| 1. |
- Ahlgren, Thorbjörn, 1959-
(författare)
-
Ungdomsbehandling : Hemmaplanslösning som idé och praktik
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Title: Open-care Treatment of Youth. Home-ground Solutions in Theory and Practice This dissertation is a case study in two parts, which describes how ideas about open-care treatment of youth aged 13-20 years are interpreted and concretized in a local context. The study, i.a., aims at creating deeper knowledge about target group, content of treatment, and reported results concerning a form of treatment in social care which has hitherto been sparsely researched in Sweden. The results of the interview study demonstrate that the driving forces for developing local forms of open care treatments have first and foremost been to offer better care and to improve the professionalism of the social worker. Studies of the social welfare documents of 97 young people reveal that most of these youngsters are in bad need of treatment and that they have experiences of various kinds of treatment before the present efforts. The study also demonstrates that the efforts are rarely evaluated and lack systematic documentation. Finally, the study reveals that more than 60 per cent of the youth get some sort of continuous support by the social welfare system after the open-care treatment has come to an end. The results from both parts of the study are analysed by means of neo- institutional theory. According to this theory the local open-care treatment consists of an indistinct target group, family-oriented methods, and activities that have been legitimised by strong proponents, good timing, professional development, and by representing important political values. In conclusion, the author argues that open care treatment shows signs of a beginning institutionalisation, a taken-for-granted-ness, which he thinks is risky, as we still do not know if open-care treatment is more favourable to the young people than different kinds of 24-hour care. In addition, the author holds, that the future role of the social worker should include knowledge that decreases unfounded taken-for-granted ideas.
|
|
| 2. |
- Albertsson, Marie, 1956-
(författare)
-
Från socialbidrag till äldreförsörjningsstöd. : En reform ur äldre invandrares perspektiv.
- 2008
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In 2003 the Swedish parliament decided to incorporate maintenance support for the elderly within the framework of the state social insurance system. Maintenance support for the elderly entails that individuals who, due to too short a period of residence in Sweden, do not qualify themselves for a full guarantee pension and thus have the right to receive benefits after completion of an income test. A large proportion of these people previously received individually incometested social benefits. Maintenance support for the elderly and how it is perceived by the elderly is the focus of the study. The overall aim of the study is to gain knowledge about what it means for immigrants who moved in later life to be the subject of a transfer from a selective benefit system to one where more general principles apply. More specifically the aim concerns what it means for their possibilities for gaining access to social rights and what it means for their relationship with the Swedish welfare state. The study’s empirical material consists of two parts. The first part contains register data from the social services register of the National Board of Health and Social Welfare and the social insurance register of the Swedish Social Insurance Board. The second consists of interviews with eleven foreign-born elderly persons who previously received social benefits and now receive maintenance support for the elderly. The analysis of the register data indicates that one-fifth of the target group actually includes people born in Sweden while the rest are immigrants arriving in Sweden in later life. For most of those in this latter group the maintenance support is their only source of financial support while it is a supplement for the Swedish-born elderly recipients. The results show that of those, who previously received social benefits and where the maintenance support is their only source of financial support, about onefifth received a smaller amount of benefit after the reform. The interview study indicates the existence of a gap between what the respondents express as needs of more individual considerations both in terms of the contact with the administrating authority and the maintenance support’s monetary content and how the elderly perceive that these needs are provided for. In order to try to understand this gap the result was analysed by using a number of major theoretical concepts such as universalism, stigma and shame, and social citizenship, public identity and recognition. The conclusions of the study is that a comprehension of the gap can be found in the standardised design and administration of the maintenance support and in the socio-economic context that immigrants coming to Sweden in later life find themselves in.
|
|
| 3. |
- Bergman, Ann-Sofie, 1963-
(författare)
-
Ett gott hem? : Barnavårdsnämndens praktik i Växjö 1926-1935
- 2007
-
Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport handlar om fosterbarnsvård under perioden 1926–1935, då många barn bodde i fosterhem i Sverige. Vid studiens startpunkt hade en ny lag om samhällets barnavård införts där det ingick bestämmelser om kontroll över fosterbarnens vård. Vem som helst fick inte ta hand om fosterbarn, därför skulle fosterhems och fosterföräldrars lämplighet utredas och barnens vård i hemmen kontrolleras. I rapporten ges en inblick i hur lämplighetsfrågan och fosterhemstillsynen hanterades i en lokal praktik vid barnavårdsnämnden i Växjö.Ann-Sofie Bergman är socionom och fil. mag. i historia. Detta är hennes licentiatavhandling i socialt arbete.
|
|
| 4. |
- Bergman, Ann-Sofie, 1963-, et al.
(författare)
-
Hemma-hos-insats för barnfamiljer : Förekomst, variation, innebörd
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande arbete är en avrapportering av forskningsprojektet "Hemma-hos-insats för barnfamiljer: förekomst, variation, innebörd", som har genomförts under år 2014–2015. Projektet har möjliggjorts genom forskningsbidrag från Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Studiens syfte är att belysa och analysera hemma-hos som insats inom den sociala barnavården avseende förekomst, variation och innebörd.Hemma-hos tillkom som en insats inom den sociala barnavården på 1970-talet, då den beskrevs som en ny vårdform av intresse. Hemma-hosaren skulle vistas i familjen och delta i vardagslivet i hemmet. Insatsen uppfattades som ett alternativ till institutionsvistelse för barnen. Fram till 1990-talets början bedrevs viss forskning om hemmahosarbete, därefter är studier som berör arbetet och insatsen ytterst knapphändiga. Vad har det blivit av insatsen under senare årtionden? Med denna studie fyller vi en kunskapslucka.Studien utgörs av två delar. Den första delen är en kartläggning av hemma-hos-liknande verksamheter i nio kommuner i Skåne län. Urvalet motiveras av att det under åren 1975–1976 genomfördes en studie (Månsson et al. 1977) om insatsen hemma-hos i de nio kommunerna. Genom att välja samma kommuner har vi kunnat göra vissa jämförelser över tid. Vi har således undersökt vad som har hänt med insatsen nära 40 år senare. Vår kartläggning har genomförts genom telefonintervjuer med tjänstemän inom socialtjänsten i de nio kommunerna. Den andra delen av studien handlar om insatsen i dess praktik ur berördas, inte minst barns och föräldrars perspektiv. Fyra barn, fyra föräldrar, två socialsekreterare och fyra anställda som arbetar med insatsen har kommit till tals (totalt 14 intervjuer). I studien inkluderas barns perspektiv vilket helt har saknats i tidigare forskning.Resultaten visar att benämningar som hemma-hos-verksamhet och hemma-hosare har mönstrats ut, men att stödinsatser till barnfamiljer i det egna hemmet alltjämt sker. För att söka fånga en svårfångad praktik har vi i studien frågat efter personligt stöd till barnfamiljer som kan ges i deras hemmiljö. Den vanligaste benämningen på sådana insatser till barnfamiljer idag är familjebehandling. I relation till tidigare antal anställda hemma-hosare, på 1970-talet, har det skett en ökning av anställda familje-behandlare i de undersökta kommunerna. Samtidigt har arbetsuppgifterna breddats till att inkludera exempelvis föräldrautbildningar, grupp-verksamheter för barn och icke behovsprövat samtalsstöd. Resultaten visar att det skett en förändring där allt fler som arbetar med stöd till barnfamiljer i deras hemmiljö idag har högskoleutbildning, främst socionomexamen.Ett intressant resultat är att det förefaller ha skett en rumslig förändring, i den meningen att insatser av typen personligt stöd till barnfamiljer idag ofta ges i socialtjänstens lokaler snarare än i hemmen. Arbetets form har också delvis förändrats. Under 1970-talet kombinerade vissa hemma-hosare sitt arbete med "vanligt hemvårdsarbete", medan dagens familjebehandlare kombinerar sina arbetsuppgifter med att exempelvis bedriva gruppverksamheter för barn och genomföra föräldrautbildningar.Liksom tidigare studier (Månsson et al. 1977, Kjellquist et al. 1977) beskriver de intervjuade att insatsen utgörs av olika delar av terapeutisk, pedagogisk och praktisk karaktär. Men studien ger indikation på att de terapeutiska inslagen, i form av samtal, dominerar idag medan praktiska inslag som exempelvis att laga mat och följa eller hämta barn från skolan har minskat. Såväl personer som arbetar med insatsen som föräldrar menar att de praktiska inslagen är betydelsefulla. Föräldrarna beskriver att det är positivt att få stöd i hemmet då de upplever det tryggare och enklare än att träffas i socialtjänstens lokaler. Betydelsen av tillit och trygghet i relation till dem som arbetar med insatsen återkommer i intervjuer med föräldrar. Även intervjuade barn tar upp liknande aspekter i betydelsen av att ha en "snäll" familjebehandlare, vilken de upplever trygghet med.Liksom i studier från 1970-talet (Månsson et al. 1977, Dahl 1980) finner vi att insatser i barnfamiljers hem även kan utgöras av kontroll och observation. De anställdas uppgift kan i dessa sammanhang vara att observera om föräldrarna visar omsorgsbrist om sina barn. Sådana observationer är avsedda att utgöra underlag till socialsekreterares barnavårdsutredningar om eventuellt omhändertagande av barnen.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Denvall, Verner, 1951-, et al.
(författare)
-
Innovationsparadoxen : En studie av två försök att med nyskapande insatser lösa sociala problem
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This inquiry deals with experimental local social work, which out of the purpose of creating innovation in social work, try to solve problems of integration in deprived urban areas. Focus is on those kinds of experiments that are formulated within an empowerment perspective, and where empowerment is seen as synonymous with innovation and solutions of severe social problems. The inquiry deals with how innovation and empowerment are taking place in the integration of immigrants and refugees. What are the consequences, and what is the relevance to the group in question? How can such efforts bee understood and related to an innovation perspective?The study is part of a research program about innovation in municipalities and regions. The program was initiated and financed by “Sveriges Kommuner och Landsting”. Two different projects of integration, in Denmark and Sweden, were chosen as the empirical background. Both projects were dealing with integration of women with a background as migrants or refugees and both projects had empowerment as a goal.The inquiry shows that there has been a change in the understanding of empowerment. Nowadays empowerment is focusing on strengthen the ability of individuals and groups to use their resources and to take part in society as active citizen. These are changes which in crucial ways differ from the meanings of the concept, as it was ascribed in the social work of the seventies. At that time the concept was especially connected to a critique of the welfare state and its institutions. Empowerment was meant to mobilize the resources of marginal groups to create transformation and emancipation. The inquiry concentrates on transformations and the relation between normalisation and emancipation. What are the potentials of transformation in innovation? Are processes of innovation making transformations and renewals or are they expressions of social discourses at a given time? Are processes of innovation contributing to strengthen the prevailing order rather than change it? In another way: To whom are processes of innovation innovative?
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Elmersjö, Mathias, 1984-, et al.
(författare)
-
Nationella forskarskolan i socialt arbete : dess målgrupp och deltagare
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish Research School in Social Work (RSSW) was initiated in 2008, as collaboration between all Swedish universities with post-graduate education in Social Work. The intention was to assemble a broader basis for subject specific postgraduate courses, to strengthen the identity of Social Work as a postgraduate subject and to work for an international collaboration.This report describes the PhD students in social work and their experience of attending RSSW-courses. The report addresses how support, such as tutoring, affect participation in RSSW-courses and also highlights various aspects of the future, as the doctoral students’ future career paths.Results of the study reveal that tutoring situation, gender, and age, among other things, affect the participation in and experience of RSSW. The study also shows that the subject orientations and course needs of doctoral students in Social Work are broad and varying. It is further a large part of the doctoral student group who would consider a future career outside the academy, which raises the question of where the scientific knowledge in the long run end up and what that means for the development of Social Work as a subject.
|
|
| 10. |
- Enokson, Uffe, 1965-
(författare)
-
Tid, pengar och sociala nätverk : En studie av arbetsvillkor och vardagsliv i Sävsjö
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport studeras fördelningen av självupplevd tid och ekonomiska resurser i ett lokalsamhälle. Syftet är att undersöka levnadsförhållanden för dem som är förankrade i arbetslivet med krav på effektivitet och fortbildning och för de obehövda som inte har en naturlig plats på arbetsmarknaden. Undersökningen uppmärksammar kontrasterna mellan tidfattiga och tidrika livsstilar och visar hur varierande förutsättningar resulterar i klyftor i vardagslivet vilket kan leda till nya ojämlikhetsmönster i det svenska samhället. Studien har finansierats av Europeiska socialfondens Artikel 6 och ingår i Pacemaking, ett forskningsprogram som tar upp samspelen mellan stress, tid och teknologi i ett föränderligt samhälle. Uffe Enokson är doktorand i Socialt arbete vid Växjö universitet.
|
|
