| 1. |
- Bengtsson, Staffan, 1970-, et al.
(författare)
-
Närhet och kommunikation på distans : en studie om hur studenter och lärare beskriver och upplever lärcenter/högskolecentrumbaserad utbildning
- 2011
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Since 2003 the University West in Sweden offers distance courses in Social work and Social pedagogy. The three year program is given in collaboration with a number of local learning centers throughout the country. The technology of videoconferencing enables the teacher to interact with students even though they are separated geographically.The study deals with this kind of education seen from the perspective of both students and teachers. The main objective is to illuminate significant aspects of this kind of phenomenon in terms of how students and teachers describe and experience problems and potential embedded in this model. The discussion rests on four overall questions:1) What are the motives for students to choose this kind of education?2) What kind of expectations did the students have before they started the program?3) How do students experience/describe strengths and weaknesses connected to this model?4) What experiences do the teacher's have working with this kind of distance education?The empirical data has been collected using mainly group interviews and observations. The analysis rests heavily on theories concerning symbolic interactionism and socio-cultural learning. The study underlines that both students and teachers embrace the potential in this form of education, giving more groups the possibility of combining their studies with a sense of regional belonging. However the interviews and observations also reveal weaknesses with this kind of educational model. There is a risk that students at the local learning centers consider themselves as being excluded by teachers and other students at campus; and that the gap between the university and the local learning centers becomes too wide. To prevent this from happening communication and confirmation from the teacher is crucial. But eventhough this scrutiny identifies weaknesses within the technology of videoconferencing, technology alone does not determine the outcome of the teaching. If a teacher manages to show great engagement and structure, this functions as a mechanism weakening the barrierof technology. At the same time it is clear that the model of videoconferencing, from a teacher perspective, can be an obstacle, which emphasizes the importance of developing the technology further and how this technology is being handled by the teacher.Finally, we consider the model with local learning centers and videoconferencing as a unique model for education, but that the model, when it comes to areas such as pedagogy, organization and technology, must be allowed to function and develop according to its own premises.
|
|
| 2. |
- Blomgren, Roger, 1960-
(författare)
-
Den onda, den goda och den nyttiga : kulturindustrin, filmen och regionerna
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report focuses on the change that has taken place in the relationship between the state and the cultural industry in Sweden. From the beginning of the 20th Century, when film and popular music (jazz and later rock´n roll) were introduced in Sweden, to the 1990´s the relationship between state and cultural industries has been one of distrust. Popular film and music were seen as having a damaging effect on society. Today, cultural industy is seen as a salvation for the society. Regions and local communities see it as an important industry for growth and welfare. My aim is to study this new trend by using an empirical example of the growth of a Swedish regional resource- and production centre called Film in West. It is a joint-stock company owned by the regional council, established in 1992. Today it has become a powerful actor in national film politics and about half of the total numbers of feature films produced in Sweden during the last ten years were produced in co-operation with Film in West. The object is to explore the political processes behind the regionalisation of film production in Sweden since the early 1990s and forward. What can explain the transfer of power from central government and film production companies to regionally based institutions? The theoretical thesis is that ideas are important for change and create new forms of institution such as Film in West. Ideas can function as a mental map, or common framework of meaning. When policy entrepreneurs introduced the idea to see film as an instrument for regional and local development and economic growth and not as art policy, regionalisation become possible.
|
|
| 3. |
- Bohlin, Margareta, 1970-, et al.
(författare)
-
Voices on risk-taking : Young women and men in an existential and social world
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The present study was influenced by existential - and gender aspects on young people's everyday lives with the aim to shed light on the complexity of the phenomenon of risk-taking, the meaning and purpose of adolescent risk-taking in a traditional sense (e.g. smoking and drug using) and in noisy environments (e.g. discotheques and rock concerts). The intention was to identify possible new ways of understanding young people's experiences and apprehensions about different risk behaviours by the use of qualitative method; The Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). Sixteen adolescents (8 men/8 women, aged 15-19) were interviewed, 4 in separate interviews and 12 in focus groups. The analysis revealed two dimensions: "Social identity" and "Existential identity" and six superordinate themes of the phenomena of risk-taking. The two dimensions and the six super-ordinate themes were equal for women and men, while the sub-themes were found to be gender-related. The interviewees' responses revealed social (gender) - and existential considerations which affected the participants in many areas of their daily lives. The study implies that one of the challenges for the preventive strategies is to be able to talk about risk-taking in terms of both threat and development, and not as a case of either or.
|
|
| 4. |
- Engström, Pär, et al.
(författare)
-
Erfarenhet och samtal : En studie om yrkeserfarenhetens betydelse i seminariesamtal
- 2011
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Vid Högskolan Väst startades hösten 2008 en lärarutbildning där barnskötare utbildas tilllärare. Barnskötarna ska ha minst tre års yrkeserfarenhet av att arbeta inom förskola ellerfritidshem. Denna yrkeserfarenhet gör att barnskötarna har, genom ett valideringsförfarande,fått sig tillgodoräknat den första kursen i utbildningen. Dessutom antas yrkeserfarenhetenbidra till att studenterna kan, samtidigt som de arbetar, läsa en "förtätad" utbildning som läsespå kortare studietid än i den reguljära lärarutbildningen. Detta motiverar att yrkeserfarenhetstuderas närmare i denna utbildning. För detta ändamål bedrivs ett forskningsprojekt därrelationen yrkeserfarenhet och professionsutbildning studeras.Denna rapport redovisar en inledande delstudie i detta projekt. Syftet med denna delstudieär dels att beskriva hur yrkeserfarenheten tar sig uttryck när deltagarna innan utbildningendiskuterar vardagssituationer i sin yrkespraktik, dels att utveckla kunskaper omseminariesamtalets möjligheter att bidra till att deltagare utvecklar ny kunskap. För båda dessasyften valdes en seminariegrupp bestående av sex barnskötare och en seminarieledare ut.Resultatet av delstudien visar att barnskötarna diskuterade vardagssituationer och dilemmani dessa som fokuserar på olika aspekter av förskolans omsorgs- och fostransuppdrag. Denförsta talarens beskrivning av sitt dilemma kom att sätta ramen för övriga deltagaressamtalsbidrag vilket bidrog till att deltagarna hade svårt att utifrån sin erfarenhet utveckla nykunskap under seminariet. Samtidigt visar studien att deltagarna uttrycker olika synsätt påbarn och barns utveckling. Exempelvis uttrycker deltagare både en form av sociokulturelltperspektiv där förhållanden i omgivningen betonas och ett utvecklingspsykologiskt synsättdär barns inre egenskaper betonas.
|
|
| 5. |
-
Film mellan industri och estetik : Kulturvetenskapliga perspektiv på film och filmproduktion
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna forskningsrapport är en antologi som består av fem längre texter. Dess syfte som helhet är att visa på möjligheten i och det fruktbara med att betrakta film och filmproduktion ur ett kulturvetenskapligt perspektiv. De olika texterna kan läsas separat som enskilda bidrag till detta forskningsfält, men kan också relateras till varandra och på det sättet ge en bild av den mångfald detta fält innehåller. Antologin behandlar följande ämnen: relationen mellan film och ideologi, bilden av regissören och dess relation till den så kallade auteurmyten, etnografiska perspektiv på filmarbete och filmarbarbetare, skildringen av droger på film ur ett ANT-perspektiv samt filmatisering av litterära texter. Medverkande forskare är Fredrik Sunnemark, Carina Kullgren, Margaretha Herrman, Eddy Nehls och Åke Persson, alla verksamma vid Högskolan Väst.
|
|
| 6. |
- Grankvist, Gunne
(författare)
-
Värderingar och preferens för rättvis handel (fair trade) hos gymnasielever
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras resultat från en studie av samband mellan vikt en individ lägger vid värderingar och preferens för rättvis handel (fair trade). Respondenterna var gymnasieelever i Vänersborg (n = 99). Data samlades in med hjälp av enkäter. Vikt vid värderingar mättes med List of Values (LOV) skalan. Större vikt vid värderingarna ”Varma relationer till andra” och ”Självförverkligande” hade samband med starkare preferens för rättvis handel.
|
|
| 7. |
- Haag, Eva-Lena, 1952-, et al.
(författare)
-
Jämställdhet, islam och framtidsdrömmar : en intervjustudie om muslimska gymnasieflickor
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ofta hörs kritiska röster kring islam som en kvinnoförtryckande religion, ibland till och med som en religion som vill föra oss tillbaka till ett förgånget samhälle. Samtidigt finns muslimska kvinnor som menar att det är just deras tro som stärkt dem som kvinnor och som människor. Underlaget till denna rapport är unga muslimska flickors berättelser om sina liv i Sverige. Skola, fritid och framtid står i fokus i våra samtal, men i vårt möte med flickorna återges olika livssituationer, drömmar och tankar. I första kapitlet presenterar vi vår studie och vårt tillvägagångssätt. Vi har gjort kvalitativa intervjuer och använder oss av ett intersektionellt perspektiv på religion och kön. I kapitel två visar vi en komplex bild av olika värderingar, hållningar och förklaringsmönster. I detta kapitel har vi låtit flickorna själva träda fram i texten genom ganska långa citat och ge sin syn på livet som muslimsk flicka. På så sätt träder nyanser fram i materialet och bäddar för en djupare förståelse för olika sätt att leva som muslim i Sverige. I del tre diskuterar vi hur flickorna förhåller sig till religion i ett vidare perspektiv. I vår studie blir tre olika muslimska diskurser - en global, en kulturell och en sekulär – synliga.
|
|
| 8. |
- Herrman, Margaretha, 1950-
(författare)
-
Att förstå och förklara smärta : sammanställning av en enkätundersökning där ungdomar från Lettland och Sverige medverkar
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Studien bygger på enkätsvar i fyra olika skolklasser på högstadiet, två skolklasser i Lettland och två i Sverige. I de två lettiska skolklasserna finns en klass med elever med lettiska föräldrar och en skolklass där elevernas föräldrar är ryssar. De två svenska skolklasserna utgörs av en grupp elever med huvudsakligen svenska föräldrar (den svenska gruppen) och en skolklass med företrädesvis elever där föräldrarna har annan bakgrund än den svenska (invandrargruppen). Eleverna i de fyra skolklasserna har besvarat ett antal frågor som berör deras hälsa och ohälsa. I denna delstudie presenteras resultat från frågor som berör smärta och smärtupplevelser. Studien innefattar fyra delar där det inledande avsnittet ger en teoretisk ram till smärta utifrån biologiska och kulturella aspekter. Denna del efterföljs av presentation av empiriska resultat från två frågeställningar där ungdomarna tillfrågats om hur de agerade då de fick smärta och om vad som var viktigast i en smärtsituation – om smärtan gick över snabbt, om de var rädda för att smärtan skulle komma igen eller om de ville veta varför smärtan uppkom. I nästa del av rapporten följer en redovisning av ett fenomenologiskt betraktelsesätt på kropp och kroppsuppfattning, vilken ligger till grund för en mera omfattande diskussion om smärta som en individuell livserfarenhet. Denna del är en teoretisk genomgång. I den andra empiriska delen presenteras resultat från den berättelse ungdomarna skrivit ned om ett tillfälle då de kände smärta, hur smärtan upplevdes och hur/varför den gick över. Resultatet i studien visar att det finns stora likheter i hur ungdomar med olika bakgrunder beskriver smärta och smärtupplevelser. De skillnader som ändå framträder kan härledas till de två ländernas skilda förutsättningar när det gäller hälso- och sjukvård, könsrollsmönster och olika traditioner när det gäller egenvård.
|
|
| 9. |
- Herrman, Margaretha, et al.
(författare)
-
"Det är upp till er hur det ska bli..." : att följa en renoveringsprocess i skolmiljö
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie sätter fokus på elevers delaktighet i dialogplanering vid renovering av skolmiljö. Vårt projektintresse har vuxit fram i en växelverkan mellan fastighetsförvaltares intentioner att utveckla nya modeller för planering: delaktighet och dialog, och det intresse för lärande i arbetslivet som inryms i Högskolans Västs profil Arbetsintegrerat lärande, AIL. En övergripande frågeställning i denna rapport handlar om vilka möjligheter till ömsesidigt lärande som finns i dialogplanering. I vår analys har vi betonat en kritisk granskning av delaktighet som en styrningspraktik som gränsar till manipulation och där ansvaret läggs på de som varit delaktiga för eventuella felval. En mer positiv analys kan göras t ex med hjälp av Healey et al (2003) som menar att i deliberativ styrning finns möjligheter till ökad institutionell kapacitet via resurser i form av kunskaper och relationer. Resurserna kan utvecklas på olika nivåer från att all tillgänglig kunskap används och nya relationer skapas till att maktrelationer påverkas och ny kunskap skapas vilket kan leda till en ökning i den institutionella kapaciteten vilket kanske kan behövas för att ge elever ett större inflytande och en utveckling av professionella verksamheter. I detta projekt har man ändå kommit en bit på väg mot bättre relationer för de elever som deltog och dessa elevers kunskaper och erfarenheter har synliggjorts och till viss del kunnat utnyttjas. För att öka den institutionella kapaciteten menar vi att man måste tillåta att processen får mer tid och är mer öppen. Healey et el (2003) poängterar komplexiteten i planeringsprocesser och menar att trots att man inte når ända fram är det värt besväret att skapa dessa horisontella relationer genom att göra så många som möjligt delaktiga och det finns dessutom ingen återvändo.
|
|
| 10. |
- Herrman, Margaretha, 1950-
(författare)
-
Filmarbetare : - yrkesval och lärande i arbetslivet
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I det inledande kapitlet, kapitel ett, ges förutsättningar för studiens genomförande. Jag har intervjuat sju filmarbetare – både kreatörer och administratörer – på ett långfilmsprojekt, här kallat Produktionen. Studiens tidsmässiga avgränsning utgörs av tiden strax före inspelningsprocessen startade och under själva inspelningen. Materialet består av intervjuerna, kortare samtal på plats med övriga filmarbetare, observationer vid några inspelningstillfällen både i studio och på location (annan plats än studio), samt genomläsning av två manusutkast. Mitt intressefokus är filmarbetarnas yrkesvardag. Mitt syfte har varit att lära om de villkor som gäller under en långfilmsproduktion och att söka förståelse för hur filmarbetarna resonerar om filmarbetets praktik, dvs. hur de beskriver sitt arbete men också hur de samhandlar med andra filmarbetare inom samma produktion. Studien har en exploarativ karaktär. I kapitel två får de intervjuade filmarbetarna beskriva sin väg till yrket och hur de uppfattar sitt huvudsakliga arbetsinnehåll. Detta avsnitt får tjäna som en bild av några olika yrkesroller eller funktioner i ett filminspelningssammanhang. I kapitel tre går jag närmare in på de förklaringar som ges till val av yrke och bransch, dvs. vad det är i filmbranschen som attraherar och gör att filmarbetaren ser sig som en person i en speciell yrkessektor. Kapitlet handlar också om hur den konkurrensutsatthet som råder i filmbranschen bidrar till behovet att exempelvis skapa nätverk och investera i specialkunskaper. I kapitel fyra visar jag hur de organisatoriska villkoren ger stöd för konstruktionen av ett enat ”vi”, ett team som arbetar mot en gemensam målbild. Jag lyfter också fram den flitigt förekommande familjemetaforen och diskuterar vad begreppet familj kan ha för betydelse i filmarbetets vardag. I kapitel fem sätter jag fokus på hur filmarbetarna resonerar om sina möjligheter att bidra till en films konstnärliga kvalitet. Detta avsnitt följer till vissa delar upplägget i de två tidigare kapitlen, främst när det gäller samarbete, men här ges samarbetet ett mer riktat fokus mot de konstnärliga ambitionerna. I kapitel sex ger jag en sammanfattning av det som filmarbetarna uppfattar som filmarbetets och filmarbetarnas särskildhet. Särart och särskildhet sätts här i relation till en förändrad arbetsmarknad, lärande i arbetslivet och organisatoriska villkor.
|
|
