introduction of systematic silviculture is analysed, together with the conflicts surrounding the traditional rights of forest usage. The various silviculture methods and their relation to changes in nature and society are also investigated. In addition, I investigate societal values concerning trees and forests as well as the differing ideas as to what forest is and what importance it has. The large-scale exploitation of the boreal forests in northern Sweden is contrasted with the forest cultivation silviculture in southern Sweden. The most significant conclusions are that the introduction of silviculture in Sweden had a clear association with the increasing natural resource problems of the agricultural society, which was magnified during the agricultural revolution; that it demanded far-reaching changes in the system of distribution via the abolishing of traditional rights of forest usage; and that older value systems regarding trees and forests were changed only very slowly through the introduction of silviculture.
|
|
| 7. |
-
En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskiötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 1 : En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 1
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Broocmans hushållsbok i två volymer är det mest omfat-tande av de svenska exemplen på denna litteraturform. I detta bokverk skildrar Reinerus Reineri Broocman (1677–1738) allt vad man bör veta som ägare till en större gård – hur man praktiskt skulle bedriva jordbruk, trädgårdsodling, boskapsskötsel, skogsbruk, fiske, jakt, gruvdrift och mycket, mycket annat. Detta är en kommenterad nyutgivning av hans två hushållsläror som utkom 1736 respektive 1739. De utgör inte bara det mest omfattande svenska exemplet på denna typ av böcker, utan markerade även slutet på eran. Den första volymen innehåller ett nytryck av Broocmans En ful-ständig swensk hus-hålds-bok om swenska land-hushållningen i gemen och synnerhet … , utgiven 1736. Den andra volymen utgörs av en nyutgivning av Then swenska hus-håls-bokens andre del …, utgiven postumt första gången 1739. Boken innehål-ler även ett antal nyskrivna artiklar om Broocman och hans förlagsverksamhet, liksom även om hushållsböcker som typiska fenomen av sin tid. Dessutom finns fördjupningar i ämnen som nyttjandet av gårdens naturresurser, humanmedicin, veterinärmedicin och kokkonst. Reinerus Reineri Broocman föddes i en prästfamilj i den då svenska provinsen Livland, men tvingas under krigsåren att fly över östersjön. I Sverige kom han att bli kyrkoherde i Norrköping och som sådan såg han som sin uppgift att kunna delge sin församling uppbygglig litteratur från det tyska språkområdet. Men då förlagen i Stockholm inte var tillräckligt raska med utgivningen, beslöt han sig för att starta ett eget boktryckeri med förlagsverksamhet. Han förvärvade även ett större jordbruk, startade ett brännvinsbränneri och öppnade en krog – något som med dagens ögon kan synas märkligt för en präst. Men med tanke på hans bakgrund var det nog ett naturligt drag att sprida riskerna. Han hade tidigare sett lyckan vända i ett ögonblick och sin gamla hembygds byar brännas i kriget, och även i Norrköping fick han bevittna hur hans kyrka och församling brändes av ryska trupper 1719. Av Broocmans hushållsläror får man alltså lära sig att den är säker som har en diversifierad utkomst, är sparsam och nogsamt ser om sitt hus! Det diversifierade naturbruket han pläderade för var en försäkring för framtiden – något som inte heller har förlorat sin aktualitet idag.
|
|
| 8. |
-
En fulständig swensk hus-hålds-bok af Reinerus Reineri Broocman. En handbok i gårds- och hushållsskiötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Vol. 2 : En handbok i gårds- och hushållsskötsel i vid mening från 1700-talets första hälft samt Broocmans värld och hushållsbok belyst i åtta artiklar av nutida forskare. Volym 2
- 2016
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Broocmans hushållsbok i två volymer är det mest omfat-tande av de svenska exemplen på denna litteraturform. I detta bokverk skildrar Reinerus Reineri Broocman (1677–1738) allt vad man bör veta som ägare till en större gård – hur man praktiskt skulle bedriva jordbruk, trädgårdsodling, boskapsskötsel, skogsbruk, fiske, jakt, gruvdrift och mycket, mycket annat. Detta är en kommenterad nyutgivning av hans två hushållsläror som utkom 1736 respektive 1739. De utgör inte bara det mest omfattande svenska exemplet på denna typ av böcker, utan markerade även slutet på eran. Den första volymen innehåller ett nytryck av Broocmans En ful-ständig swensk hus-hålds-bok om swenska land-hushållningen i gemen och synnerhet … , utgiven 1736. Den andra volymen utgörs av en nyutgivning av Then swenska hus-håls-bokens andre del … , utgiven postumt första gången 1739. Boken innehåller även ett antal nyskrivna artiklar om Broocman och hans förlagsverksamhet, liksom även om hushållsböcker som typiska fenomen av sin tid. Dessutom finns fördjupningar i ämnen som nyttjandet av gårdens naturresurser, humanmedicin, veterinärmedicin och kokkonst. Reinerus Reineri Broocman föddes i en prästfamilj i den då svenska provinsen Livland, men tvingas under krigsåren att fly över östersjön. I Sverige kom han att bli kyrkoherde i Norrköping och som sådan såg han som sin uppgift att kunna delge sin församling uppbygglig litteratur från det tyska språkområdet. Men då förlagen i Stockholm inte var tillräckligt raska med utgivningen, beslöt han sig för att starta ett eget boktryckeri med förlagsverksamhet. Han förvärvade även ett större jordbruk, startade ett brännvinsbränneri och öppnade en krog – något som med dagens ögon kan synas märkligt för en präst. Men med tanke på hans bakgrund var det nog ett naturligt drag att sprida riskerna. Han hade tidigare sett lyckan vända i ett ögonblick och sin gamla hembygds byar brännas i kriget, och även i Norrköping fick han bevittna hur hans kyrka och församling brändes av ryska trupper 1719. Av Broocmans hushållsläror får man alltså lära sig att den är säker som har en diversifierad utkomst, är sparsam och nogsamt ser om sitt hus! Det diversifierade naturbruket han pläderade för var en försäkring för framtiden – något som inte heller har förlorat sin aktualitet idag.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
