| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Egan Sjölander, Annika, 1971-
(författare)
-
Som natt och dag trots samma kärnas ursprung? : om (o)likheter och opinioner i nationella och lokala/regionala mediers hantering av kärnavfallsfrågan
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta forskningsprojekt handlar om de svenska massmediernas hantering av kärnavfallsfrågan under platsundersökningarnas fyra första år. Markanta olikheter mellan nationella och lokala opinioner utgör en central utgångspunkt i studien. Det huvudsakliga syftet är att kvantitativt och kvalitativt analysera (o)likheter i den mediala opinionsbildningen kring kärnavfallsfrågan på riks- respektive lokalplan från platsundersökningarnas början i december 2001 fram till december 2005.Tidningar och tevenyheter i nationella, regionala och lokala medier har undersökts. Totalt sett har 1 118 artiklar och 77 teveinslag analyserats, hämtade från femton olika massmedier. Kvantitativ innehållsanalys är den metod som tillämpats för att ta reda på dels vad som tagits upp i medierna, dels vem/vilka aktörer som deltagit och dels hur den journalistiska bevakningen och mediedebatten fördelat sig över tid. Analytiska verktyg från kvalitativ textanalys har också använts för att närstudera hur meningsskapandet kring kärnavfallsfrågan ser ut.Resultaten visar att det finns både likheter och olikheter i den mediala opinionsbildningen på riks- respektive lokalplanet. Journalistikens uttryck har varierat, såväl innehållsligt som över tid. Störst var bevakningen i början av år 2002 i samband med att Östhammar, Tierp och Oskarshamn tog ställning till ett fortsatt deltagande i platsvalsprocessen. Påfallande få exempel på undersökande journalistik kan identifieras i materialet. Bildanvändningen i de olika medierna visar på stora likheter. Platsundersökning och SKB är vanligaste teman i pressens texter och televisionens nyhetssändningar. Men intresset för provborrningarna och det lokala arbetet med slutförvarsfrågan, vilket är stort i de lokala och regionala medierna, behandlas däremot knappast alls av riksmedierna. Däremot uppmärksammar de exempelvis transmutationsteknik som en tänkbar lösning på kärnavfallsproblemet. Detta tema berörs i sin tur mycket sällan i de lokala debatterna och förkastas helt av SKB och andra centrala kärnavfallsaktörer som ett tänkbart alternativ till den planerade slutförvaringen.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Frostenson, Magnus, 1970-
(författare)
-
Slutförvarets industriella organisering : Fallgrop eller följdriktighet?
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utifrån ett systemperspektiv granskas organiseringen av det svenska slutförvarsprojektet. Det finns olika dimensioner av organisering, som förstås som geografisk, operativ, strukturell, ansvarsmässig och kontextuell. Efter SKB:s platsval för ansökningarna för ett slutförvar för använt kärnbränsle och ingåendet av mervärdesavtalet, blir framför allt frågor om operativ, strukturell och kontextuell organisering aktuella. Det återspeglas i tre forskningsfrågor:• Hur kommer slutförvarsprojektet att organiseras operativt och strukturellt över tiden?• Varför väljer SKB att organisera slutförvarsprojektet på detta sätt?• Vilken kontextuell organisering äger rum i slutförvarsprojektet och vilka konsekvenser får denna?Hur de olika industriella enheterna i slutförvarsprojektet ska drivas och vilken struktur, till exempel i fråga om ägande och integration av enheter, som väljs klargörs i rapporten. Varför SKB väljeratt organisera slutförvarsprojektet på detta sätt visas också. Förutom legala och säkerhetsmässiga krav och ägarkrav som måste tillgodoses, spelar SKB:s strategiska val att bedriva verksamheter i egen regi (insourcing) en viktig roll tillsammans med den egna traditionen av uppgiftsspecificerad operativ och strukturell organisering.Den kontextuella organiseringen innebär att fördjupade aktörsrelationer etableras mellan SKB:sägare och SKB å ena sidan och kommunerna Östhammar och Oskarshamn å andra sidan. SKB:s egen organisation påverkas av detta och man antar flera roller. Genom aktiv organisering blir slutförvarsarenan ”trängre” och frågan om slutförvaret förvandlas till en i mångt och mycket lokal fråga. Det finns en tydlig tendens att SKB:s roller mångfaldigas för att på bästa sätt kunna hantera de krav som centrala intressenter – särskilt kommunerna – har på slutförvarsprojektets organisering.
|
|
| 10. |
|
|
