| 1. |
- Hultman, Glenn, 1947-
(författare)
-
Antropologisk didaktik : Noteringar om didaktik som situerad praktik
- 2011
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - Jönköping. - 1101-7686. ; 20:2, s. 69-83
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Definitioner av didaktik (och ämnesdidaktik) görs ibland utifrån referenser utanför och ovanför klassrummets omedelbara skeende. De didaktiska frågorna formuleras i termer av Vad, Hur och Varför (Arfwedson, 1987; Selander, 2010: 202). Man utgår från läroplaner, politik och de olika ämnena när dessa frågor bevaras och problematiseras. Samtidigt finns skolans verklighet i klassrummen, men mera som mottagare av denna problematisering. Denna verklighet kan utgöra utgångspunkten för en inifrån kommande reflektion som utgår från lärare och elever och deras faktiska situation. Detta närmar sig det som Arfwedson (1987) benämner ”genomförandefältet” där jag vill fortsätta diskussionen. Hur får vi ett annat perspektiv på Vad, Hur och Varför som bygger på t ex lärarnas praktik? Är dessa frågor överhuvudtaget realistiska att ställa (i praktiken) och vilka svar kan man förvänta sig? Vad har en undervisning i t ex naturvetenskap för innehåll ur en elevs perspektiv? Och hur ter sig frågan ur lärarens perspektiv i det praktiska skeendet?När vi tar del av den tidiga tyska diskussionen om didaktik (Blankertz, 1987) ser jag att mitt intresse liknar det perspektiv som kallas den inlärningsteoretiska (undervisningsteoretiska) modellen (och i viss mån den kulturvetenskapliga) där man menar att man bör ta hänsyn till många faktorer som påverkar undervisningsprocessen. Resonemangen är influerade av ett inlärningspsykologiskt perspektiv, kontrollstrukturer och präglad av tidsandan. I den diskussion som förs i denna text är jag mer begränsad till de inre faktorerna inom genomförandefältet och Blankertz (1987: 35) påpekande att didaktiska problem är komplexa. Här blir begreppet ”didaktisk intuition” centralt (Kroksmark, 1997) i tänkandet kring lärares arbete och det jag själv uppfattat som intelligenta improvisationer (Hultman, 2001).
|
|
| 2. |
- Hultman, Glenn, 1947-, et al.
(författare)
-
Lärandet och hur det synliggörs under lärarutbildningens praktikperioder : Handledning och överföring av yrkeskunnande
- 2012
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - Jönköping : Högskolan i Jönköping. - 1101-7686. ; 22:2, s. 335-358
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det som fokuseras i denna artikel är handledningen under den verksamhetsförlagda delen i lärarutbildningen (VFU). Vi har ett intresse för vad som händer i samspelet mellan handledare och studerande och finner inte tydliga analyser av detta i tidigare studier. Från en omfattande internationell forskningsöversikt (Clarke, Triggs & Nielsen, 2012) kan man dra liknande slutsatser. Forskning om lärarutbildning har sammanfattats vid flera tillfällen. Många forskare påpekar dock att forskningsområdena lärarutbildning respektive lärande ofta är åtskilda (t ex. Oser & Baeriswyl, 2001; Wideen, Mayer– Smith & Moon, 1998). Ahlström & Kallos (1996) fokuserar den svenska forskningen (se även Hegender, 2010) och noterar att forskningen uppmärksammat praktikperiodens betydelse men inte analyserat vadstudenterna lär sig under skolpraktiken. De konstaterar att undervisningsmönster och uppfattningar om yrket snarare förstärks än ifrågasätts. En studie av Timperley (2001) som ligger inom vårt intresseområde fokuserar på handledares samtal inom ramen för ett träningsprogram i lärarutbildningen. Det finns många studier redovisade men merparten fokuserar på andra aspekter än lärandet och överföringsprocesser.Vi är intresserade av hur handledarna delger sitt yrkeskunnande till sina adepter. Med andra ord kombinerar vi här lärarutbildning och lärande.
|
|
| 3. |
- Ahl, Helene, 1958-
(författare)
-
Oavsiktliga lektioner i kön : Hur ett praktikfall i entreprenörskap konstruerar kön och hur studenter lär sig annat än vad som var avsett
- 2007
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - 1101-7686. ; 17:3, s. 185-206
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande artikel är en narrativ analys av ett praktikfall som används ientreprenörskapsundervisning. Analysen utgår från ett post-strukturalistisktfeministiskt perspektiv, där kön ses som socialt konstruerat. Analysen finner attpraktikfallet reproducerar en könsordning där kvinnor, och kvinnligt, systematisktnedvärderas. Praktikfallet avser att lära studenterna hur det kan gå till att starta ettföretag, men det lär samtidigt kvinnor att de inte hör hemma i affärslivet. Män lärsig att entreprenörskap är till för dem, samtidigt som de lär sig att kvinnor är tillför att gifta sig med och föda deras barn. De lär sig också att behandla kvinnorrespektlöst. För att förändra detta föreslås praktikfall med huvudpersoner som ärkvinnor, ett könsneutralt språk, samt berättelser som medvetet utmanartraditionella könsordningar. För att ytterligare berika lärandet från praktikfallföreslås vidare att studenter och lärare själva gör narrativa analyser av praktikfall.
|
|
| 4. |
- Alerby, Eva
(författare)
-
Variationsteori enligt Gu
- 2001
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - 1101-7686. ; 11:1, s. 3-10
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Bergmark, Ulrika
(författare)
-
Betydelsen av att bli uppskattad som lärare : påverkan på lärares identitet ochutveckling av professionen
- 2010
-
Ingår i: Didaktisk Tidskrift. - 1101-7686. ; 19:3, s. 79-95
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Att bli uppskattad som lärare - vilken roll spelar det i den pedagogiska vardagen? Hur kan en lärares erfarenheter om uppskattning förstås ur ett teoretiskt perspektiv? Syftet med artikeln är att synliggöra, skapa förståelse för och diskutera uppskattningens roll i pedagogisk praktik i allmänhet och i synnerhet lärares pedagogiska vardag. Artikeln vill erbjuda kunskapsbidrag om och möjligheter till reflektion över kopplingar mellan uppskattning, lärande och undervisning. För att belysa artikelns ämne inbjöds en lärare med lång erfarenhet av yrket att skriva ner reflektioner om betydelsen av att bli uppskattad som lärare. Att bli uppskattad har stor betydelse för en lärares identitet och vilja till fortsatt utveckling som lärare är något som denna studie visar. Uppskattning kan ges på olika sätt, vid olika tillfällen och av olika personer. Samtidigt finns det utmaningar i samband med uppskattning av lärares arbete. Det kan förekomma inneboende svårigheter för elever att ge sina lärare uppskattning, beroende på deras asymmetriska maktförhållande. En möjlighet är dock att lärare och elever tränar sig i att se sig som ett "vi" och inte som vi och dem. Detta för att skapa en dialog som kännetecknas av respekt som uppmuntrar till kreativa handlingar som ett led i att etablera en uppskattande miljö i skolan.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
