| 1. |
- Aretun, Åsa
(författare)
-
Ungdomars utsatthet i bostadsområden : Trygghetsprinciper för fysisk planering
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag görs allt fler undersökningar lokalt och nationellt som visar att människor kan vara rädda för att förflytta sig utomhus i sitt bostadsområde. Den här publikationen syftar till att erbjuda ett forskningsbaserat verktyg för analys av hur den fysiska planeringen av vägnät och bebyggelse bidrar till trygga respektive otrygga transportrum i bostadsområden samt hur dessa kan förändras för ökad trygghet. Med termen transportrum åsyftas vägbanan och det omgivande fysiska rummet som människor ser vid förflyttning från en destination till en annan. Publikationen bygger på att samtidig närvaro av människor i transportrummet representerar trygghet – en utgångspunkt som influerats av forskningen om Space Syntax. Samtidig närvaro kan åstadkommas enligt två grundprinciper: 1) Rumslig och visuell kontakt mellan människor som förflyttar sig utomhus. Denna typ av närvaro är kopplad till trafikflöden, rörelseekonomin på olika vägnät, vilket vidare påverkas av nätens struktur och deras geografiska placering i förhållande till varandra. 2) Rumslig och visuell kontakt mellan människor som förflyttar sig utomhus och människor som befinner sig inomhus, vilket sätter fokus på nätens placering i förhållande till bostadshus respektive gröna friytor. Barn och framförallt äldre barn, tonåringar är en kategori invånare som förflyttar sig mycket i bostadsområden. Till skillnad mot många vuxna har de områdesbaserade sociala nätverk; kompisar som bor på olika håll i området som deras vardagliga förflyttningar är kopplade till. Publikationen och den analys av risker som behandlas motsvarar dessa tonåringars trygghets- och rörelsebehov, men rör också andra invånare som bedriver ett rikt socialt liv i bostadsområden. I litteraturen kring ”trygga bostadsområden” framställs tonåringar ganska esidigt som de vilka medför risk för andra åldersgrupper. Det hänger samman med att majoriteten brott i bostadsområdens utemiljöer begås av tonåringar. Det rör sig emellertid om en minoritet. Majoriteten begår inte brott. Under senare år har det alltmer uppmärksammats att de brott som tonåringar begår framförallt riktas mot jämnåriga. Det gäller exempelvis kränkningar, trakasserier, ofredande, hot och våld samt rån. Dessa risker existerar i skolan och på fritiden. På fritiden sker de utomhus och är direkt kopplade till förflyttningar. Ett ytterligare syfte med publikationen är att belysa tonåringars specifika risksituation i bostadsområden; risker som har sin grund i deras ålder. Rädsla och risk utomhus är något som utspelar sig mellan människor och som varierar med avseende på kön, ålder, klass och etnicitet. Det är välkänt att kvinnor undviker mörka och folktomma transportrum eftersom risker utgörs av okända, potentiella våldtäktsmän som använder mörkret för att gömma sig och överraska sitt offer. Mot bakgrund av denna könsstrukturerade risksituation är det adekvat med trygghetsåtgärder såsom bra belysning och låga buskage. Denna typ av åtgärder hjälper dock inte om de som utsätts och de som utsätter är kända för varandra och där de senare inte gömmer sig, vilket gäller för tonåringar. Eftersom tonåringar är flitiga brukare av bostadsområdens utemiljöer är det viktigt att utforma trygghetsåtgärder som svarar mot deras risksituation. De sociala mekanismerna i denna situation och hur dessa samspelar med den fysiska miljön är relativt okända i jämförelse med exempelvis risker för kvinnor. Det är nödvändigt att ha kunskap om sociala mekanismer och förhållanden för att kunna utarbeta effektiva fysiska åtgärder. I den här publikationen ägnas därför relativt stort utrymme till att belysa risksituationen för tonåringar i bostadsområden. Publikationen är ett resultat av forskningsprojektet Ökad rörelsefrihet för pojkar och flickor inom transportsystemet som bedrivits vid Tema Barn, Linköpings universitet i samarbete med teknik och Samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun, och som finansierats av forskningsrådet Vinnova och myndigheten Vägverket. I appendix finns en utförligare beskrivning av projektets design och genomförande samt empiriska resultat. Projektets syfte har varit att utforska förhållandet mellan tonåringars mobilitet, risker och fysisk planering av bostadsområden. Projektet har bestått i en fallstudie av bostadsområdet Lambohov i Linköpings kommun. De illustrationer som förekommer i publikationen är hämtade från detta bostadsområde. Publikationen inleds med en redogörelse av vilken typ av bostadsområden som fokuseras, bakgrund och forskningsanknytning samt en genomgång av de trygghetsprinciper som berörts ovan. Därefter behandlas tonåringars risksituation, rörelsemönster och trygghetsbehov. Den sista delen av publikationen ägnas åt att illustrera hur otrygga transportrum i bostadsområden kan analyseras och förändras för ökad trygghet. Även när det rör denna del fungerar bostadsområdet Lambohov som illustrerande exempel.
|
|
| 2. |
- Aronsson, Peter, et al.
(författare)
-
National Museums Making History in A Diverse Europe
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This is the summary policy report of the Eunamus project. Drawing together findings from all of the other project reports and conferences, it reflects upon the way histories are constructed and deployed in Europe’s national museums. It sets out to address two questions: In what ways do national museums, and the histories they display, contribute to social division and cohesion? How might national museums be a force for greater social cohesion in Europe in the future? The report discusses how national museums perform, interpret and narrate meaningful pasts and how these acts of communication are perceived by visitors and citizens. The report concludes with eight policy implications:National museums need to be autonomous creative institutionsNational museums need to understand and be open about their performancesNational museums need to overcome national constraintsNational museums need to develop and share tools for establishing bridge-building narrativesNational museums need to review their impact on perceptions of citizenshipNational museums need to reach new audiencesRegional and local museums hold great potential for international bridge buildingNational museums can act as forums for contested issuesThe three-year research programme, EuNaMus – European National Museums: Identity Politics, the Uses of the Past and the European Citizen, is coordinated at Tema Q at Linköping University (www.eunamus. eu). EuNaMus explores the creation and power of the heritage created and presented at European national museums to the world, Europe and its states, as an unsurpassable institution in contemporary society. National museums are defined and explored as processes of institutionalized negotiations where material collections and displays make claims and are recognized as articulating and representing national values and realities. Questions asked in the project are why, by whom, when, with what material, with what result and future possibilities are these museums shaped.
|
|
| 3. |
- Bydler, Roger, et al.
(författare)
-
Omställning till ett hållbart transport- och mobilitetssystem med människan i centrum
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Den globala uppvärmningen är vår tids stora utmaning. FN:s klimatpanels, IPCC:s, första rapport publicerades 1990. Det är alltså över 30 år sedan forskarsamhället konstaterade att en snabb klimatförändring sker. Ny forskning har sedan dess visat att redan vid 1,5 graders global uppvärmning finns uppenbara risker för såväl människors som djurs och naturs miljöer. Det ledde till att en stor majoritet av världens länder skrev under Parisöverenskommelsen vid FN:s klimatmöte, COP 21, 2015. Parisöverenskommelsen anger att världens länder ska vidta åtgärder som leder till att den globala medeltemperaturhöjningen hålls långt under 2 grader och helst begränsas till under 1,5 grader. Trots att det är vetenskapligt belagt och allmänt accepterat att de utsläpp människan orsakat är den helt överskuggande orsaken till globala uppvärmningen, så saknas de nödvändiga åtgärderna för att minska utsläppen av växthusgaser. Den globala temperaturhöjningen är nu 1,1 grader jämfört med förindustriell tid.Det är mot denna bakgrund Klimatriksdagen tar fram ett förslag till klimatpolitiska insatser där utgångspunkten är Sveriges åtaganden enligt Parisöverenskommelsen. Koldioxidbudgeten, som gällde för Sverige 2020 utifrån dessa förutsättningar, visar att senast 2035 tar budgeten slut.Denna rapport om Mobilitet och transport är en fristående rapport och samtidigt ett underlag till Klimatriksdagens samlade Klimatomställningsplan. Inrikes transporter orsakar ungefär en tredjedel av de territoriella utsläppen, inkluderas utsläppen från bränslen som lagras i Sverige, bunkrade bränslen, för utrikes flyg och sjöfart hela 40 procent. Transportsektorn karaktäriseras av många kopplingar till andra sektorer och är beroende av ett stort antal aktörer. Utbyggnad av transportinfrastrukturen tar lång tid och kräver stora investeringar. Omställningen till en klimatneutral transportsektor inom loppet av ett drygt decennium kräver därför kraftfulla och snabbt insatta åtgärder.För analysen och valet av åtgärder har en målbild för en utsläppsfri transportsektor år 2035 varit vägledande. Genom att sätta denna i relation till situationen idag har ett antal alternativa scenarier med olika uppsättningar åtgärder tagits fram – en metodik benämnd back-casting. Utsläppsbanor för dessa alternativ illustrerar hur minskningen av utsläpp kan komma att fördelas tidsmässigt. För analyser av hur och när olika åtgärder bör sättas in har även dynamisk modellering och simulering använts.Vi hävdar i rapporten att synen på transporter och transportplanering måste ändras i grunden. Människors behov och förhållanden, hög tillgänglighet och låg resursbelastning bör vara ledstjärnor och transportplaneringen inordnas i övrig samhällsplaneringen. Ett klimatvänligt mobilitetsmönster behöver skapas. Människors acceptans och engagemang kommer att vara helt avgörande för att omställningen ska lyckas.Föreslagna åtgärderna ska ses i ljuset av de åtaganden som Sverige gjort och den koldioxidbudget som följer av dessa. Vissa förslag kan framstå som mindre populära och därför svåra att genomföra. Ändå är de inte tillräckliga. Detta gäller speciellt flyg men också persontrafik på väg och sjöfart. Efter hand behöver de föreslagna åtgärderna kompletteras och skärpas för att transportsektorns utsläpp ska rymmas inom ramen för gällande koldioxidbudget.Rapporten ger inledningsvis en sammanfattning av slutsatser och förslag i rapporten, följt av vad som måste ha uppnåtts av klimatomställningen målåret 2035. Vad har hänt och genomförts under åren fram till dess? Vanligtvis utgår framtidsbeskrivningar från situationen idag för att därifrån blicka framåt i tiden. Detta låser dock lätt tanken vid rådande förutsättningar. Klimatomställningen kommer emellertid att kräva så genomgripande förändringar att dagens tankesätt, rutiner och lagbundenheter måste överges och ersättas med nya ordningar och kreativa lösningar.De delar, som beskriver föreslagna åtgärder, är skrivna utifrån vad som gäller idag. De ska beslutas nu och genomföras skyndsamt för att nödvändiga förändringar ska kunna ske i tid. Under resans gång kommer omprövningar att ske, nya förutsättningar att gälla och nya möjligheter att dyka upp. Antalet åtgärder och de många sambanden och kopplingarna dem emellan som krävs för att få önskad effekt visar komplexiteten i omställningen.Överväganden och slutsatser i korthetDet korta tidsperspektivet – omställningen till ett klimatvänligt mobilitetsmönster ska ske på ett drygt decennium – medför krav på beslut och genomförande av kraftfulla och snabbt insatta åtgärder.Ett helt nytt synsätt, ett systemperspektiv, anläggs på mobilitet, transporter och deras roll i samhället. Utbud och åtgärder inom olika transportslag samordnas och understöds i relation till samhällsnytta som tillgänglighet, rättvisa, minskad klimatpåverkan, hälsa, lokal miljö och biologisk mångfald. Först när utformningen av transportsektorn utgår från dessa mål, med hänsyn till den tillgängliga koldioxidbudgeten och överger dagens prognosstyrda och snäva infrastrukturplanering inleds sektorns klimatomställning på allvar.Digitalt system för dynamiska och differentierade priser på användningen av väginfrastrukturen – dynamiska och differentierade vägavgifter – samordnat med utbud och biljettsystem i kollektivtrafik påverkar trafikvolymer, val av transportsätt och skapar långsiktig finansiering för kollektivtrafiken. De offentliga insatserna finansieras ur en gemensam kassa.Insatser för minskade trafikvolymer på väg kombineras med åtgärder för ökad gång-, cykel-och kollektivtrafik samt en snabb elektrifiering av motorfordonen.Omfattande investeringar görs inom järnväg, kollektivtrafik, laddinfrastruktur och bredband. Dessa genomförs mycket snabbt för att bidra med positiva klimateffekter fram till 2035.Transportsektorns totala utsläpp av biogen och fossil koldioxid är av en storleksordning som innebär att de praktiskt inte kan reduceras ner till netto noll med tillgängliga åtgärder fram till 2035.Koldioxidbudgeten för mobilitets-och transportsektorn bryts ner på regional nivå där klimatomställningen drivs på under ledning av länsstyrelserna, i samverkan med berörda parter och med statliga stimulanspengar.
|
|
| 4. |
-
Den omvända ålderspyramiden
- 2005
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur kan samhället ta tillvara den kraft som finns i den till stora delar nya historiska situation som det växande antalet äldre skapar, ”den tredje kraften”? De äldre sammankopplas vanligtvis med problem. Därigenom döljs att de som individer som regel är en stor tillgång för familj, grannskap och samhället i vidare mening. De individuella variationerna döljs liksom individernas skilda behov och intressen. Här finns en rad intressanta frågor som är kopplade till samhällsplanering. Var bor äldre och hur vill de bo? Hur använder äldre sin tid? Känner de trygghet i sin omgivning? Är ny teknik ett hjälpmedel eller ett hinder för äldre? Är äldre allt friskare och mer aktiva? Detta är frågor som innehåller många aspekter och berör nästan alla samhällssektorer.Dessa frågor låg till grund för diskussionerna vid Vadstena Forums Symposium 2005. Djupare sett syftade symposiet till att belysa hur det växande antalet äldre påverkar välfärdsutveckling och samhällsplanering.Vid Vadstena forum medverkade femton forskare från skilda discipliner och institutioner. Deras uppsatser låg till grund för diskussionerna. Efter symposiet har forskarna haft tillfälle att utnyttja diskussionerna vid symposiet och vidareutveckla sina uppsatser. De uppsatser som presenteras i denna bok utgör därigenom också en dokumentation av symposiet.Bidrag till finansiering av forskarinsatserna under Symposium 2005 har lämnats av Linköpings universitet, Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (Fas), Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) och Riksbankens jubileumsfond.
|
|
| 5. |
- Engler, Lela-Rose
(författare)
-
Language Learning over Distance : Problems of a distance course in German as a foreign language
- 2001
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper deals with problems of a distance course in German as a foreign language. The course was run from October 2000 to May 2001 as a joint project between Berlin Free University, Germany, and the Department of Commercial and Business Law (=Affärsrätt) at Linköping University, Sweden.Lela-Rose Engler works as a Research Assistant for German as a Foreign Language at the Freie Universität Berlin. She is doing research on second language acquisition and distance learning.
|
|
| 6. |
- Hellström, Sven
(författare)
-
Sjuktransporter i norra Finland 1941–1943 : Humanitär hjälp och realpolitik
- 2003
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Varje bok har sin egen tillkomsthistoria. Den här har sitt ursprung i en intervju som jag gjorde under arbetet med minnesboken Samtal om Linköpings garnison 1997. I den berättas om förhållandevis omfattande hemliga svenska transporter av tyska sårade och sjuka soldater från Finland till Norge men också om vård av de skadade inom Sverige.Berättelsen väckte berättigat intresse och preliminära efterforskningar i källmaterial bekräftade i alla delar uppgifterna, men arbetet med att skriva en sammanhållen text om verksamheten har av olika skäl fått bero.Major Rolf Ligner, som själv genomfört ett stort antal intervjuer med olika kategorier anställda vid sitt gamla nu nedlagda regemente, Svea Trängregemente T 1, har varit pådrivande och har entusiastiskt stött arbetet samt hjälpt till att dra i olika uppslagsändar. Men det är främst genom stimulerande kontakter och efter samarbete med ingenjör Bertil Nyman, Eskilstuna, jag blivit övertygad om att studien bör slutföras.Det har sedermera visat sig att fil dr Siv Rehn ungefär samtidigt forskat om krigssjukvården i Norrbotten. Våra arbeten tangerar varandra, ja mer än så, min studie ”hakar i” Rehns framställning. Siv Rehn har varit en entusiastisk och generös meddelare av uppgifter som kan vara av intresse för mig.Flera andra har uppmuntrat mig att färdigställa texten och välvilligt lämnat konstruktiva synpunkter. Jag vill i första hand tacka lektorn vid försvarshögskolan Lars Ericson, överstelöjtnant Lars Eliasson, major Bengt Hällkvist, docent Björn Horgby och fil dr Karl Johan Krantz.
|
|
| 7. |
-
Klimatets krav på samhället
- 2009. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vadstena forum för samhällsbyggande har en lång tradition som arena för samtal och diskussioner i aktuella och långsiktiga frågor om samhällsbyggande mellan samhällsplanerare, politiker, arkitekter, bostadsbyggare, kulturminnesvårdare, ansvariga såväl för infrastruktur som för vård och skola, forskare och forskarstuderande i skilda discipliner, publicister och andra. Diskussionerna vid det årliga symposiet förs i mindre grupper utifrån ett väl förberett material. Det har gett Vadstena forum dess särprägel och skilt det från andra konferenser och symposier. Vid Vadstena forum skall alla deltagare få komma till tals, bli hörda, bemötta och berikade med nya synpunkter och infallsvinklar.Forskningen bidrar till ökade kunskaper om viktiga frågor som rör samhällsbyggande och samhällsplanering i vid mening. Samtalen vid Vadstena forum är därför knutna till redovisning av ny kunskap om det valda området. Forskare står för diskussionsunderlaget vid symposiet, som därigenom blir ett möte mellan forskare och beslutsfattare i olika funktioner.Nutidens kanske mest brännande samhällsfråga handlar om hur samhället skall bemästra de problem som orsakas av ett förändrat klimat. Morgondagens klimat ställer redan nu krav på nytänkande i samhällsplaneringen och byggande. Vadstena Forum syftade till att vid 2009 års symposium belysa och diskutera ett antal aktuella frågor kring klimatförändringarna och deras konsekvenser för bland annat bostads- och stadsplanering.
|
|
| 8. |
-
Makten över rummet : Tankar om den hållbara staden
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilken betydelse har arkitekturen och stadsplaneringen för att våra städer skall bli långsiktigt hållbara? Den frågan vill regeringen – och alldeles särskilt kulturminister Lena Adelsohn-Liljeroth och miljöminister Andreas Carlgren – ha diskuterad och belyst och gav därför hösten 2009 Arkitekturmuseet, Boverket, Riksantikvarieämbetet och Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas) i uppdrag att studera hur vi genom miljö- och kulturpolitiken kan främja utvecklingen av långsiktigt hållbara städer.Vadstena forum för samhällsbyggande planerade att under våren 2010 arrangera ett symposium om städerna och en hållbar utveckling. När Vadstena forums styrelse fick kännedom om regeringens uppdrag beslöt den efter samråd med de fyra myndigheterna att ordna ett seminarium om Makten över rummet – Tankar om den hållbara staden. Till seminariet inbjöds dels företrädare för Arkitekturmuseet, Boverket, Riksantikvarieämbetet, Formas och Vadstena forum, dels ett tjugotal forskare som utifrån olika aspekter arbetat med frågor om att forma hållbara städer.
|
|
| 9. |
- Olve, Nils-Göran, 1947-, et al.
(författare)
-
Tilläggstjänster för smarta kunder : Stångåstadsmodellen för ökat kvarboende
- 2007
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vilka självvalda insatser kan ett fastighetsbolag vidta för att bidra till att de äldre hyresgästerna, som annars skulle vara tvungna att flytta, kan bo kvar i sin bostad under ytterligare en period? Som underlag för att utveckla sådana strategier formulerar vi i rapporten en modell för hur fastighetsbolag kan bedöma olika tjänster (eller kombinationer av tjänster, -tjänstepaket-). Vi illusterar också hur modellen kan användas. Rapporten beskriver slutsatserna från ett projekt som bedrevs inom AB Stångåstaden 2005. Författarna deltog i diskussioner, gjorde intervjuer och genomförde en workshop kring de frågor som diskuteras i rapporten. Arbetet bedrevs inom forskningsprogrammet Tredjelivet och ingick i AB Stångåstadens medverkan i detta.
|
|
| 10. |
-
Planering med nya förutsättningar : Ny lagstiftning, nya värderingar
- 2006
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Samhällsomställningen under 1990-talet har skapat nya förutsättningar för samhällsplaneringen. Marknadsaktörerna styr utvecklingen i väsentligt större omfattning. Den offentliga sektorns ekonomiska styrka är försvagad. Beslutsmakt har flyttats från politiska organ till domstolar. EU styr villkoren för samhällsplanering genom direktiv och fonder. EU har också utvecklat en planering över nationsgränser. Relationen mellan stat, region och kommun har förändrats och kan komma att ytterligare kraftigt förändras. Det kommunala planmonopolet är ifrågasatt. Förslag till ny lagstiftning är under beredning i regeringskansliet. Ansvarsfördelningen mellan staten, regionerna och kommunerna utreds.Vadstena Forums symposium år 2006 syftade till att med utgångspunkt i vetenskapliga studier belysa och diskutera hur dessa förändringar påverkar samhällsbyggandet och samhällsplaneringen.Vid Vadstena forum medverkade tretton forskare från skilda discipliner och institutioner. Deras uppsatser låg till grund för diskussi nerna. Efter symposiet har forskarna haft tillfälle att utnyttja diskussionerna vid symposiet och vidareutveckla sina uppsatser. De uppsatser som presenteras i denna bok utgör därigenom också en dokumentation av symposiet.
|
|
